Texter om makthavareateism
Makt kan bara ges – inte innehas eller förvaras
Texter om makthavareateism Läs mer »
Makt
Texter om liberal revolution
Begränsa staten gjorde den mäktigare än under kejsarvälde och diktatur
Texter om liberal revolution Läs mer »
Texter om ledare och ledarskap
Ledaren hålls fängslad av lydnaden
Texter om ledare och ledarskap Läs mer »
Makthavare existerar inte – Baudrillards makthavareateism
Makt existerar inte någonstans, enligt Jean Baudrillard. Istället är det själva utpekandet av makt som är makt. Makt behöver därför hela tiden cirkulera mellan de som dominerar och de som domineras. När den som dominerar slutar förstå sig själv som regerande, och när de som domineras slutar förstå regeringen som regerande, upphör regeringen att existera
Makthavare existerar inte – Baudrillards makthavareateism Läs mer »
Texter om centralstyrning
Fortsättning på utopin om den gode konungen
Texter om centralstyrning Läs mer »
Texter om postprotest
Om att bryta sig ur protestens trötta oförmåga
Texter om postprotest Läs mer »
Texter om Sara Ahmed
Bryta sig ur en politik av erkännanden, uttalanden och mångfald
Texter om Sara Ahmed Läs mer »
Texter om Judith Butler
Om queerfeminism, ickevåld & performativt förverkligande
Texter om Judith Butler Läs mer »
Texter om härskartekniker
Mikromakt och härskartekniker kan hamna i resonans och forma globala maktordningar Fler texter om härskartekniker
Texter om härskartekniker Läs mer »
Protest parasiterar på maktordningen – Zizek
Befrielse behöver, enligt Slavoj Žižek, skapa utrymme för revolution och förändring istället för att låsa in sig i negerandet av maktordningen. Att negera makt är att låsa in sig i maktens logik. Utrymmet för revolution begränsas. Revolution förstås här som att uppfinna och finslipa andra ordningar än odemokratiska och förtryckande ordningar. Protesten låser inte bara
Protest parasiterar på maktordningen – Zizek Läs mer »
Företag tränger bort marknaden – Elizabeth Anderson
Den tidiga liberala utopin utlovade en marknad som skulle befria alla från diktatoriskt styre, berättar Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. Dåtidens liberaler kämpade för att kapitalismen skulle organiseras som självreglerande marknad istället för centralstyre och auktoritär planering. Före industrialismen praktiserades detta bland annat genom förlagskapitalism. Vävare vävde på sin egen tid och med
Företag tränger bort marknaden – Elizabeth Anderson Läs mer »
Hur laglydnad blir brott
Lydnad till staten har i domstolar dömts till brott i sådana fall där staten bryter mot internationell lag. Enligt domslut vid de internationella rättegångarna efter Andra världskriget har människor internationella plikter som står över nationella plikter. ”…the very essence of the Charter is that individuals have international duties which transcend the national obligations of obedience
Hur laglydnad blir brott Läs mer »
Frihet som maktmedel – diktaturer är inte totala
Ledningen i ett företag är en regering jämförbar med andra regeringar, enligt Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. I sin bok Private Government how employers rule our lives (and Why We don’t Talk about it) undersöker hon främst diktaturer på arbetsplatser. Hennes definition på diktatur är ett styre där de underordnade inte har rätt
Frihet som maktmedel – diktaturer är inte totala Läs mer »
Civil olydnad överger maktkamp och styrkemätning – vända på rollerna
När Medborgarrättsrörelsen och Rosa Parks bröt apartheid i Sydstaterna, dök det snabbt upp protestgrupper som sa ”Nej, så får ni inte göra!” Säkerhetsvakter, poliser, åklagare och Ku Klux Klan skyndade till för att protestera och hindra medborgarrättsrörelsen med blockader, motdemonstrationer, gripanden, rättegångar och fängelse. Vända på rollerna Men när dessa mäktiga grupper vände sig mot medborgarrättsrörelsens civila olydnad placerade de
Civil olydnad överger maktkamp och styrkemätning – vända på rollerna Läs mer »
Arbetsplatser organiserar diktaturer – Elizabeth Anderson
