Civil olydnad

Biskopsmötet uttalar sig om civil olydnad

Biskopsmötets uttalande om civil olydnad lyder enligt följande: Biskopsmötet 2 september 1998 I ett brev till biskopsmötet har Plogbillsgruppen Corpus Christi ställt några frågor om bruket av civil olydnad och arbetet för ett totalt avskaffande av kärnvapnen. Biskopsmötet har uppdragit till mig att sammanfatta de överväganden som gjordes i diskussionen i biskopsmötet den 17 augusti […]

Biskopsmötet uttalar sig om civil olydnad Läs mer »

Träning i civil olydnad för socialister

Beställ en kurs till er organisation eller gå en öppen kurs Kurserna vänder sig inte så mycket till medvetandet (idealism). Kunskap är sammanvävd med kroppen (Bourdieu, Harraway, Butler). Deltagarna övar reflexer och metoder för att skapa färdigheter. Dessa färdigheter är sammanvävda med kroppens symbolspråk kring makt och härskartekniker eller motstånd och befrielse. Man tränar sig

Träning i civil olydnad för socialister Läs mer »

Vision för ett proaktivt Kristna Freds

Motion till Kristna Fredsrörelsens Årsmöte 1991 Förslag till ny inriktning och strategi Hur förändras samhället Både inom vänstern och inom fredsrörelsen har vi varit låsta vid en verklighetsuppfattning och en syn på samhällsförändring, som inom filosofin, samhällsvetenskapen och även inom fredsrörelsen håller på att falla samman. Vi i fredsrörelsen har tidigare trott att samhällsförändring sker

Vision för ett proaktivt Kristna Freds Läs mer »

Ickevåld – åsiktsproduktion eller revolution

Nedan är inledningen till reflektionskväll onsdag 19 januari 2000. Underlättare: Per Herngren. Tid: kl 19:00-21:00. Plats: Fikonträdet, Hammarkullen. Form: Vi startade samtalet med denna inledning, sedan gick vi en reflektions-runda och sist fri diskussion. Producera åsikter eller förändring Erbjuder plogbillsrörelsen åsikter eller ett annorlunda mönster? Plogbillsrörelsen i Sverige erbjuder speciella samtalstekniker och udda aktionsformer. I

Ickevåld – åsiktsproduktion eller revolution Läs mer »

Uttalande för Plogbillsaktion Gevärsfaktoriet

Plogbillsaktion Gevärsfaktoriet avrustade 1991 två carlgustaf granatgevär och en AK5 med enkla smideshammare på Gevärsfaktoriet i Eskilstuna. Uttalande för Plogbillsaktion Gevärsfaktoriet 1991 Vi lever i en tid då våldet romantiseras, då många vågar ta risker för krig men få vågar riskera något för fred. Vi lever i en tid då ledarna i öst och väst,

Uttalande för Plogbillsaktion Gevärsfaktoriet Läs mer »

Hopp & Motstånd

Hopp & Motstånd har sedan 1991 experimenterat med feministiska och ickevåldsliga mötes- och samtalstekniker. De europeiska Hope & Resistance startade redan 1987. Nyårsträffen Hopp & Motstånd arrangeras inte som nyårsläger längre. Plogbillsrörelsen fastnade under några år i lägerverksamhet och blev en lägerrörelse snarare än en motståndsrörelse. Nu arrangerar vi Hopp & Motstånd kring rättegångar för

Hopp & Motstånd Läs mer »

Gränsen för gränslöst motstånd – utvisad och över gränsen igen

”Inför påsken 2014 konspirerade några plogbillar och krigsvägrare från tre nationalstater om att smuggla Per Herngren över ’gränsen in i USA’ för att delta i civil olydnad vid en vapenfabrik i Florida.  Gruppen firade 30-års jubileet för Pershing Plowshares avrustning av en kärnvapenraket med hjälp av hammare. En domare utdömde 1984 straffet åtta års fängelse

Gränsen för gränslöst motstånd – utvisad och över gränsen igen Läs mer »

