Makt

Skapande istället för påverkanspolitik – Nietzsche, Tarde & Deleuze

Föreställningen att politik är påverkan är en överföring från mekaniska föreställningar om orsak-verkan, linjär kausalitet. Det som är före påverkar det som är efter. Och det som kommer efter är orsakat av något som kom före. Men politik vänder på denna föreställning. Det som kommer efter ändrar på det som varit tidigare. Det som varit

Skapande istället för påverkanspolitik – Nietzsche, Tarde & Deleuze Läs mer »

Nätverkande producerar maktordningar

Nätverket har lyfts fram som svar på maktkritiken mot auktoritära organisationer. Nätverkande uppfattas som frivilligt, och nätverken lanseras som platta och informella. Enligt Brian Holmes producerar nätverken dock nya tekniker för makt. Nätverkaren ser han som ”en ny form av internaliserat yrke, en kallelse till kreativt självförverkligande i och genom varje arbetsprojekt”. Nätverkaren formas till

Nätverkande producerar maktordningar Läs mer »

Motstånd mot övervakningens makt på oss – Foucaults agnostiska teori

För en motståndsgrupp är det ofta funktionellt att privata och statliga säkerhetstjänster vet vad den sysslar med. Det ökar tryggheten för säkerhetstjänsten och de sover mycket bättre på nätterna. Det minskar dessutom paranoian i motståndsgruppen. Men för grupper som flyr och förföljs är övervakning kränkning och förtryck. Övervakning kan bli ett direkt hot mot ens

Motstånd mot övervakningens makt på oss – Foucaults agnostiska teori Läs mer »

Offentliga samtal sker i små grupper

I Habermas kanske radikalaste bok: Borgerlig Offentlighet, från 1962, visar han hur offentliga samtal i tidig liberalism sågs som samtal, där folk pratade med varandra. Tanken att offentliga samtal skulle kunna vara envägskommunikation i massmedia fanns inte. Publikationer lästes högt på salonger och i kaffehus. Sedan satte det offentliga samtalet i gång. Högläsning var ett

Offentliga samtal sker i små grupper Läs mer »

Kejsardemokrati eller singulariteter – Deleuze

Det finns en överdriven tro att samhällen fungerar genom styrning uppifrån, och att samhällsförändring sker om man lyckas påverka dom däruppe. Men fokus på påverkanspolitik blir slöseri med kraft och tid.  Här tar jag upp alternativa teorier som menar att samhällen och organisationer skapas och förändras genom interaktionen mellan självskapande singulariteter. Singularitet är något som

Kejsardemokrati eller singulariteter – Deleuze Läs mer »

Kravpolitik eller motstånd i blivande – Deleuzes kreativa revolution

Kravpolitik går till slut in i en återvändsgränd. Aktivism som kräver och begär blir verkningslöst om nu inte motståndare och andra håller med. Att hävda saker och ting i gemensamma frågor kallas opinionsbildning. För dem som dock tycker annorlunda blir åsikterna inte så relevanta. Dessutom har nyliberalismen de senaste decennierna alltmer förvandlat åsikter till något

Kravpolitik eller motstånd i blivande – Deleuzes kreativa revolution Läs mer »

Civil olydnad överger protesten

Artikel till tidningen Syre 2017 I tradition från Gandhi låter civil olydnad mål och medel bli samma sak. Ickevåld skapar faktisk befrielse. I varje aktion. Varje ickevåldshandling uppnår befrielse. Eller så misslyckas den med det. Gandhi utvann saltkorn och bröt kolonialismens saltmonopol. Med sit-ins avskaffade medborgarrättsrörelsen apartheid några timmar inne på segregerade restauranger. Med smideshammare

Civil olydnad överger protesten Läs mer »

Aktualisera eller påverka – Deleuzes revolution

Gilles Deleuze reflekterar över skillnaden mellan kamp i blivande jämfört med kamp som kräver och protesterar. Kamp i blivande gör sig själv till subjekt medan kravpolitik och protest ständigt måste tillsätta styrande. Blivande och aktualiserande är direkt skapande och byggande. I platå tio i A Thousand Plateaus visar Deleuze och Guattari att blivandet är ett

