Kyrkor blir samhällsförändring: Lisa

Kyrkor blir samhällsförändring: Lisa

Startsida

© FikonträdetKontakt: Per Herngren


 

Startsida

Kontakta oss
Gå ickevåldskurs med Fikonträdet
Fikonträdets verksamhet 2015
Catholic Worker: Anna Sternfeldt
Fikonträdet ger fristad till Pillati
Starta fristadsgrupp
Bli betald kursledare i ickevåld
Få inbjudningar & bli aktiv
Gripna: Pingst på Microwave 2012
Plogbillsaktioner & fikon
Vin & fikonträd på vapenföretag
Vapeninspektion på Bofors Defence
Civil olydnad är nödvändigt
Catholic Workers historia
Mikael Holvila Angereds historia
.
.
TEXTER: KOMMUNITET & ICKEVÅLD
Inbjud Lisa Gerenmark för samtal
Bibel & civil olydnad: Lisa Gerenmark
Civil olydnad av Lisa Gerenmark
Kyrkor blir samhällsförändring: Lisa
.
Blogg: Thomas om fattigdom
Blogg: Ickevåld som befrielseteologi
.
Överlåtelse till ickevåld
Civil olydnad behöver apostlar
Laglydig aktivism flykt från befrielse
Samtidsslaveri tränger ut ickevåld
.
Kristna tron kretsar kring straffet
Civil olydnad är att komma till tro
Lagfundamentalism i kyrkor
Hur blev lydnad totalitär i kyrkor? I
Hur blev lydnad totalitär i kyrkor? II
Hur blev lydnad totalitär i kyrkor? III
Hur blev lydnad totalitär i kyrkor? IV
Reflektion pingstmässan 2013
Gör Gud sönder våra vapen?
Jesus kallas oss till osäkerhet
Bön gör oss sårbara
Frestar med det goda
Texter om civil olydnad
.
För Jesus finns inga makthavare
Jesus pratar inte ledarskap
Omnipotent eller anarkistisk gud
Centralstyrande går om intet
.
Arvsynd: Mål och medel separeras
Var inte beroende av resultat
Jesus övertygar inte
Jesus är bättre sociolog
Härma inte Jesus
.
Jesus queerar korset
Jesus queerar – protesterar inte
Hade Maria foglossning?
Tränga undan Herre, Fader, Kung
‘Han’ är gud – kyrkan feminiseras
‘Gud är Herre’ var civil olydnad
.
Kärleken drar i oss
‘Tro’ byts till ‘förtröstan’ i bibeln
Gud som sociolog: Martin Luther
Bro från tro till oro
Trygg kyrka dras mot makt
Tron på Gud eller tron på tron
Andlighet är materialisering
Pingst ingriper och möter motstånd
Pingstens ande konspirerar
Pingstens ande är materialisering
Pingsten krossar barriärer
Religion som förpliktelse
Kyrka blir befrielse istället för flykt
Kyrka är samhälle bland samhällen
Passion
Gud är verb
Gudsriket är nära – rumsligt
Organisera gudsriket som surdeg
Organisera gudsrike som senapsfrö
.
Kristna Freds döljer Kristna Freds
Är Kristna Freds självdestruktiv?
Sveriges kristna råd i kolonialism?
.
Kommunitet: resonans-konkurrens
Kommunitet skapar vithet
Kommuniteter skapar individualism?
.
Leva enkelt är individualisering
Individuell kallelse?
Kyrka+kapitalism=individualism
Individualiserad kristendom
Gud ser mig inte som den jag är
Inre och yttre är förvillolära
Frid från politik till individualism
Fridsordningen och fridsnormen
Frid är förvillolära
Frid utesluter fred
‘Lycka’ finns inte i bibeln
Opium för kyrkor i nord
Kyrka skapar klass  och ras
Smida plogbillar till åhörare
.
Ickevåldsträning konfirmationsläger
.
Korsfästelse kristendomens ateism
Skillnad bön och magi
Ockult kristendom
Bibeln som avgudadyrkan
Bibeln har inga liknelser
Tomas den förtvivlade
Amen som bejakande eller brist
Vår Fader – anpassad version
.
Annika Spalde Catholic Worker
Spalde: Ickevåld är befrielseteologi
Jesus en tidig kopierare
Socialt arbete
English
Predika med civil olydnad
Bör riksdag bli politisk som kyrkor?
Tack Gud Centern bryter apartheid
.
Hopp & Motstånd 7-9 oktober 2016
Hopp & Motstånd 8-10 maj 2015
Hopp & Motstånd 4-6 april 2014

Blogg

English

Kurdish

Polish

Arabic

Spanish,

Dutch


 

Mejl: Per.Herngren (snabel-a) gmail.com

 

 

När Jesus gick på jorden bröt han regel efter regel, allt för människans skull. Han botade sjuka på sabbaten, talade med kvinnor och delade bröd med samhällets outsiders. Genom att bryta de gällande ordningarna så skapade han också nya ordningar för hur vi som människor ska leva och vara mot varandra.

 

Som kristna ska vi leva i Jesu efterföljd.
 