Lagar för arbetsplatser tillåter dem att organisera sig både som demokratier och som diktaturer, enligt Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. I sin forskning definierar hon diktatur som ett styre där de underordnade inte har rätt att avsätta ledningen, samt rösta fram eller överklaga beslut. “The dictator is the chief executive officer (CEO), superiors
Arbetsplatser organiserar diktaturer – Elizabeth Anderson Läs mer »
Företag förvandlar sig till kommunistiska diktaturer – Elizabeth Anderson
Ledningen i ett företag är en regering jämförbar med andra regeringar, enligt Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. En regering är demokratisk ifall de underordnade på ett jämlikt sätt väljer och avsätter de som leder. Företagsledningen är en diktatur ifall de underordnade inte kan välja eller avsätta företagets regering. Anderson visar i sin forskning
Företag förvandlar sig till kommunistiska diktaturer – Elizabeth Anderson Läs mer »
Målet är medlet i ickevåld
Civil olydnad börjar med målet istället för att skjuta det på framtiden. Detta låter antagligen obegripligt i många politiska organisationer: Va! Det är väl klart att medlet kommer före målet! Inom ickevåld kollapsar dock klyftan mellan mål och medel och de skapar istället en enhet: But for me means and ends are convertible terms, and non-violence
Målet är medlet i ickevåld Läs mer »
Civil olydnad lämnar protestens trötta oförmåga
Henry David Thoreau menar i sitt traktat från 1849 att problemet inte är politiska makthavare utan de som protesterar men ändå lyder. ”De som, medan de protesterar mot regeringens handlingar, ändå lyder är onekligen dess mest samvetsgranna stöttepelare och ofta det allvarligaste hindret för förändring.” (Thoreau, 1995, s. 14, original 1849.) Med utgångspunkt i att lydnaden
Civil olydnad lämnar protestens trötta oförmåga Läs mer »
Lydnaden ska vara total – konservativ kritik mot civil olydnad
Här tar jag upp lite av förhistorian till konservativ och nationalistisk kritik mot Henry David Thoreau och hans uppfinning av civil olydnad 1849. John Lockes (1632–1704) och Jean-Jacques Rousseaus (1712–1778) menar att samhällskontraktet förutsätter att individen ser majoritetens vilja som sin vilja. Genom att exempelvis delta i nationalstatens omröstningar underställer sig individen frivilligt majoritetens vilja.
Lydnaden ska vara total – konservativ kritik mot civil olydnad Läs mer »
Makttekniker som förnekar våld och folkmord
Att öppet förneka övergrepp och folkmord är inte så effektivt. Ett nej upphöjer det som nejet förnekar. Nejet underordnar sig jaet. Det finns effektivare metoder att förneka våld än att öppet förneka det. Mer effektfullt är om förnekandet istället blir effekt av det som uttrycks. Vanligaste makttekniken är att antyda eller ställa frågor istället för
Makttekniker som förnekar våld och folkmord Läs mer »
Shibbolet som härskarteknik bland aktivister
Shibbolet används som ett språktest för att urskilja vilka som inkluderas som oss och vilka som pekas ut som motståndare. De som säger fel stöts ut som dom andra. Det mest kända exemplet idag är kanske språktest för medborgarskap. Men shibbolet-tester används även av en del aktivister för att särskilja vilka som tillhör oss och
Shibbolet som härskarteknik bland aktivister Läs mer »
Vara med och regera – governmentality hos Foucault
Michel Foucaults begrepp governmentality kan översättas med konsten att bli med och regera. Traditionella föreställningar om makt, att vi skulle styras av en centralmakt, vänds upp och ner. Foucault visar hur regerande gör oss till aktörer i regerandet. Vi blir regerande. Istället för att en mystisk makt långt däruppe skulle styra oss som lydiga objekt
Vara med och regera – governmentality hos Foucault Läs mer »
Bjud inte upp fascismen som motdansare
Artikeln är publicerad i tidskriften Kurage oktober 2018 Vi frestas att fångas av vår motvilja mot rasifierande uttalanden. ”Nämen så dumt!” Det kan vara fascister och sverigedemokrater eller etablerade moderater och socialdemokrater som uttalar fördomar. Vår upprördhet lockar oss att nappa. Antirasism förvandlar då sig själv till nyhetsbyrå för rasism. Vi delar med oss av fördomsfulla,
