I Europa växte nationalstater fram genom kolonialisering av samhällen och landområden. Nationalstat användes dessutom som organisationsform för kolonialisering även utanför Europa. Den europeiska nationalismen bakade på så sätt in stora delar av världen i den nationella ordningen.
Även avkolonialiseringen organiserades som en form av kolonialisering. De koloniala härskarna lyfte fram eliter som de sedan förhandlade med. Dessa erbjöds att ta över och förvalta den koloniala maktapparaten: nationalstaten. I flera fall arrangerades avkolonialisering genom avtal som garanterade att nationalstaten bevarades.
Övertagandet av den europeiska formen för nationalstat återskapade de centraliserade ordningar som hade trängt undan myllret av samverkande och överlappande stater och samhällen.[1]
Per Herngren
18 juli 2026, version 0.1
Fotnot
[1] Abdullah Öcalan, Prison Writings: The Roots of Civilization, övers. Klaus Happel, London: Pluto Press, 2007.