
Hegemoni används gärna för att beteckna dominerande åsikter. Men för Gramsci handlar begreppet snarare om att företräda samhällets bästa. När delen representerar helheten utövar delen hegemoni. Det innebär att verksamheter1 som utgår från helheten agerar hegemoniskt.2 Det märkliga med hegemoni är alltså att helheten blir del av handlingen. Annars föreställer man sig gärna att helheten borde vara större än delen.
Den nationella helheten existerar i enskilda myndigheters handlingar. Varje vår får jag brev där Skatteverket materialiserar sig i en logotyp utformad som en snurra. Triangelsnurran gör det officiellt att det är Skatteverket som tilltalar mig där på pappret. Skatteverkets brev framställer sig dessutom som representant för Svenska staten. Genom att (re)presentera Svenska staten ges Sverige plats i Skatteverkets brev till mig.
Nationalstaten realiseras även i civilsamhällets handlingar. Beslut kritiseras. Jag förstår direkt att det måste vara svenska regeringens eller riksdagens beslut. Civilsamhälle ges uppgiften att få ihop Sverige till en helhet. I sina handlingar etsar civilsamhället in mönster som framställer nationalstaten som en omslutande helhet. Annars ser man inte skogen för alla träden är i vägen.
Hegemoni är träning i att regera
Innehåll
Hegemoni är inte främst de mäktigas verktyg, enligt Gramsci. Snarare är hegemoni de underordnades verktyg för att vara med och regera. ”It is not an instrument of government of dominant groups in order to gain the consent of and exercise hegemony over subaltern classes; it is the expression of these subaltern classes who want to educate themselves in the art of government”3.
Gramsci lyfter fram att hegemoni är avgörande för att underordnade ska träna sig på att regera. Hegemoniskt handlande i folkrörelser blir på så sätt motsatsen mot en påverkanspolitik som tillsätter någon annan som regerande. Sådan påverkanspolitik riskerar att bli intränad oförmåga i att regera.
Global hegemoni blir lokal
Hegemoni måste inte vara nationalistisk. Hegemoni är att förkroppsliga en helhet. Hegemoni är att vara med och regera över denna helhet. Varje freds- eller klimatgrupp som företräder rättvisa eller världens överlevnad utför alltså en hegemonisk operation.4 De regerar och agerar stat, visar Gramsci.
En klimatorganisation kan agera som en intern röst i nationalstaten, hegemonin blir i så fall nationalistisk. Den tar på sig civilsamhällets uppgift. Men klimatgruppen kan istället välja att gränslöst företräda världen och framtiden. Den bryter sig i så fall ut ur civilsamhällets motpartsförhållande med nationalstaten.
Det är lätt att missa att hegemoni vanligen är lokalt agerande. Det lokala representerar omsorg om helheten. Global hegemoni fokuserar ofta på en enskild plats. Fast denna lokala plats representerar det globala. Det kan vara att ansluta vattentillförsel från en bäck och gräva gropar med olika djup för att generera våtmark. Det blir att glokalt bygga en bättre värld.
Per Herngren
4 juli 2025, version 0.1
Fotnoter
1 ”På ett ställe i fängelseanteckningarna analyserar Gramsci civilsamhället som stående mellan statsapparaten och den ekonomiska strukturen. Strukturen är ju en struktur, inte ett innehåll. Den ekonomiska strukturen innehåller alltså inga företag, den skapar snarare en geografi där företagen rör sig. På motsvarande sätt fungerar civilsamhälle som struktur. Ifall marknad och civilsamhälle är strukturer så fungerar de som mönster och ordningar, inte som kvantitet, mängd eller samling. Det hjälper oss att undersöka hur företag och organisationer följer strukturer, hur de agerar civilsamhälle. Eller när de inte gör det. Det gör det möjligt att utforska hur politiska och ekonomiska strukturer skapar öppningar och hinder för företag och föreningar. ”Between the economic structure and the state with its legislation and its coercion stands civil society”. Antonio Gramsci, Derek Boothman (red), Further selections from the prison notebooks, London: ElecBook, 1999, (pappersutgåva Lawrence & Wishart, 1995), s 296.
2 Ernesto Laclau förstår hegemoni som handlingen att representera ett universellt allmänintresse. Delen representerar helheten. En grupp som arbetar för att förverkliga ett bredare allmänintresse agerar hegemoniskt. Ernesto Laclau, Emancipation(s), London: Verso, 1996, s 43.
3 Antonio Gramsci, David Forgacs (red), The Gramsci reader, New York University Press, 2000, s 197.
4 Ernesto Laclau, Emancipation(s), London: Verso, 1996, s 43.