Falska frågor | ||
av Per Herngren ©
Texter kring andra ämnen
per.herngren @ post . utfors . se Genom att klicka på annons nedan gör du annonsören till sponsor av denna web-sida.
| Frågandet har en riktning, en öppenhet från frågaren för svar och nya tankar. Frågan anger ett intresse från frågaren att lära sig något med hjälp av någon annan, den som frågan är riktad till. Frågandet är alltså en del av ett samtal. Det finns dock några kvasi frågor som kan fungera som maktmedel: Pedagogiska frågan. Det finns ingen frågare. Den som ställer frågan frågar inte utan tror sig veta. Som Pippi Långstrump sa till fröken när hon skulle pröva att gå i skolan. Varför frågar du för när du kan svaret själv. Möjliga missbrukare: lärare, kursledare, politiker. Retoriska frågan. Det finns vare sig en frågare eller en svarare. Frågaren frågar inte, och vill inte ha något svar. Möjliga missbrukare: ledare, politiker. Vinklade frågan. Precis som i den pedagogiska frågan finns det inte heller här en frågare. Den som ställer frågan frågar inte, utan vill ha ett visst svar. Möjliga missbrukare: kursledare, forskare, förhörsledare, journalister. (Ovan är inspirerat av Gadamers Sanning och Metod.) Per Herngren | Skriv en kommentar till texten
|
| ||