Under konstruktion Bilder Bröd inte Bomber

Svenskar avrustar tillverkning av kärnvapenubåtar På morgonen den 13 september 1998 nedmonterade den svenska Plogbillsgruppen Bröd inte Bomber symboliskt och konkret delar av varvsanläggningen för de brittiska kärnvapenubåtarna, Trident, i Barrow England. Plogbillar fick 1 års fängelse Med jurysiffrorna 10-2 befanns de åtalade skyldiga Efter tre timmars överläggning fann en oenig jury att Spalde och

Under konstruktion Bilder Bröd inte Bomber Läs mer »

Avrustningsläger i Linköping 1992

Ett nytt steg i freds- och solidaritetsrörelsens historia kommer att tas sommaren 1992. Fredsarbetare har det senaste året diskuterat vad som är nästa steg i upptrappningen av kampen mot militarismen. Två steg under åttiotalet har varit fredslägren som exempelvis kvinnolägret i Greenham Common, och Plogbillsrörelsens avrustningar av vapen. Plogbillar, syndikalister, folkpartister, anarkister, socialister och kristna

Avrustningsläger i Linköping 1992 Läs mer »

Plogbillsgruppen Bröd inte Bombers rättegång

Rättegången för Plogbillsgruppen Bröd inte Bomber börjar 4 maj 1999 i Preston, England  De tre nedmonterade dels symboliskt och dels konkret delar till ett militärt varv där en Trident kärnvapenubåt byggdes. Namnet Plogbillsgruppen Bröd inte Bomber syftar på att världen behöver mat inte vapen. Deras förhoppningar är att resurserna för vapnen istället skall gå till

Plogbillsgruppen Bröd inte Bombers rättegång Läs mer »

Plogbillsaktioner bryter med våld och förstörelse

En smed smider genom att hamra på metall. Man skulle i det allmänna språkbruket kanske kunna säga att smeder våldför sej på metallen eller att smeden slår sönder metallbitarna. Men detta förklarar inte vad smide är för något. På liknande sätt är det med plogbillsaktioner. Profeter ville smida svärd till plogbillar och aktiva i plogbillsrörelsen

Plogbillsaktioner bryter med våld och förstörelse Läs mer »

Sexuell exploatering i ickevåldsrörelsen

Workshop nyårsträffen Hopp & Motstånd 2 januari 1997 Schema för samtalet (Max sju deltagare) Välja underlättare: sexismobservatör, stämningsunderlättare, tidsunderlättare och sekreterare Inledning (från denna text) Runda med allas reflektioner Fri diskussion Utvärdering: makt och jämlikhet under workshopen. Några utgångspunkter för samtalet: Kärleksexploatering Inom radikalfeminismen finns en intressant spänning. De som betonar våldet, våldtäkten eller pornografin

Sexuell exploatering i ickevåldsrörelsen Läs mer »

Civil olydnad är att misslyckas – Erich Fromm

Enligt Mohandas Gandhi är civil olydnad och ickevåld experiment med sanningen. Experiment används främst när varje experiment har möjlighet att uppnå sitt mål. Eller misslyckas. Därmed blir mål och experiment ett. Målet finns inbyggt i experimentet. I varje experiment kan ickevåld lyckas uppnå sitt mål eller misslyckas. Ickevåldets politik uppfinner. Testar. Analyserar misslyckanden och svagheter.

Civil olydnad är att misslyckas – Erich Fromm Läs mer »

Vängrupper eller massaktion

Under civil olydnad vid Seabrooks kärnkraftverk i New Hampshire 1976 uppfanns vängrupper. Istället för att agera som en massa agerade aktivisterna i små vängrupper. Ett par tusen deltagare verkade i vängrupper på två till femton personer i varje grupp. Erfarenheter från feministiska stödgrupper var en viktig del av denna utveckling. Åren efter Seabrook utvecklades olika

Vängrupper eller massaktion Läs mer »

Prekaritet gör ingripande nödvändigt – Judith Butler

Judith Butler kopplar prekaritet, bekymmersamhet, till sin teori om ickevåld. Det är skillnad mellan hur Judith Butler använder prekaritet som förutsättning för motstånd och för liv överhuvudtaget; och hur prekaritet ibland används i klassanalyser av marxister, autonoma och anarkister. De behöver inte motsäga varandra, men Butler använder prekaritet i en vidare bemärkelse vilket inte kan

Prekaritet gör ingripande nödvändigt – Judith Butler Läs mer »

