Demokrati & organisation

Texter om demokrati

Myller av demokratier mångfaldigar sig och organiserar sig i meshnätverk

Arbetsplatser organiserar diktaturer – Elizabeth Anderson

Lagar för arbetsplatser tillåter dem att organisera sig både som demokratier och som diktaturer, enligt Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. I sin forskning definierar hon diktatur som ett styre där de underordnade inte har rätt att avsätta ledningen, samt rösta fram eller överklaga beslut. “The dictator is the chief executive officer (CEO), superiors …

Arbetsplatser organiserar diktaturer – Elizabeth Anderson Läs mer »

Företag förvandlar sig till kommunistiska diktaturer – Elizabeth Anderson

Ledningen i ett företag är en regering jämförbar med andra regeringar, enligt Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. En regering är demokratisk ifall de underordnade på ett jämlikt sätt väljer och avsätter de som leder. Företagsledningen är en diktatur ifall de underordnade inte kan välja eller avsätta företagets regering. Anderson visar i sin forskning …

Företag förvandlar sig till kommunistiska diktaturer – Elizabeth Anderson Läs mer »

Mobbningsmetoder under jämlika möten

Under kurser i ickevåld, civilkurage och konflikthantering lär jag ofta ut feministiska mötestekniker. Där används tusentals metoder för att stärka jämlikhet och demokrati, och samtidigt skapa effektivitet och kreativitet. Metoderna bryter den stagnation och tröghet som mer informella mötesformer kan producera. Precis som med andra metoder för demokrati kan dock även feministiska och jämlikare mötestekniker …

Mobbningsmetoder under jämlika möten Läs mer »

Deckare lär oss systemteori

Tv-deckaren Day Break lär oss teorin om sociala system. Tv-serien handlar om en deckare som återupplever samma dag igen och igen. Han kommer ihåg vad som hände när han agerade på olika sätt de tidigare ”samma dag”. Och nästa ”samma dag” försöker han få kontroll över dagen för att rädda diverse personers liv. Han vet …

Deckare lär oss systemteori Läs mer »

Skydda organisationen från flöden av information och kommunikation – blackboxing

I folkrörelser, arbetsgrupper och motståndsgrupper riskerar informationsteknologi att förlama arbetet. Detta händer när information stockar sig och skapar fördämningar, vad som kallas information-overload. Dessa flöden av information kan komma från andra organisationer eller uppstå inom den egna organisationen. En motståndsgrupp behöver organisera sig så att den skyddar organisationen från att översköljas av information och kommunikation. …

Skydda organisationen från flöden av information och kommunikation – blackboxing Läs mer »

Offentliga samtal sker i små grupper

I Habermas kanske radikalaste bok: Borgerlig Offentlighet, från 1962, visar han hur offentliga samtal i tidig liberalism sågs som samtal, där folk pratade med varandra. Tanken att offentliga samtal skulle kunna vara envägskommunikation i massmedia fanns inte. Publikationer lästes högt på salonger och i kaffehus. Sedan satte det offentliga samtalet i gång. Högläsning var ett …

Offentliga samtal sker i små grupper Läs mer »

Rekursiv demokrati i två steg

Rekursiv är att förverkliga målet i medlet. Det är att göra målet till en del av medlet. Rekursiv demokrati gör demokrati till medlet som förverkligar demokrati. Detta liknar Gandhis rekursiva praxis där mål och medel ett, och alltså utbytbara. Rekursiv demokrati bryter därmed med den vanliga mekaniska och linjära föreställningen om politik: att påverka ett …

Rekursiv demokrati i två steg Läs mer »

Civil olydnad i deliberativ demokrati

Deliberativ demokrati bygger demokrati med hjälp av minoriteter medan liberal demokrati bygger demokrati med hjälp av majoriteten (dominans). Deliberativ demokrati överväger en mångfald av argument genom att lyssna på minoriteters argument. Inget argument får tystas genom makt eller dominans. Deliberativ demokrati behöver därmed innehålla metoder som minoriteter kan använda för att stoppa majoriteten från att …

Civil olydnad i deliberativ demokrati Läs mer »

Stormöten som funktionell dumhet

Är stormöten så populära just för att de drar in organisationen i funktionell dumhet? Attraherar stormöten för att de tränger undan och ersätter organisationens syfte? Stormöten skapar olika dynamiker som har en benägenhet att ersätta genomförande. Stormöten blir i så fall effektiva som flykt från förverkligande. Stormöten är en bland flera förklaringar till hur grupper …

Stormöten som funktionell dumhet Läs mer »

Rättigheter – en antipolitik

Politik är hur en gemenskap vill leva tillsammans. Hur gemensamma frågor ska hanteras. Hur makt och resurser ska fördelas. Med den här förståelsen blir alla organisationer och grupper lika politiska. Folkrörelser, familjer, Volvo, kyrkor, moskéer, parlament, arbetsplatser skapar gemensamhet. och där tas alltid politiska beslut om hur det gemensamma ska fungera. Ett parlament är i …

Rättigheter – en antipolitik Läs mer »

Sekterism i aktivism

I alla gemenskaper som blir bestående uppstår sekteristiska dynamiker. Problemet med sekterism kan vara stor där deltagare spenderar väldigt mycket tid med varandra som exempelvis företag, statliga organ, arbetsplatser och i familjer. Sekterism kan även uppstå i solidaritets- och vänstergrupper och i annan aktivism som producerar identitet mellan deltagarna. Sekterism förstås här som metoder och …

Sekterism i aktivism Läs mer »

Kapitalism vaccineras mot demokrati

Här i Göteborg finns många bra organisationer som fungerar demokratiskt. Men flertalet organisationer, institutioner och företag i Göteborg organiseras fortfarande som diktaturer. Så vad hände med kampen för demokrati? Kapitalism har gjorts alltmer immun mot demokratiska interventioner, visar den tyske sociologen Wolfgang Streeck. Detta sker genom att kapitalism avdemokratiseras. Frågor om rättvis fördelning av makt …

Kapitalism vaccineras mot demokrati Läs mer »

Demokratier blir mindre för att bli mer

Föreställningen om väldiga system får oss att tro att motståndet behöver bli stort för att kunna stå emot. Demokratin skulle behöva bli större och mäktigare än Kapitalismen för att kunna stå emot Marknaden. Dom dominerar, då måste vi dominera mer. Men uppsvällande demokratier blir snart tröga. Och demokratin trängs undan. Kvar syns bara ett sken …

Demokratier blir mindre för att bli mer Läs mer »

Postreformism

Postreformism överger reformer. Inte för att den är emot reformer, men reformerna uppfattas som redan genomförda. Reformismens tid är förbi. Givetvis behöver de Andra reformer så att de utvecklas och blir som Vi. Formen har förvandlats till norm. Postreformism föreslår inte reformer. Den kräver inte reformer. Och den experimenterar inte med reformer. Reform Reform är …

Postreformism Läs mer »

Konflikträdsla kamouflerar makt och saboterar demokrati

Konflikter och motsättningar är del av alla samhällen. Ibland är de roliga och spännande. Ibland skapar de innovationer och bygger nya typer av samhällen. Ibland trängs konflikterna undan av mobbning, våld och förtryck. Konflikter ska inte blandas ihop med krig, förtryck och orättvisor. Etymologiskt kommer konflikt från båtar på kollisionskurs. Kollisionskurs går att upptäcka på …

Konflikträdsla kamouflerar makt och saboterar demokrati Läs mer »

Fundamentalism i riksdag: postpolitiska

Riksdagsledamöter och ministrar säger ibland att de inte kan stödja civil olydnad eftersom de sitter i riksdagen eller regeringen. Lydnad har upphöjts till norm för riksdagen. En given norm ersätter därmed kravet på att argumentera för sitt agerande. Lydnaden slipper legitimeras. Total lydnad till lag är en form av fundamentalism. Lagfundamentalism görs ibland till den …

Fundamentalism i riksdag: postpolitiska Läs mer »

Korruption

Korruption kommer från latinets corruptus, corruptio: skämma bort, förföra, förstöra. Att i en ordning skämma bort några förstör ordningen. En ordning korrumperas av ojämlikhet. Det är främst ordningen och dess funktioner som korrumperas, människor kan dock medverka i korruptionen. Metoder för att skämma bort en organisation och på så sätt förstöra en rättvis ordning är: …

Korruption Läs mer »

Folkrörelse blir oligarki

Oligarki kommer från grekiskans oligos som betyder få och archo som är härska. Oligarki är ett fåmannavälde. Inom sociala system teorin förstås varje ideell organisation som samhälle. En organisation är lika mycket samhälle som en stad, och kanske till och med mer samhälle än en nationalstat. Precis som för andra samhällen bör vi maktkritiskt analysera …