Aktualisera eller påverka – Deleuzes revolution Läs mer »

Makt är mer resonans än centralstyrning – Deleuze

Styrteknik eller reglerteknik Innan vi undersöker makt i samhällen låt oss först snegla lite på styrning av tekniska system. Styrteknik ses som en gren inom reglertekniken. Styrning behöver ofta inte ta hänsyn till egenskaper hos det som styrs eller vilka förhållanden som gäller. Det förutsätts att styrningen har kontroll över situationen. I extremfallet av styrning

Makt är mer resonans än centralstyrning – Deleuze Läs mer »

Makt är decentraliserad – Foucault & Deleuze

Härskandet och regerandet sker inte däruppe i ett maktcentrum. Det är snarare medborgare som tar över regerandet. Vi blir makt med våra kroppar, organisationer och med vårt tänkande. I denna artikel tar jag upp likheter mellan Deleuzes filosofi kring makt och Foucaults governmentality. Makt kräver inget maktcentrum. Flertalet makttekniker bygger inte på centrum. Vi kan

Makt är decentraliserad – Foucault & Deleuze Läs mer »

Härskare styr inte – Spinoza & Deleuze

Spinoza hjälper oss att bryta med föreställningen om makt som styrning. Spinoza utgår från att samhället finns, att vi befinner oss i detta samhälle, att vi inte kan befinna oss utanför det och att samhället behöver ett härskarvälde (dominion). Spinoza har en container-bild av samhället, han ser det som en helhet vilken innehåller (contain) medborgare

Härskare styr inte – Spinoza & Deleuze Läs mer »

Mikrorevolution utan makro – Deleuze & Tarde om revolution

Artonhundratalssociologen Gabriel Tarde ger oss verktyg för att bryta med dichotomin mikrohandlingar och makrosystem. Och med dichotomin lokalt och globalt. Detta leder till att nationalstatliga revolutioner bör ses som undantagsfall. Det är inte på det nationalstatliga planet revolutioner vanligtvis sker. Jag använder en av de älsta globala revolutionerna – hälsningsceremonier – för att analysera hur

Mikrorevolution utan makro – Deleuze & Tarde om revolution Läs mer »

Personlig erfarenhet som argument

Elin Grelsson problematiserar den allt ökande användningen av ”sin personliga erfarenhet för att lyfta fram sin tes och stärka sin argumentation”. Allt fler ”driver en samhällstes genom att hänvisa till något i deras förflutna”. Om sjuttiotalets feminism använde det privata för att förändra det kollektiva så argumenterar man oftare idag genom att företräda sig själv

Personlig erfarenhet som argument Läs mer »

Aktivister och politiker neutraliserar Ship to Gaza

Ship to Gaza använder flera intressanta tekniker för politisk förändring. De bygger allianser med palestinier, hjälporganisationer, judar, muslimer, kristna, socialister, aktivister. Sedan gör de dessa till subjekt, till aktörer. Det är de som med hjälp av fartyg och en inbjudan från organisationer och människor i Gaza bryter själva blockaden mot Gaza: Genom praktiska och solidariska

Aktivister och politiker neutraliserar Ship to Gaza Läs mer »

Hur riksdagsval skapar enpartistat – ickelinjär teori

Jag ska här visa hur utrymmet av möjligheter under speciella omständigheter producerar likhet. Hur möjligheter tar bort möjligheterna. Handlingar producerar spektrum av andra möjliga handlingar. Låt oss kalla detta spektrum av möjligheter för möjlighetsutrymme. Ifall alla tillgängliga möjligheter sprids ut på en yta så får vi alltså ett möjlighetsutrymme. Möjliga vägar agerar även innan de

Hur riksdagsval skapar enpartistat – ickelinjär teori Läs mer »