Från uppfinning till innovation

Gandhi lanserade ickevåld som experiment med sanningen, alltså att testa och pröva nya metoder för sanning. Genom satyagraha kombinerade han motstånd och att direkt börja leva det samhälle man vill ha – det konstruktiva programmet. Istället för experiment föreslår jag att ickevåld snarare ska ses som innovationer. Innovationer inriktar sig – till skillnad mot experiment

Från uppfinning till innovation Läs mer »

Från vild- till folkrörelse-civil olydnad

Det finns en tendens att idealisera civil olydnad. Den framställs som om den verkade i sin ensamhet. Ensamma heroiska aktioner utan stöd från andra grupper skulle ha kraft i sig själv. Risken blir därmed att olydnaden förvandlas till individualistisk elitism. För att civil olydnad istället ska fungera demokratiskt och effektivt behöver den förankras i folkrörelser.

Från vild- till folkrörelse-civil olydnad Läs mer »

Sårbarhetspolitik – vinner vi förlorar vi

Krig och spel har använts som metaforer för att förklara motstånd och politisk kamp. Nyckelbegrepp har därmed blivit taktik och strategi, styrka och styrkeförhållanden, vinna och förlora. En motståndsgrupp skulle i så fall kämpa för att vinna över sin motpart. Genom smarta uttalanden kan man vinna politiska poänger. Genom att använda humor som vapen kan

Sårbarhetspolitik – vinner vi förlorar vi Läs mer »

Civil olydnad queerar fängelse

Fängelser tusenfaldigar kraften hos civil olydnad. Hos Gandhi blir detta mystiskt. Var kommer denna kraft ifrån? Karen Barads queermaterialism gör dynamiken mellan fängelse och civila olydnad mer begriplig. Civil olydnad och fängelser samarbetar med varandra, de förvandlar varandra. Med Barads queermaterialism kan vi undersöka hur straff, fängelser, rädslor, maktmedel, relationer, vänskap, organisationer, motsättningar, visioner, misstag,

Civil olydnad queerar fängelse Läs mer »

Gandhi – positivt överskridande

Det som kanske är ett av Gandhis största bidrag till motståndet är att gränsöverskridandet och olydnaden inte bör ske som en negation, ett nej-sägande, en protest. Istället föreslog han kombinationen olydnad och konstruktiva programmet. Konstruktivt motstånd konstruerar Ickevåldsmotstånd använder målet som medel. Istället för att satsa på en dålig kompromiss är det bättre att förverkliga

Gandhi – positivt överskridande Läs mer »

Ickevåld & queer är sårbar beröring

Queer som ord användes tidigare för att peka ut och kategorisera vissa som underliga och onormala. Idag betecknar ju queer snarare aktivt omskapande, görande, queer blir ett verb. Queer underliggör och onormaliserar. Queer bryter upp kategorier och normer och identiteter. Det normala görs onormalt. Det naturliga förlorar sin naturlighet. Identiteten splittras och mångfaldigas. Queer gör

Ickevåld & queer är sårbar beröring Läs mer »

Befriande eller liberalt ickevåld: Gandhi

Mohandas Gandhi förverkligade ett befriande ickevåld. Han och många andra experimenterade med jämlika ickevåldssamhällen som ashrams. De utvecklade nya befriande praktiker som satyagraha och ickevåldsträning. De ingrep i förtryck och våld genom civil olydnad. Här i nord och väst fortsätter olika grupper att utveckla Gandhis befriande ickevåld. Kvinnofredslägren i USA och England under åttio- och

Befriande eller liberalt ickevåld: Gandhi Läs mer »

Hur stoppar vi kriget?

Texten skrevs strax efter Irakkriget startade 2002 Den moraliska frågan för grupper och organisationer när ett krig startar kan jämföras med när någon ramlar ner i en isvak. Eller när någon svälter. Vad behövs göras för att rädda den här personen? Fokuset blir alltså på omsorgen om den som råkar ut för olyckor eller våld.

