Jag har med stort intresse avslutat läsningen av Fredrik Sunnemarks avhandling An Inescapable Network of Mutuality. Discursivity and ideology in the Rhetoric of Martin Luther King, Jr. Avhandlingen las fram 2001 vid Humanistiska fakulteten vid Göteborgs Universitet. Den har tyvärr blivit liggande i en av mina hyllor men nu är den läst. Språket är dessvärre som framgår av titeln engelska. Martin Luther King har varit en av mina inspiratörer. Avhandlingen ger en mycket spännande bild av den tid King verkade i som den mest framträdande ledaren av medborgarrättsrörelsen och dess arbete under 1950-60-talet fram till mordet på King.
Avhandlingen ger en god bild av den utveckling som skedde i arbetet mot den rasism som präglade USA. Avgörande var den svarta kvinnan Rosa Parks vägran i december 1955 att ge upp sin plats på en buss till en vit man vilket krävdes. Så startade bussbojkotten i Montgomery där King trädde fram och snabbt valdes till ledare. 1957 formerades The Southern Christian Leadership Conference av svarta pastorer och lekmän med King som ledare. Arbetet för mänsklig värdighet ledde vidare över Atlanta – till Birmingham och Kings brev från fängelset där – till marschen i Washington med över 250 000 lyssnare till hans flammande appell ”I have a dream” – till Oslo och Nobelpriset – och till Memphis och mordet där.
Sunnemark visar på hur Kings tal och skrifter bars upp av träffande citat från litteraturen som av Shakespeare, Thomas Carlyle, Leo Tolstoy med flera. King var hemma inom filosofin och underbyggde sina tal med argument från Socrates och Aristoteles, från Immanuel Kant och Martin Buber och andra. För Kings tänkande och strategi med icke-våld och civil olydnad spelade David Henry Thoreau och dennes Essay on Civil Disobedience tillsammans med Mahatma Gandhi en oerhört avgörande roll. Från sin teologiska utbildning lyfte King fram tankar från klassiker som Augustinus och Thomas av Aquino men också senare teologer som Reinhold Niebuhr och Paul Tillich. King visade också på att den framgång som präglat vetenskapen också måste få vara argument för en moralisk utveckling.
För King var det oerhört viktigt att knyta an till den amerikanska historien med presidenter som Abraham Lincoln och Thomas Jefferson. Den amerikanska oavhängighetsförklaringen 1776 slog fast följande sanningar: ”Alla människor är skapade lika; av sin skapare har de utrustats med vissa oförytterliga rättigheter ” Dessa sanningar var avgörande byggstenar i hans tal och skrifter. Inför de angrepp som man ställdes inför hävdade King: ”Om vi har fel så har denna nations högsta domstol fel, då har den amerikanska konstitutionen fel ” Man visade oerhört klart på att dessa sanningar och konstitutionen från 1789 inte gällde i USA.
Jag väljer att återge ett av alla de citat från King som återges i Sunnemarks avhandling: ”No, we are not trying to dominate the nation´s political scene, we just want to be free. We are not trying to do away with those things that are holy in our nation, we just want to remove those things that are unholy. We just want to be free For your security, America ”
Sunnemark visar på det stöd medborgarrättsrörelserna hade från nordstaterna så länge det handlade om sydstaternas rasism. Kampen gav resultat och lagar fastställdes för de färgades rättigheter. Då visade sig ett av våld präglat motstånd i nordstaterna för förverkligandet av dessa lagar. De hade ju klara konsekvenser på det ekonomiska planet.
Alltmer ställde King in sitt engagemang i ett allt vidare sammanhang. Kampen gällde inte bara de färgade i USA. Den gällde alla förtryckta runt om i världen. President Johnson hade genom sitt ”Great Society Programs” backat upp King. King anslöt sig så till det växande motståndet mot Vietnamkriget och kritiserade skarpt regimen. En ny och annorlunda situation uppstod för King och rörelsen. 1967 höll King talet ”Beyond Vietnam” i Riverside Church i New York. King talade som predikant utifrån sin kristna tro och uttalade sig samtidigt som alltid i det laddade politiska fältet. Han kunde inte längre vara tyst. ”I must be true to my conviction that I share with all men the calling to be a son of a Living God.”
Den förändring som skedde i det amerikanska samhället under dessa år innebar också en utveckling för King. Han radikaliserades alltmer. Han såg inte bara rasism. Han såg ett orättfärdigt amerikanskt samhälle på det ekonomiska planet. De orättfärdiga strukturerna som byggde upp USA drabbade stora grupper och då inte bara de svarta. Dessa strukturer gällde också internationellt med USA som ledande gigant. King talar nu om ”the white power structure”. Han slår fast att diskriminering, arbetslöshet, ignorans och fattigdom har skapats av the policymakers of the white society”.
En av Kings närmaste medarbetare ställdes inför frågan om vilken litteratur som hade varit mest avgörande för King. Denne svarade då att det helt enkelt var Matteus, Markus, Lukas och Johannes. ”Grunden för Kings tjänande och mission var den etik och moral som den korsfäste snickaren från Galiléen stod för.” King proklamerade först och sist Jesus av Nasarets evangelium. Han kämpade för ”a revolution of values” – värderingar vars grund han fann i evangeliet.
Jag är pastor i Missionskyrkan och har genom åren arbetat mycket med frågorna om trons konsekvenser och relationen kyrka-samhälle. Vårt förlag gav ut Kings böcker vilka gjorde djupt intryck på mig. Vår son, Per, motiverade sitt engagemang för fred, ickevåld och konfliktlösning bland annat med hur han fann och läste Kings böcker i mitt bibliotek.
1968 gjorde jag en resa till USA för att studera kyrkornas och medborgarrättsrörelsernas arbete för mänskliga rättigheter. Planerat var att träffa King. Men veckorna innan jag anlände i slutet av april släcktes hans livsgärning. Poor Peoples Campaign pågick i Washington vilket var det projekt King arbetat med för att sätta fokus på den ekonomiska exploateringen av de fattiga. Resurrection City, Uppståndelsens stad, hade med plywood upprättats i Washington för att man därifrån skulle uppvakta de centrala myndigheterna. Jag gick dit och hälsades tillsammans med andra som kommit dit från olika delar av USA av en ung svart pastor. Denne stod på en låda och ledde oss i sången: ”I may be a puertorican, but I am a man I may be a black man, but I am a man I may be a poor white, but I am a man For I am a Gods child.” Pastorn som ledde sången var den senare presidentkandidaten Jesse Jackson. Jag fick också tillfälle att träffa och lyssna till Kings efterträdare pastorerna Ralph Abernathy och Andrew Young – senare USA:s FN ambassadör.
En av de bilder efter mordet på King som grep mig särskilt var en bild från Memphis. Renhållningsarbetare av olika färg kommer vandrande i en lång rad. Alla med samma plakat i handen med texten: ”I am a man.” I det land som av många uppfattas som frihetens hemland på jorden fick människor tala om för andra att också de faktiskt var människor.
Martin Luther King har nu fått en särskild minnesdag i USA. Den som vill bekanta sig med denne ledargestalt i USA:s historia har mycket att hämta i Fredrik Sunnemarks avhandling som varmt rekommenderas.
Leif Herngren Bohus-Björkö 12.02.29