Medelklass[1] har tagit som sin uppgift att döma vad som är korrekt levnadssätt och beteende. Metoder har varit att värdera, bedöma, betygsätta och recensera. Att bedöma och tillrättavisa handlar inte bara om kontroll. Tillrättavisningar är också avgörande för att återskapa medelklassen som medelklass. Militant moralism och förmaningar omvandlas efterhand till självinsikt. Genom att kritiskt döma sig själv införlivas lagen i kroppen. Lag och ordning får kontinuitet. En pågående ordning spar energi. Direkta befallningar och mikrostyrning skulle kräva mer energi.
Delvis inspirerat av de övre klasserna[2] övergår medelklass alltmer från negation till affirmation. Att ömsesidigt bekräfta varandra har potential att generera mer lydnad än moralism och förebråelse. Tillrättavisningar generar gärna opposition, trots och mothugg. Under 1900-talet ökar användning av frid och lycka för att generera uppbygglig och harmonisk lydnad. Självbekräftelse och autenticitet blir plikt.[3] Här viker medelklass av från civilsamhällets uppgift att generera motsättning och konflikt.
Det är snarare medelklass än överklass som producerar makt. Överklass blir dock mottagare av lydnad. Att som grupp ta emot betydande mängd lydnad eller resurser från andra grupper förstås här som överklass. Detta kan vara kopplat till ägande av företag eller position inom en formell hierarki. Det blir missvisande att förstå överklass, medelklass, arbetarklass och prekariat som mängder bestående av en viss typ av individer. Klass handlar snarare om hur relationer aktiveras som motor vilket driver sig själv fram.
Klass skapar komplexa relationer och är inte alltid lätt att analysera. Karl Marx förstår klass utifrån hur produktion reproduceras. Max Weber mer utifrån inflytande och makt. Pierre Bourdieu lyfter även fram privilegier. Angela Davis undersöker hur ras och kön ges klassfunktioner. Och bell hooks analyserar hur klass, ras och kön samverkar utan att reduceras till varandra.
Per Herngren
2027-07-27, version 0.1
Fotnoter
[1] Syftet med det här avsnittet är inte att förklara eller förstå medelklass. Det undersöker istället hur medelklass aktiverar lag och ordning. Här berörs därför inte medelklassens funktion i ekonomin.
[2] Karl Marx, Friedrich Engels, The Communist Manifesto, London: Penguin Classics, 2002.
Marx, Karl. Capital: Volume I. London: Penguin Classics/New Left Review, 1976.
Max Weber, Essays in Sociology, New York: Oxford University Press, 1946.
Max Weber, . Economy and Society: An Outline of Interpretive Sociology, Berkeley: University of California Press, 1978.
Pierre Bourdieu, . “The Forms of Capital”, Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education, New York: Greenwood Press, 1986.
Angela Davis, Women, Race & Class. New York: Random House, 1981.
bell hooks, Where We Stand: Class Matters. New York: Routledge, 2000.
[3] Byung Chul-Han, The Disappearance of Rituals: A Topology of the Present, Cambridge: Polity Press, 2020. Byung Chul-Han, The Expulsion of the Other: Society, Perception and Communication Today, Cambridge: Polity Press, 2018.