Hur stoppar vi kriget? Läs mer »

Pacifism bortom individualism

Vad innebär pacifism ifall vi använder begreppet på en gemenskap? Ett sätt att ta sig ur individualistiska föreställningar om politisk förändring är att översätta gamla individualistiska begrepp till gemenskaper och grupper. Här är ett förslag på definition av att vara pacifistisk. En organisation är pacifistisk ifall den har som praktik, beslut, princip eller moral: att

Pacifism bortom individualism Läs mer »

Fokus olydnad ej laglydnad – Erich Fromm

Aktivister och radikala grupper i nord fokuserar gärna på laglydig aktivism. Civil olydnad används bara undantagsvis. Erich Fromm vänder på detta. Vill vi ha befrielse och politisk förändring behöver fokus ligga på olydnad. Lydnad och lagligt engagemang blir mer av ett undantag. Lydnad används främst när vi vill bevara normer och ordningar snarare än att

Fokus olydnad ej laglydnad – Erich Fromm Läs mer »

Massaktioner tar kraft från ickevåld

Sociala system teori visar att man inte kan påverka och styra ett annat system utifrån. System är autonoma och skapar sig själva. Detta innebär att ickevåld inte orsakar förändring utanför sig själv eller påverkar andra maktsystem. Undantag är när ickevåld bjuds in i ett annat system, exempelvis vid en rättegång. Förhoppningen att aktivister kan påverka

Massaktioner tar kraft från ickevåld Läs mer »

’Upptagen’ som flykt från befrielse: Erich Fromm

Genom att erbjuda aktiviteter skänker politiska och religiösa grupper möjligheten att fly befrielse. Upptagenhet blir på så sätt flykt från frihet, enligt Erich Fromm. ”Att göra något”, ”hjälpa till”, ”ställa upp”, görs till flyktvägar bort från befrielse, till vägar ut ur förverkligandet av befriande gemenskaper och samhällen. Psykologen Erich Fromm skrev sin bok om flykt

’Upptagen’ som flykt från befrielse: Erich Fromm Läs mer »

Lydnad attraherar: Erich Fromm

Erich Fromm visar hur organisationer och människor dras till lydnad och flyr befrielse. Detta skapar svårigheter för civil olydnad och befrielserörelser. En motståndsgrupp har svårt att överleva ifall dess deltagare dras mot laglydnad. Laglydig aktivism ger kraft, inspiration och trygghet. Lydiga protester tenderar därför att dra bort aktivister från civil olydnad och befrielse. Olydnad är

Lydnad attraherar: Erich Fromm Läs mer »

Ensidig lydnad och ensidig olydnad – Erich Fromm om befrielse

En organisation som är ensidigt olydig och rebellisk hindrar befrielse lika mycket som en organisation som är ensidigt lydig. Psykologen Erich Fromm, från kritisk teori, visar att befrielse alltid innebär olydnad. Det är lätt att tro att han därmed skulle vara emot all lydnad och laglydnad. Men att lyda befriande, demokratiska och rättvisa beslut är

Ensidig lydnad och ensidig olydnad – Erich Fromm om befrielse Läs mer »

Från Aristoteles till Berrigan

Inledning till samtalskväll organiserat av konflikthanteringsorganisationen Praxis, 9 maj 1996. Underlättare (samtalsledare) för kvällen är Per Herngren. Vi samtalar om begreppen praxis och ickevåld. Vad är Praxis? Aristoteles Praxis är den moraliska handlingen, enligt Aristoteles är den moraliska handlingen den handling som är ett mål i sej. Motsatsen är den ickemoraliska handlingen: techne/poiesis, den handling

Från Aristoteles till Berrigan Läs mer »

Sårbar förutsättning för politik: Judith Butler

Judith Butler utvecklar i Krigets ramar När är livet sörjbart? en ontologi för människan som bygger på förutsättningarna för ickevåld. Vår sårbarhet inför varandra ska ses som möjlighet inte något som ska övervinnas. Sårbarhet är förutsättningen för politik. Säkerhet är en omöjlighet som med nödvändighet leder till våld och förtryck. Det vi har gemensamt som

Sårbar förutsättning för politik: Judith Butler Läs mer »

Frihet

Frihet växer fram ut motstånd. Ifall inget hindrar oss, ifall inget gör motstånd så skulle vi bara sprattla i tomma intet. Frihet är inte något som vi kan äga, vare sig som individ eller samhälle. Här är ett utkast för boken Mode & Motstånd av Otto von Busch och Per Herngren (Korpen, 2016). Frihet som

Frihet Läs mer »

Rulla till toppen