Opium för aktivister

Jag undersöker här hur aktivism ibland förvandlas till en lugnande medicin som passiviserar aktivister och gör dem beroende. Informationsmissbruk Symptom: Missbrukaren känner behov att informera och bli informerad. Man fyller gärna sina vänners ’inkorg’ med fakta och information om vad som sker i rörelsen eller i världen. Vänner görs därför gärna medberoende. Informationsmissbrukaren upplever att

Opium för aktivister Läs mer »

Inte princip eller mirakelmedel – Judith Butlers ickevåld

Mekaniska eller linjära föreställningar om politisk förändring söker politiska metoder som ger säkra resultat. Ifall opinionen blir tillräckligt stor sker en förändring. Ifall tillräckligt många kommer på demonstrationerna påverkas regeringen. En mekanisk föreställning om motstånd och förändring behöver inte vara naiv. Man tänker sig att det finns mängder med hinder. Men ifall dessa hinder övervinnas

Inte princip eller mirakelmedel – Judith Butlers ickevåld Läs mer »

Rättigheter genomförs performativt i kampen – Judith Butler

Queerfeministen och professorn Judith Butler föreläste på Södra Teatern, Stockholm, ”om rätten att ha rättigheter. Hon menade att den är performativ, den uppkommer i samma ögonblick som en pluralitet av människor framträder tillsammans för att göra anspråk på en rätt”[1]. Performativ utvecklades av John Langshaw Austin i sin berömda föreläsning från 1955 om hur man

Rättigheter genomförs performativt i kampen – Judith Butler Läs mer »

Vänster förandligar politiken

Stöter delar av vänster ifrån sig kroppen? Istället för att riskera sårbarheten i att materialisera och förkroppsliga de samhällen och system man tillsammans vill leva förandligar delar av vänstern sin politiska praktik. Metoder att förandliga politisk praxis Agitation. Rätt åsikter föreställs leda till politisk förändring, till och med revolution. Åsikter tänks komma före materialisering av

Vänster förandligar politiken Läs mer »

När blir nationalism och lönearbete stockholmssyndrom?

Stockholmssyndrom uppstår när hot får de som hotas att bli lojala med dem som hotar. I väldigt olika situationer uppstår detta märkliga fenomen. Vanligast är det möjligen inom familjer med hot och övergrepp. Men det kan uppstå hos andra som systematiskt domineras eller kränks. Det blir svårare att upptäcka stockholmssyndrom när hotet är långvarigt och

När blir nationalism och lönearbete stockholmssyndrom? Läs mer »

Rekursiv demokrati i två steg

Rekursiv är att förverkliga målet i medlet. Det är att göra målet till en del av medlet. Rekursiv demokrati gör demokrati till medlet som förverkligar demokrati. Detta liknar Gandhis rekursiva ickevåld där mål och medel blir ett, och alltså är utbytbara. Rekursiv demokrati bryter därmed med den vanliga mekaniska och linjära föreställningen om politik: att

Rekursiv demokrati i två steg Läs mer »

Politik är att materialisera – politisk materialism

Här tar jag upp en materialism som undviker att reducera det politiska till bakomliggande orsaker och förhållanden. Materialisering är ett blivande. Materia förstås inte passivt. Materia förstås inte heller som en mekanisk och deterministisk materialism. Judith Butler visar i Bodies that matter (1993) hur materia materialiserar[1]. När materia materialiserar agerar det på meningsfulla sätt. Materia

Politik är att materialisera – politisk materialism Läs mer »

Skicka ej pressmeddelande till nyhetsredaktioner

Civil olydnad och andra former av motstånd blir ganska lätt nyhet i nyhetsmedia. Förvandlingen till nyhet motverkar dock politisk förändring. Den politiska förändringen skulle därmed kunna förstärkas genom att undvika att göra den till nyhet, genom att undvika att skicka pressmeddelanden till nyhetsredaktioner. Och genom att undvika att kontakta nyhetsmedia. Denna text skrevs under reflektionen

Skicka ej pressmeddelande till nyhetsredaktioner Läs mer »

