Falska frågor

Frågandet har en riktning, en öppenhet från frågaren för svar och nya tankar. Frågan anger ett intresse från frågaren att lära sig något med hjälp av någon annan, den som frågan är riktad till. Frågandet är alltså en del av ett samtal. Det finns dock några kvasi frågor som kan fungera som maktmedel.

Pedagogiska frågan

Det finns ingen frågare. Den som ställer frågan frågar inte utan tror sig veta. Som Pippi Långstrump sa till fröken när hon skulle pröva att gå i skolan. Varför frågar du för när du kan svaret själv. Möjliga missbrukare: lärare, kursledare, politiker.

Retoriska frågan

Det finns vare sig en frågare eller en svarare. Frågaren frågar inte, och vill inte ha något svar. Möjliga missbrukare: ledare, politiker.

Vinklade frågan

Precis som i den pedagogiska frågan finns det inte heller här en frågare. Den som ställer frågan frågar inte, utan vill ha ett visst svar. Möjliga missbrukare: kursledare, forskare, förhörsledare, journalister.

Per Herngren
2003-01-31, version 0.1

Referens

Texten är inspirerad av Gadamers Sanning och Metod

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *