folkrörelse

Demokrati kräver civil olydnad

Nedan är några anteckningar inför en inspelning med Opinion Sveriges Television om civil olydnad. Demokrati som olydnad. Demokrati är en form av olydnad. När folk tar beslut och styr är de olydiga mot annat styre. Ifall folk istället lyder ett annat styre upphör folkstyret. (Etymologiskt kommer demokrati från folk-styre eller folket-regerar.) Fristäder. Under medeltiden utropade […]

Demokrati kräver civil olydnad Läs mer »

Civil olydnad och ickevåld behöver tränas och läras

Mohandas Gandhi menade att ickevåld och civil olydnad är svårare att lära sig än att bli soldat. Man behöver alltså längre utbildning för civil olydnad än en militärutbildning. Om yrkessoldater runt om i världen får kanske två till fem års utbildning borde alltså en heltidsutbildning för civil olydnad bli, tja, säg tre till sju år.

Civil olydnad och ickevåld behöver tränas och läras Läs mer »

Folkrörelse blir oligarki

Oligarki kommer från grekiskans oligos som betyder få och archo som är härska. Oligarki är ett fåmannavälde. Inom sociala system teorin förstås varje ideell organisation som samhälle. En organisation är lika mycket samhälle som en stad, och kanske till och med mer samhälle än en nationalstat. Precis som för andra samhällen bör vi maktkritiskt analysera

Folkrörelse blir oligarki Läs mer »

Från vild- till folkrörelse-civil olydnad

Det finns en tendens att idealisera civil olydnad. Den framställs som om den verkade i sin ensamhet. Ensamma heroiska aktioner utan stöd från andra grupper skulle ha kraft i sig själv. Risken blir därmed att olydnaden förvandlas till individualistisk elitism. För att civil olydnad istället ska fungera demokratiskt och effektivt behöver den förankras i folkrörelser.

Från vild- till folkrörelse-civil olydnad Läs mer »

Kotterier hot mot folkrörelser

Under 1800 och 1900-talet byggde folkrörelserna upp demokratiska principer som med tiden fick definiera själva begreppet folkrörelse. ”En person en röst” var en grundläggande princip. Principen vände sig mot att de som ansågs bidra mer till samhället fick fler röster. En annan var öppenhet och rättigheten att delta i föreningen oberoende av om man var

Kotterier hot mot folkrörelser Läs mer »

Fundamentalism i ekonomi, stat och folkrörelser

Ekonomisk- och kulturell fundamentalism är begrepp som feministen Berit Ås lanserar jämte det mer traditionella religiös fundamentalism. Fundamentalism definieras av henne som påförande av normer på andra, samt att göra andra till objekt. Jag tolkar henne så att fundamentalism gör personer och organisationer till instrument för sin ordning. För att fundamentalism ska förverkligas behöver andra

Fundamentalism i ekonomi, stat och folkrörelser Läs mer »