Hur materialism förandligar och idealiserar – Karen Barad

Karen Barads queermaterialism öppnar upp för en bättre förståelse av hur motstånd och politisk förändring går till. I denna första artikel tar jag upp hur Barad avvisar att materia och mening skulle kunna separeras från varandra. Hennes materialism kontrasterar mot hur många ”hårda materialismer” förandligar politik. Hur de idealiserar det politiska. När en ”hård” materialist

Hur materialism förandligar och idealiserar – Karen Barad Läs mer »

Bortom Marknaden och Samhället: trassel istället för sfärer – Karen Barad

Karen Barad och hennes queermaterialism bryter med föreställningar om att vi befinner oss inuti. Saker och ting är inte placerade inne i olika sfärer: inuti kulturen, inuti civilisationen, inuti kapitalismen, inne i globaliseringen, i naturen, inne i en viss nationalstat eller inlåsta i västvärlden. Visst, vi kan vara inlåsta i en cell eller sova inne

Bortom Marknaden och Samhället: trassel istället för sfärer – Karen Barad Läs mer »

Motstånd bortom position och perspektiv – Karen Barad

Vi är inte placerade i världen. Vi innehar inte bara en position i världen. Vi har inte heller en position i ett maktsystem. Vi är snarare intrasslade och sammanflätade. I denna text tar jag upp Karen Barads alternativ till att utgå från position och perspektiv. Att utgå från individen, eller från den subjektiva upplevelsen är

Motstånd bortom position och perspektiv – Karen Barad Läs mer »

Vad är makt?

Makt är lydnad. Makt är mer skapande och producerande än förbjudande (Foucault). Makt, lydnad, hörsam och följsam används här som synonymer. Dessa skapar dessutom förmåga. Förmåga att producera och skapa. Därmed hör mäkta, bemäktiga och givetvis även förmåga nära ihop med makt. Makt kan även användas för att hindra, förbjuda, våldföra och förtrycka. Denna negativa

Vad är makt? Läs mer »

Hur medmänsklighet och rättigheter utnyttjas antipolitiskt

Mänskliga rättigheter och människors liv utnyttjas ibland effektivt för att motverka direkta interventioner som förändrar och bygger nya samhällen. Det är inte medmänsklighet eller rättigheter som orsakar detta. Det är snarare så att de utnyttjas för att fly befrielse och gå in i det postpolitiska. Här är några tekniker som används inom rättighetsarbete för att

Hur medmänsklighet och rättigheter utnyttjas antipolitiskt Läs mer »

Konstruktivt att homofobi kommer ut ur garderoben

I liberala stater som betonar rättigheter härskar homofobier effektivast genom det privata. Homofobier smyger sig ofta undan demokratiska och offentliga samtal. De håller sig hellre på facebook eller i fikarum. De dras till ”snälla” grupper där ingen ingriper, där folk tittar ner i bordet, där moderatorer är passiva. Homofobier som inte har stöd av mäktiga

Konstruktivt att homofobi kommer ut ur garderoben Läs mer »

’Utanförskap’ döljer makt

”Utanförskap” används som kamouflage för att dölja hur vi över- och underordnar människor och grupper. ”Utanförskap” blir ett maktmedel som döljer hur vi återskapar klass, funktionism, heterosexism, rasifiering, åldersism och andra maktordningar. Hur utanförskap kamouflerar maktordningar Individuell egenskap. Utanförskap omvandlar klass och andra maktordningar till individuella egenskaper. Hen är utanför. Därför att hen … På

’Utanförskap’ döljer makt Läs mer »

Aristokratisk aktivism

När de som kan bättre, har mer erfarenhet, passar bättre in, fungerar bättre ihop, börjar samverka med varandra och styra aktivismen uppstår aristokratisk aktivism. Aristokrati kommer från grekiskans aristos: bäst, och kratos: makt eller ledning. Aristokrati är en styrande elitgrupp som det är svårt att ta sig in i. Eller så ramlar de som inte är

Aristokratisk aktivism Läs mer »

