Misstänksamhet mot konflikter letar sig ibland in i folkrörelser och demokratiska organisationer. Det drar i så fall ut dessa grupper ur civilsamhällets kritiska motpartsförhållande med det nationella regerandet. Kvar blir civilsamhällets andra uppgift att producera duktiga, lojala och lydiga medborgare.
Från början uppfinns civilsamhället för att baka in konflikter i det liberala regerandet. Därigenom byggs det upp ett skydd mot auktoritära ordningar. Med tiden genererar konflikter ett immunförsvar mot konservativt1, patrimonialt2 och despotiskt styre.
Auktoritära ordningar kan dock motverka detta genom att misstänkliggöra konflikter. Konflikter pekas ut som negativa för samhälle och nationell enhet3. Istället krävs lojalitet.4
Misskreditera konflikter
Flera metoder utvecklas för att misstänkliggöra konflikter. Effektivt är att sammanblanda konflikter med mobbning, krig och förtryck. Istället för att namnge krig och våld som mord och dödande pekas det ut som konflikt.
Att blanda ihop konflikt och förtryck förvränger vad konflikt är. Enligt teorin om sociala system är våld snarare motsatsen till konflikt.5 Civilsamhälle, demokrati, etik, ombudsmän, undersökande journalistik och rättsväsende har funktionen att stärka konflikter. Medan våld6 och förtryck istället undertrycker7 konflikter. Krig blir därmed ett medel för att krossa konflikter.8 Ifall systemteorin stämmer krävs det istället konflikter för att skydda organisationer och samhällen mot just krig och våld.
På arbetsplatser och i organisationer får mobbning, härskartekniker och baktaleri motsvarande funktion som krig. De kuvar eller stöter ut konflikter. En sofistikerad variant är att tillrättavisa den som intervenerar vid övergrepp. Ingriparen pekas ut som konfliktskapare.9 Att negligera etiska krav förväntas producera frid och enhet i organisationen.
Sammanblandningen mellan konflikt och förtryck diskrediterar alltså konflikter. Istället för att associera det med demokrati, civilkurage och jämlikhet associeras konflikter med krig, mobbning och ovänskap.
Ifall antipatin mot konflikter sprids över till folkrörelser och media trängs liberalt regerande undan. Istället öppnas utrymme för autokratiskt regerande. Konfliktnegativ retorik försvagar dessutom immunförsvaret mot fascistiskt regerande där nationalstaten ställs över etik och andra värden.
Tvärt om tränar motvilja mot konflikter istället in ett immunförsvar mot etik och demokrati. ”Vi behöver väl inte skapa konflikt!” Utrymme för demokrati och samhällsomvandling dras undan. Konfliktnegativitet exploateras som drivkraft för auktoritära ordningar. Oavsiktligt riskerar alltså folkrörelser som nedvärderar konflikter att utnyttjas som motor10 för autokrati11 eller fascism12.
Per Herngren
1 oktober 2025, version 0.2
Utkast till boken Civilsamhälle och makt Hur kritik omvandlas till lydnad.
Fotnoter
1 ”how great a fault it is to speak evil of the sovereign representative, whether one man or an assembly of men; or to argue and dispute his power, or any way to use his name irreverently, whereby he may be brought into contempt with his people, and their obedience”, Thomas Hobbes, Leviathan or the Matter, forme, & Power of a Common-wealth Ecclesistical and civill. McMaster University Archive, 1997, s 209, (original 1651).
Andra konservativa teoretiker som Edmund Burke är inte lika negativa till kritik och konflikter. Men konflikter behandlas som problem som behöver lösas. Till skillnad mot liberalt regerande anser de inte att konflikter är förutsättning för nationell enhet och lydnad.
2 Patrimonialism är att regera som om organisationen, företaget eller staten är personlig egendom.
3 Nationalism skapar en föreställning där samhället görs synonymt med nationalstaten.
4 Varianter av konservativt regerande använde regeringsbeslut eller majoritetsbeslut för att avsluta konflikter. Demokratisk centralism som lanserades på 1920-talet bejakade konflikter innan ett beslut är taget. Men efter beslut skulle minoriteten underordna sig majoritetens beslut. Vladimir Lenin. What is to be done? Lenin’s Collected Works, Volume 5, Moscow: Foreign Languages Publishing House, 1961,. (Original publicerad 1902).
5 Hannah Arendt analyserar utifrån motsvarande argument våld och makt som varandras motsatser. ”Power and violence are opposites; where the one rules absolutely, the other is absent. Violence appears where power is in jeopardy, but left to its own course it ends in power’s disappearance.” Hannah Arendt, On violence, San Diego, NY, London: Harvest/HBJ Book, 1970, s 56.
6 ”To be political, to live in a polis, meant that everything was decided through words and persuasion and not through force and violence.” Hannah Arendt, The human condition, Chicago: The University of Chicago Press, 2018 (original 1958), s 26.
7 ”prohibiting the use of physical force, is essentially motivated by the intention of guarding against damage. However, it also has the function of complicating, refining, and perpetuating conflict systems. When physical force is allowed, conflicts are either not risked at all or, when they break out, are decided relatively quickly and simply. The same thing, although in a weaker form, holds for extortion. Only by repressing such possibilities (i. e., centering them in the political system) can there be adequate freedom for conflictual behavior.” Niklas Luhmann, Social Systems, Kalifornien: Stanford University Press, 1995, s 395.
8 Etymologiskt kommer konflikt från båtar på kollisionskurs. (Latinska fligere betyder krock eller kollision och con tillsammans.) Kollisionskurs hjälper oss att begripa vad konflikt inte är. Att köra ikapp bakifrån och ramma en båt är inte kollisionskurs. Att pressa undan nån annans båt är inte kollisionskurs. Förföljelse är inte kollisionskurs. Kollisionskurs anger en viss jämlikhet mellan båtarna. Två eller flera båtar är på väg. Men deras vägar är inte förenliga. Konflikt ska därför förstås som motsatsen mot tvång, våld och förtryck.
9 I engelska arbetsgrupper och styrelser pekas ibland de som ingriper vid ojämlikhet och härskartekniker ut som feministiska glädjedödare, feminist killjoy. Sara Ahmed, Att leva feministiskt, Hägersten: TankeKraft, 2017.
10 En populär förklaring till fascism är att auktoritärt regerande manipulerar massorna. Forskaren och socialpsykologen Wilhelm Reich vände 1933 på förklaringen. Det är snarare massorna som producerar det fascistiska regerandet. ”It is not merely that the ruling ideology is the ideology of the ruling class. What is more important for the solution of practical problems is the fact that the contradictions in the economic structure of a society are also anchored in the mass-psychological structure of its members. Otherwise, the fact could not be understood that the economic laws of a society can have practical effects only through the activity of the masses who are subject to them.” Wilhelm Reich, Citerat från kapitlet ”3. The problem of mass psychology”, The mass psychology of fascism, NY: Orgone Institute Press, 1946, (original 1933).
11 Autokrati styr utan att motsättningar och konflikter ges formell plats i regerandet. Etymologiskt kommer det från att härska själv. Svenska Akademiens ordbok, Svenska Akademien, https://www.saob.se. (9 september 2025).
12 Fascism är när nationen överordnas andra värden, som exempelvis etik, jämlikhet, rättighet och solidaritet. Genom att nationen därmed placeras ovanför konflikter och motsättningar produceras enhet.