Bjud inte upp fascismen som motdansare Läs mer »
Skamning tar sin kraft från åskådarna
Att skamma någon inför en grupp är att peka ut hen som dålig, okunnig eller pinsam. Risken är att det producerar en dynamik som stöter ut hen ur gemenskapen. Skamning blir på så sätt en mobbningteknik. Istället för att stöta ut så kan skamningen även inordna den som skammas i ordningen. Den får funktionen av
Skamning tar sin kraft från åskådarna Läs mer »
Mobbningsmetoder under jämlika möten
Under kurser i ickevåld, civilkurage och konflikthantering lär jag ofta ut feministiska mötestekniker. Där används tusentals metoder för att stärka jämlikhet och demokrati, och samtidigt skapa effektivitet och kreativitet. Metoderna bryter den stagnation och tröghet som mer informella mötesformer kan producera. Precis som med andra metoder för demokrati kan dock även feministiska och jämlikare mötestekniker
Mobbningsmetoder under jämlika möten Läs mer »
Förstärka konflikter – systemteori
Konflikt förstås som intressemotsättningar i Niklas Luhmanns systemteori. Det är alltså motsättningar mellan intressen, inte mellan personer, som är konflikt. Motsättningar mellan grupper och personer får inte funktionen av konflikt i ett system. Mobbning, baktaleri, ovänskap eller krig fungerar till och med konfliktundvikande. De trycker ned konflikter. Konflikter är, enligt Luhmann, avgörande för organisationers och
Förstärka konflikter – systemteori Läs mer »
Bryt maktbalans och dra samhällen ur stagnation
Stater, massmedia och militär har ofta en föreställning att det skulle vara önskvärt med maktbalans. Här prövar jag motsatta teorin: Att maktbalans vanligen är destruktiv och att balansen behöver brytas för att komma ur det destruktiva. Konflikter som kombinerar makt och förtryck kan stabilisera makten genom att producera balans. Balansen får funktionen att skydda sig
Bryt maktbalans och dra samhällen ur stagnation Läs mer »
Vild olydnad eller civil olydnad
Neoliberalism producerar antipolitik där ansvaret läggs på individen istället för på det gemensamma. Neoliberalismens tränger in i aktivism och individualiserar kamp. Detta sker även i ickevåld och civil olydnad. Kristna freds ordförande, Joakim Wohlfeil, hävdar att i: ”beslutet att låta nöd bryta lag så är det alltid mitt eget beslut” alltså den enskildes beslut. ”Jag varit
Vild olydnad eller civil olydnad Läs mer »
Konservatism som härskarteknik
Konservatism har utvecklat en politiskt förlamande föreställning som kan användas som härskarteknik i såväl personliga som politiska sammanhang: – Vi kan inte börja förändra! Alla måste vara med! – Sverige kan inte börja, det måste göras i EU. – Göteborg kan inte lösa det här, det måste beslutas i riksdagen. – Det är inget vår
Konservatism som härskarteknik Läs mer »
Information skapar inte befrielse – Deleuze och blivande revolution
Informera mot förtryck har inte någon befriande effekt, enligt Gilles Deleuze. Information om orättvisor skapar inte befrielse. Befrielse kräver motstånd. Motstånd är, enligt Deleuze, blivande. Blivande olydnad. Blivande befrielse. Blivande jämlik. Blivande omsorg. Blivande rättvis fördelning av makt och resurser. Blivande revolution. Blivande ska inte begripas instrumentellt. Det är inte så att ett medel kommer
Information skapar inte befrielse – Deleuze och blivande revolution Läs mer »
Nationalstat som religion
1762 lanserar Jean-Jacques Rousseau begreppet civilreligion för att beskriva hur staten organiserar ordning och sammanhållning med hjälp av riter och trosföreställningar (The Social Contract, 1762). Nationalstaten skapar sig helig auktoritet och gör sig till egen religion, med tiden möjligen den största världsreligionen. Hundrafemtio år efter Rousseau definierar religionsociologins ”fader” Émile Durkheim religion som ett system av
Nationalstat som religion Läs mer »
Feministiska klassiker i ickevåldsrörelsen