Att arbeta med globala rättvisefrågor är inte bara att samla in pengar, lika lite som diakoni bara är själavårdssamtal. Global rättvisa handlar om att vi som människor måste förstå att vårt sätt att leva påverkar hela jorden och i sin tur också människor på andra sidan jordklotet, människor som svälter eller tvingas fly från krig. Globalt rättvisearbete är inte insamling av pengar för att stilla vårt dåliga samvete, det handlar om att påverka vårt sätt att leva. 20% av världens befolkning lever på 80% av världens tillgångar, vi tillhör de 20 procenten, vi måste ta ansvar för det.
 

Jag skulle vilja säga att globalt rättvisearbete handlar om att leva gudsriket här och nu, eller om en pratar Gandhi – leva så att mål och medel blir ett. Genom direkt aktion kan vi genom våra handlingar här och nu göra vår värld bättre. Jesus använde sig av direkt aktion, genom hans direkta handlingar förvandlades de utstötta till jämlikar.

 

Jag ska ge några exempel på hur vi som kyrka kan leva Gudsriket här och nu.

 

Klimat

Om vi som kyrka minskar våra utsläpp genom att exempelvis äta mindre kött eller handla ekologiskt så bidrar vi direkt till en bättre värld där människor inte behöver fly på grund av översvämningar eller återkommande orkanstormar. 

 

Krig och konflikt

Om vi går in på en vapenfabrik och firar gudstjänst så omvandlar vi genom vår handling den vapenfabriken till ett Guds hus, om några dessutom avrustar vapen under gudstjänstens gång så förvandlas det vapnet från något dödligt, skadligt för människan, till något gott eller åtminstone harmlöst och färre människor dödas.

 

Fattigdom

Om församlingen blir en församling för fairtrade och inhandlar fairtrademärkta produkter, i den mån det finns, så skapar det, genom våra direkta handlingar bättre förutsättningar för människor att ta sig ur fattigdom. En ny ekonomisk ordning blir verklighet genom vårt agerande.

 

Papperslöshet

 

Genom att vi som kyrka ger människor fristad skapar vi en bättre värld där människor får lov att leva, älska och vara, oavsett nationalitet, läggning eller religion. Om vi berättar om detta på församlingens hemsida och inte bara gör det i hemlighet blir det dessutom en handling som smittar av sig och påverkar människor, politiker och organisationer att också de ge människor fristad.

Att bedriva diakoni är att leva med Gud, att följa i Jesu fotspår. Diakoni är påverkansarbete, både globalt och lokalt. Att arbeta för rättvisefrågor på andra sidan jorden och hemma i våra församlingar. Som kristna kan vi inte längre se på när människor svälter, drabbas av krig eller tvångsdeporteras av den svenska polisen. Men framförallt måste vi börja förstå att allt detta hänger ihop med oss själva, vi måste förstå att detta är vårt ansvar, det ligger på oss. Mahatma Gandhi sa ”lev enkelt, så att andra helt enkelt kan få leva” det är ord som vi måste börja ta till oss.

 

Som diakon är det mitt ansvar att leda församlingen i det diakonala arbetet, jag ska inspirera och stötta i den diakonala verksamheten. Mitt ansvar är också att vi genom vår diakonala verksamhet inte bara tystar vårt dåliga samvete, utan faktiskt också börjar göra hållbara förändringar. Förändringen måste börja hos oss själva, vi som kyrka kan inte begära av enskilda vad vi själva inte förmår att göra.

 

Fokus idag ligger allt för mycket på enskilda individers ansvar. Inspirerad av Per Herngrens text om klimatångest säger jag att vi som kyrka måste gå före, vi kan inte fortsätta predika om individuellt ansvar, vi måste själva börja leva ut Gudsriket. Per skriver att klimatångesten gör oss handlingsförlamade, det individuella ansvaret blir för tungt att bära. Istället måste vi arbeta tillsammans, och våra församlingar kan vara en sådan grupp av människor som tillsammans arbetar för en bättre värld.

 

Det handlar inte bara om klimatfrågan utan om allt förändringsarbete som är nödvändig för att göra vår värld frisk igen. Frisk från krig och förtryck, klimatförändringar och rasism/sexism/homofobi etc.

 

Tillsammans kan vi som människor göra mycket, på egen hand är vi sårbara. Med stöd av varandra vågar vi oss på förändring, vi vågar stå emot när samhället skriker ”konsumera mera”! Tillsammans kan vi ge en familj fristad, på egen hand blir vi snart utmattade.  Som grupp smittar vi oss på varandra och sedan på andra, det är i gemenskap med andra som en hållbar förändring blir möjlig.

 

Lisa Lottadotter Gerenmark

2013

 

 Skriv enkommentarBli aktiv!


Lisa Lottadotter Gerenmark inne på SAAB Electronic Defence Systems för vapeninspektion.

 

Lisa Lottadotter Gerenmark är diakon, samt medlem i Motståndskommuniteten Fikonträdet och plogbillarna. Hennes artikel nedan publicerades i Svensk Kyrkotidning 2013.

 

 

 

Välkommen! Kurs
medFikonträdet och
Per Herngren

 

 

 

Sök på denna sajt:

 

Stöd ickevålds-nätet!
Genom att klicka på annons nedan gör du annonsören till sponsor av ickevåldsarbetet.

]]>