Tårtfest för ohörsamhet i Göteborgs Tingsrätt

Jag skriver detta i Tingsrätten i Göteborg. Här är det Tårtkalas för ohörsamheten. Tio lagstiftare står åtalade för att de beslutat att ge tjugofyra irakier fristad i Göteborg och Europa. Vi är ett trettiotal som stöder dessa åtalade lagstiftare genom att queera tingsrätten till tårtfest. Tingsrätten blir till ett firande av ohörsamheten. Tingsrätten sjunger ohörsamhetens

Tårtfest för ohörsamhet i Göteborgs Tingsrätt Läs mer »

Aktivismkultur hindrar motstånd

Här undersöker jag ifall fokus på att organisera, sitta i möten och ta ansvar krockar med hur en motståndsgrupp behöver jobba för att omvandla samhällen. Inom civil olydnad och ickevåld gör sig några sårbara, de riskerar fängelse eller våld. Andra fungerar som stöd. Vängrupp istället för massaktion Sedan ockupationen av Seabrooks kärnkraftverk 1976 används inom

Aktivismkultur hindrar motstånd Läs mer »

Manipulera fredsgrupper att legitimera vapenhandel

Här är några metoder för att manipulera fredsorganisationer att legitimera 99% av vapenhandeln. Peka ut de som inte är så välorganiserade i sitt dödande som Hotet. Använd facebook och aktivism för att tillsammans med tidningar lyfta fram osystematiskt dödande som förskräckliga nyheter. Kamouflera systematiskt dödande bakom ”nyheter”. Peka ut bruna som hot. Associera dem med

Manipulera fredsgrupper att legitimera vapenhandel Läs mer »

Valmöjligheter tränger undan våra möjligheter att välja

Individuella valmöjligheter används som maktteknik för att tränga undan möjligheten att ta beslut tillsammans. Valmöjligheter tränger undan möjligheten att välja. Möjligheten att välja det politiska. Detta har varit en vanlig taktik bland arbetsgivare och bostadsbolag som sökt medling med enskilda istället för att ta gemensamma beslut, istället för att i förhandling med gemenskapen fastställa vad

Valmöjligheter tränger undan våra möjligheter att välja Läs mer »

När ’köna’ blir våld även med jämlika

Jämlika män kan skada en kvinna utan att deras handling i sig innehåller våld. Handlingar där våldet inte ingår i själva handlingen kan genom att könas av andra handlingar förvandlas till våld. Kön, klass och andra former av över- och underordning kan förvandla en våldsfri handling så att den tillfogar en person bestående skador. Dansa

När ’köna’ blir våld även med jämlika Läs mer »

Rebell skapar underordning och hetero: Erich Fromm

Den auktoritetsbundne producerar två kön, menar Erich Fromm: De med makt och de utan makt. Denna heterorelation blir det normala. Som varandras motsatser genererar dominans och underordning attraktion. Den auktoritetsbundne attraheras av de med makt. Flykt från befrielse I några fristående texter tar jag upp socialpsykologen Erich Fromms analys om varför organisationer och personer flyr

Rebell skapar underordning och hetero: Erich Fromm Läs mer »

Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans

Hur kommer det sig att så många politiska och religiösa organisationer, samt folkrörelser, organiserar sig så att de återskapar nationalstaten? Hur blev riksorganisationer en så dominerande organisationsform. Är det så att nationalstaten styrde att det blev så? Eller är det istället så att riksorganisationer med tiden hamnar i resonans med varandra. De härmar varandra i

Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans Läs mer »

Maktkritik döljer lydnad: Sara Ahmed

Norm- och maktkritik får ibland funktionen att dölja protestgruppers och organisationers lydnad. Det kamouflerar lydnaden till förtryckande ordningar och lagar, visar queerfeministen Sara Ahmed. Kritik som självillusion Normkritik kan göra det möjligt att samarbeta med en maktordning utan att begripa det som underordning och delaktighet. Som om vi genom kritiken skulle hamna utanför ordningen. Maktkritik

Maktkritik döljer lydnad: Sara Ahmed Läs mer »

Rulla till toppen