Folkrörelse blir oligarki Läs mer »

Kotterier hot mot folkrörelser

Under 1800 och 1900-talet byggde folkrörelserna upp demokratiska principer som med tiden fick definiera själva begreppet folkrörelse. ”En person en röst” var en grundläggande princip. Principen vände sig mot att de som ansågs bidra mer till samhället fick fler röster. En annan var öppenhet och rättigheten att delta i föreningen oberoende av om man var …

Kotterier hot mot folkrörelser Läs mer »

Strukturlöshetens tyranni

En av de feministiska texter som betytt mest för ickevåldsrörelsen är Jo Freemans ”Strukturlöshetens tyranni” från 1970. Texten är en skarp uppgörelse med myten om ledarlösa och strukturlösa grupper inom feminismen. Det finns helt enkelt inga strukturlösa grupper (1). Hela idén är en rökridå för de starka att etablera hegemoni utan att bli ifrågasatta. Idén …

Strukturlöshetens tyranni Läs mer »

Pacifism bortom individualism

Vad innebär pacifism ifall vi använder begreppet på en gemenskap? Ett sätt att ta sig ur individualistiska föreställningar om politisk förändring är att översätta gamla individualistiska begrepp till gemenskaper och grupper. Här är ett förslag på definition av att vara pacifistisk. En organisation är pacifistisk ifall den har som praktik, beslut, princip eller moral: att …

Pacifism bortom individualism Läs mer »

Antalet styr gruppens möjligheter

Enligt en undersökning(1) har bara hälften av männen i USA någonsin pratat i stora grupper. Ungefär 60 procent av kvinnorna i USA har aldrig pratat i stora grupper. Oberoende av gruppernas storlek är det sällan fler än sju som talar med varandra. En större grupp än sju personer förvandlar en allt större andel till passiva …

Antalet styr gruppens möjligheter Läs mer »

Politik och religion

Här är ett försök att begripa skillnad och samband mellan politik och religion. Det är inspirerat av Durkheims religionssociologi. 1. Politik är en organisations eller grupps beslut om hur det gemensamma ska samverka. Politik är dessutom gemenskapens beslut om interventioner i andra gemenskaper: i konflikter, våld, förtryck och övergrepp. 2. Religion är politik som politiskt …

Politik och religion Läs mer »

Representation – Laclau & hegemoni

Den traditionella borgerliga bilden av det politiska är att det skulle försiggå inuti ett ramverk, närmare bestämt inom en social helhet som kallas Samhället. Denna helhet kan representeras av politiker, en klass eller en grupp. Handlingen att representera talar om att det finns en klyfta mellan handling och universalitet, mellan del och helhet. Helheten handlar …

Representation – Laclau & hegemoni Läs mer »

Digitalisering, demokrati och engagemang

Medlemskap i folkrörelser börjar ersättas med reklamalgoritmer. Algoritmer på facebook, instagram och twitter omvandlar människors kontakter, engagemang och åsikter till något som kan generera vinst. Offentligt internet ersätts med inloggning på privata företags intranet. Genom att vi loggar in på facebook och engagerar oss i olika frågor på ett intranet privatiserar engagemanget. Algoritmerna ökar dessutom …

Digitalisering, demokrati och engagemang Läs mer »

Olydnad på arbetsplatser

Jan Ch Karlsson, professor i sociologi, har skrivit en bok om motstånd på arbetsplatser. Där utvecklar han begreppet organisatorisk olydnad. Hans arbete är en del av en allt starkare forskning kring maskning, organisatorisk olydnad och motstånd på arbetsplatser. Jag undersöker här om det möjligen blir fruktbart att ändra ansatsen något. Vad är organisatorisk olydnad? Organisatorisk …

Olydnad på arbetsplatser Läs mer »

Sociala rörelser och intellektuella

Intellektuella analyseras av Antonio Gramsci och György Lukács som en del av statens styre. De intellektuella får funktionen att moraliskt legitimera den rådande ordningen. Antonio Gramsci analyserar hur experter och intellektuella utmålar dominerande makt som opartisk och allmännyttig. De intellektuella tar på sig uppgiften att förklara nödvändigheten av de nödvändiga besluten. Den rådande ordningen görs …

Sociala rörelser och intellektuella Läs mer »

Skicklig inkompetens

Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen

Bortom styrmodeller

Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen

Rekursiv demokrati

Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen

Organisationsegoism

Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen

Funktionell dumhet

Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen

Deliberativ demokrati

Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen