Vad händer när Svenska kyrkan sätter svenskheten före kyrkan i sitt namn? Som adjektiv ändrar ”Svenska” egenskaperna hos ”kyrkan”. ”Svenska” och ”kyrkan” samverkar och förenas till en enhet. Det begränsar dessutom vad ”kyrkan” syftar på. Kyrkan ges nationella egenskaper.
Språkvetare har utforskat hur adjektiv intervenerar och förändrar substantiv. Med hjälp av traditionell grammatik och semantik kan man undersöka hur adjektivet ”Svenska” lägger till egenskaper hos substantivet ”kyrkan”. Nationalismen görs till del av religionen. Adjektivet preciserar dessutom vad substantivets syftar på. Istället för att syfta på kyrka för världen omvandlas kyrkan till en nationell kyrka.
Generellt intervenerar adjektiv i substantiv genom att skapa en snävare referens (semantisk restriktion), tillskriva egenskaper (kvalitativ modifiering), och genom att förena sig med substantivet och forma en enhet (komposition).
Språket ska inte förstås som orsak till nationaliseringen av kyrkan. Det är snarare verktyg för nationalismen. Givetvis används även andra verktyg än grammatik för att göra nationalism och kyrka till en gemensam religion. I olika utgåvor av Svenska kyrkans psalmbok har det publicerats patriotiska psalmer som överför energi och kraft från kyrkan till krigsmakten.
Per Herngren
30 december 2025
Referens
Psalmer för bruk vid krigsmakten, Varberg: Br. Carlsson, 1961.
Vad bra jobb du gör Per! Jag har inget att kommentera gällande texten men vill dela några tankar. Under 1960-talet påverkades de större kyrkorna av samtiden; Andra Vatikankonciliet och KVR:s möte i Uppsala 1968 satte in kyrkorna i den världsvida gemenskapen genom att lyfta fram röster ur Tredje världens kyrkor. De ekumeniskt orienterade kristna studentrörelserna, som påverkade Uppsalamötet, tog fasta eller hade tagit fasta på det du skriver; de gav avtryck i deras namn, t ex Student Christian Movement in England, Evangelische Studentgemeinde in Deutschland och KRISS, Kristna Studentrörelsen i Sverige. Det universella i kyrkan och studentrörelsen förenade och var bestämmande till det land där rörelsen kom till uttryck.
Kanske har du redan skrivit om detta eller kan hitta en referens?
Tack för fin reflektion! Vi var ju med i en del av detta internationella och ibland globala engagemang! Möjligen kan ”i Sverige”, ”in England”, återskapa nationalismens vidskepelse som placerar oss inuti eller utanför. Att man skulle kunna vandra in eller vandra ut. Jag kallar det för containervärldsbild. Att vi skulle befinna oss inuti ett land.
Här är en text kring containervärldsbilden som problematiserar att ex Kristna Studentrörelsen i Sverige och Sveriges Arbetares Centralorganisation möjligen boxade in sig själv i en nationalistisk föreställningsvärld?
https://ickevald.net/perherngren/tranacontainerbilden