Gandhi - Positivt överskridande | ||
Kurdish, Polish, Arabic, Spanish, Dutch
per.h.ickevaldnet(snabel-a)gmail.com Stöd dessa texter! Genom att klicka på annons nedan gör du annonsören till sponsor av ickevåldsarbetet.
| Konstruktivt motstånd Det som kanske är ett av Gandhis största bidrag till motståndet är att gränsöverskridandet eller olydnaden inte bör ske som enbart en negation, ett nej-sägande, en protest. Istället föreslog han kombinationen olydnad och konstruktiva programmet. Man skulle använda målet som medel. Istället för att satsa på en dålig kompromiss är det bättre att förverkliga målet, om så bara för några personer, eller i någon timme. När man stoppas får man utvärdera, finslipa och göra det igen och igen. Alla sociala strukturer är egentligen upprepningar - som är möjliga för andra att också upprepa. Om jag förstår honom rätt så är det ingen större mening att bara ockupera en vårdcentral i protest mot nedläggningen. Man bör ockupera den och utföra den verksamhet man vill ha. Och man bör visa upp en bättre verksamhet än tidigare. Gestalta och visa istället för förklara alltså. Att med ord peka på gränsöverskridande blir abstrakt och svårt att ta till sig. Att visa på något bättre ger alla möjlighet att se och utvärdera. Är den här gruppens verksamhet bättre än statens/företaget. Här kan man se Gandhis som materialist: man måste materialisera. Och den del av vänstern som sysslar med information, tyckanden och protester kan ses som idealistisk.
Trappa upp Ytterligare ett av Gandhis bidrag är att man måste trappa upp kampen (ickevåldsligt) om motparten ignorerar en genom att ge låga straff eller strunta i en. En viss elasticitet finns alltså i maktens gränser. Den införlivar eller bryr sig inte ifall vi bara överskrider gränser lagom mycket. Man behöver alltså trappa upp och lägga sig på kännbara fängelsestraff för att olydnaden ska bli effektiv. Det är flera skäl till det. För det första är det inte böter som avskräcker oss från att ta över företag, proppa igen giftiga avloppsrör eller avrusta vapen, det som avskräcker är de konsekvenser som är kännbara. Om man inte trappar upp utmanas alltså inte det som skrämmer oss till lydnad, det som svider, det som gör att vi drar oss för att göra motstånd. Genom att ta kännbart fängelsestraff så neutraliseras maktens straff-teknik och förvandlas istället till en kraftfull moralisk kraft. För det andra så krävs ordentliga rättegångar för att gränsöverskridandet ska bli en konfrontation mellan olika värden. Skillnaden mellan alternativrörelsens alternativ och Gandhis ickevåld är att det konstruktiva programmet ska börja byggas mitt i våldet eller förtrycket. Ickevåldet blir därmed en konfrontation. Det konstruktiva skapandet handlar alltså inte bara om positiva öar vid sidan av, utan om positivt skapande mitt i våldet.
Per Herngren 2005, första versionen publicerad på Vägval Vänsters Göteborgs mailinglista, Version 0.2 | Skriv en kommentar till texten
|
| ||