Feminism har revolutionerat ickevåldsrörelsen. Jag skriver här lite kort om några feministiska böcker som blivit klassiker för ickevåld och civil olydnad. Bidra gärna med andra texter i kommentar nedan. Barbara Deming Prisons that could not hold, 1995. We are all part of another, 1984. Deming tar bl a upp att makt är lydnad. Problemet är
Feministiska klassiker i ickevåldsrörelsen Läs mer »
Tvång är motsatsen till makt
Henry David Thoreau uppfinner 1849 en kamp som främst kämpar mot lydnaden snarare än mot ledare och regeringar. Hur ska vi begripa detta? Mohandas Gandhi och ickevåldsrörelsen begriper makt som lydnad. Michel Foucaults historiska undersökningar av makt ligger nära Gandhis syn på makt som lydnadshandlingar. Foucault undersöker makt som myller av mikrohandlingar. Makt är ingen
Tvång är motsatsen till makt Läs mer »
Makttekniker i massmedier
Här är en analys av några makttekniker i massmedier: Reducera relationer och gemenskaper till massa. Även läsaren förvandlas till kvantifierbar massa. Genom kombinationen individualitet och kvantitet förvandlas gemensamma beslut, gemenskaper och olika former av samarbete till aggregation, alltså sammanslagen effekt av individuellt handlande. Förvandlingen till massa sker både i hur artiklar skrivs samt i marknadsundersökningar
Makttekniker i massmedier Läs mer »
’Jag hör vad du säger’ blir maktteknik
Inom delar av konfliktlösning och ”aktivt lyssnande” brukas frasen ”Jag hör vad du säger” för att visa att man lyssnar. Frasen får dock gärna funktionen av maktteknik. Enligt Anna Gunnarsson, sjuksköterska på psykiatrisk klinik, används ”jag hör vad du säger” gentemot en patient för att tala om att man hört. Utan att lova att man
’Jag hör vad du säger’ blir maktteknik Läs mer »
Konservatism som maktteknik
Här försöker jag förstå konservatism som maktpraktik snarare än åsikt eller uppfattning. Konservatism Den kanske främsta konservativa makttekniken är att vänta på alla andra: Vi kan inte börja förändra, alla måste ändra sig samtidigt. Sverige kan inte börja, alla länder behöver ta sitt ansvar. Göteborg kan inte ta beslut om sådana frågor, det måste lösas
Konservatism som maktteknik Läs mer »
Att inte ingripa mot våld blir kriminellt – lagförslag om civilkurage
Ett lagförslag av regeringen skulle innebära att om du upptäcker våld mot personer skulle det bli kriminellt att inte ingripa. Detta ligger nära Gandhis förståelse av ickevåld. Ickevåld är aldrig att bara protestera eller att bara vägra delta. Ickevåld kräver faktiskt ingripande. Välkommen på tvådagars intensivkurs i konfliktingripande och civilkurage! Eller beställ kurs till er
Att inte ingripa mot våld blir kriminellt – lagförslag om civilkurage Läs mer »
Kritik av realism och kolonialism – Homi Bhabha
Kolonialism behöver realismen för att organisera och rättfärdiga kolonialismen, menar Homi Bhabha. Realismen presenterar vad som verkligen pågår, och kolonialism kan med realismen återskapa sig som upplyst och insatt. Som mer upplyst än de som kolonialiseras. Under artonhundratalet skapade litteraturen realismen som en berättarkonst. Det är en genre som beskriver det verkliga på ett verkligt
Kritik av realism och kolonialism – Homi Bhabha Läs mer »
Sociala Forum blir akademi snarare än aktivism
Professorn och rörelseforskaren Andrew Jamison menar att det som händer på flera Sociala Forum snarare är traditionell akademi än social rörelse-aktivism: ””at the most recent social forum in Lund in February (2007), it was pretty obvious that the claims that are made in the book about social forums being a part of a global social
Sociala Forum blir akademi snarare än aktivism Läs mer »
Deckare lär oss systemteori
Tv-deckaren Day Break lär oss teorin om sociala system. Tv-serien handlar om en deckare som återupplever samma dag igen och igen. Han kommer ihåg vad som hände när han agerade på olika sätt de tidigare ”samma dag”. Och nästa ”samma dag” försöker han få kontroll över dagen för att rädda diverse personers liv. Han vet
Deckare lär oss systemteori Läs mer »
