Kollektiv kommer etymologiskt från collectivus, samlad. En samling är både en och många. Kollektiv är därför alltid hybrider. Ett kollektiv agerar som individ, som enhet. Men det är samtidigt också en samling av grupper som inte går att reducera till kollektivet. Dessa grupper följer alltså inte helt kollektivet, för då vore det en enhet snarare […]
Misstänksamhet mot konflikter letar sig ibland in i folkrörelser och demokratiska organisationer. Det drar i så fall ut dessa grupper ur civilsamhällets kritiska motpartsförhållande med det nationella regerandet. Kvar blir civilsamhällets andra uppgift att producera duktiga, lojala och lydiga medborgare. Från början uppfinns civilsamhället för att baka in konflikter i det liberala regerandet. Därigenom byggs
Motvilja mot konflikter öppnar för autokrati Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Man frestas att reducera civilsamhälle till kugge i ett väldigt statsmaskineri. Det är snarare så att när organisationer agerar stat blir de stat i sig själva1. Detta förverkligas med hjälp av hegemoni.2 När civilsamhället företräder ett allmänintresse utövar det stat. Stat
Organisationer blir stater – Antonio Gramsci Läs mer »
Det är en praktisk kurs som kan beställas till er organisation eller arbetsplats. Vi övar olika metoder för jämlikare och effektivare mötes- och demokratitekniker. Hur funktioner från feministiska mötestekniker gör möten mer kreativa. Vilka verktyg kring blackboxing skyddar gruppen mot informationsöverflöd? För att undvika funktionell dumhet på stormöten undersöker vi hur organisationen kan arbeta i mindre fokuserade
Patrimonialism är en regerandeform som tidigare främst utövats av familjer men som har utvecklats till kompisregerande, socialt regerande eller regera i en inre krets. Organisationen, företaget eller staten fungerar som personlig egendom. Patrimonialism värjer sig därför mot administration, rationella procedurer och öppna politiska samtal. Det försöker kontrollera rättsväsende och hamnar i ständiga konflikter med rätten.
Patrimonial – regera som egendom Läs mer »
Vissa former av aktivism utvecklar metoder som tränar deltagarna i att bli overksamma. Här listas olika sätt att passivisera. De skapar gärna en aktiv passivitet snarare än passiv passivitet. När dessa metoder tränger undan demokratiska organisationer och folkrörelser får aktivism funktionen av postdemokrati. Aktivism dras med i nedmonterandet av demokratin. Per Herngren 15 februari 2025,
Aktivism som passiviserar Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. När flera samhällen cirkulerar runt varandra som ellipser, spiraler, torus eller cylindrar förvandlas de gärna till städer. En stad växer fram när flera samhällen hamnar i resonans med varandra. Resonans ska inte förväxlas med harmonisk fridfullhet. Samhällen lägger sig i mot-takt
Ömsesidigt inkluderande samhällen Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Det latinska revolvere syftar på att återvända och återskapa. Det refererar paradoxalt nog till återskapande. Samhällsomvandling kan inte bara skapa nytt. Det behöver vända bakåt. Revolution utför ett trefaldigt återskapande.1 Återskapande av det som hänt, av det som händer och av
Demokrati är revolution Läs mer »
Den politiske filosofen John Rawls menar att ett rättvist demokratiskt beslut stärker och lyfter den grupp som har det sämst. För att komma fram till detta beslut krävs en demokratisk procedur som leder till sådana beslut. Rawls visar att demokrati är beslut som utgår från allas jämlikhet. Paradigmet för den demokratiska procedur som skapar rättvisa
Rättvis demokrati – John Rawls Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Civilsamhälle förverkligar sig som regerandetekniker. “Civil society is not a primary and immediate reality; it is something which forms part of modern governmental technology.”1 Civilsamhälle praktiserar, enligt Michel Foucault, den regerandeteknik som kallas liberalism.2 Liberalism regerar genom att göra uppror mot
Governmentality – Michel Foucault Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. I sina anteckningar från fängelset skiljer Antonio Gramsci på makt från förtryck gentemot frivillig underordning. Civilsamhället får uppgiften att ersätta förtryck och övervakning med samförstånd. Med sitt begrepp hegemoni undersöker han hur det går till. Hegemoni förstås gärna som
Civilsamhälle och hegemoni – Antonio Gramsci Läs mer »
Ett exempel på vad som möjligen kommer att efterträda nationalstater i framtiden är myllret av Kurdistan runt om i världen som överlappar nationalstater. Dessa Kurdistan verkar alltså parallellt med nationalstater på samma område. Från sitt turkiska fängelse skriver Abdullah Öcalan en skarp självkritik1 mot sin tidigare inriktning mot nationalstat2, makt och krig.3 I Beyond State,
Överlappande stater och ickevåld – Kurdistan och Öcalan Läs mer »
När föredragshållare, kursledare eller chefer blir duktiga på att skapa igenkänning uppstår skicklighet i inkompetens.
Texter om skicklig inkompetens Läs mer »
Gud är det som man tar sin tillflykt till,som man förlitar sig på Martin Luther, Stora katekesen
Rättigheter skyddar i en gemenskap gentemot gemenskapen
Texter om rättigheter Läs mer »
Jämlikt samarbete bryter sig ur individuell duktighet
Texter om organisation Läs mer »
Dumhet kan öka tillfredsställelsen i en organisation
Texter om funktionell dumhet Läs mer »
I sitt brev 1963 från fängelsecellen i Birmingham i Alabama skriver Martin Luther King: ”Man har inte bara juridisk utan också en moralisk förpliktelse att lyda rättfärdiga lagar. På motsvarande sätt är det en moralisk plikt att bryta mot orättfärdiga lagar. Jag är enig med Augustinus som säger att en orättfärdig lag är ingen lag.” (King,
Demokrati kräver både civil olydnad och lydnad Läs mer »
Lagar för arbetsplatser tillåter dem att organisera sig både som demokratier och som diktaturer, enligt Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. I sin forskning definierar hon diktatur som ett styre där de underordnade inte har rätt att avsätta ledningen, samt rösta fram eller överklaga beslut. “The dictator is the chief executive officer (CEO), superiors
Arbetsplatser organiserar diktaturer – Elizabeth Anderson Läs mer »
Ledningen i ett företag är en regering jämförbar med andra regeringar, enligt Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. En regering är demokratisk ifall de underordnade på ett jämlikt sätt väljer och avsätter de som leder. Företagsledningen är en diktatur ifall de underordnade inte kan välja eller avsätta företagets regering. Anderson visar i sin forskning
Företag förvandlar sig till kommunistiska diktaturer – Elizabeth Anderson Läs mer »
Att skamma någon inför en grupp är att peka ut hen som dålig, okunnig eller pinsam. Risken är att det producerar en dynamik som stöter ut hen ur gemenskapen. Skamning blir på så sätt en mobbningteknik. Istället för att stöta ut så kan skamningen även inordna den som skammas i ordningen. Den får funktionen av
Skamning tar sin kraft från åskådarna Läs mer »
Under kurser i ickevåld, civilkurage och konflikthantering lär jag ofta ut feministiska mötestekniker. Där används tusentals metoder för att stärka jämlikhet och demokrati, och samtidigt skapa effektivitet och kreativitet. Metoderna bryter den stagnation och tröghet som mer informella mötesformer kan producera. Precis som med andra metoder för demokrati kan dock även feministiska och jämlikare mötestekniker
Mobbningsmetoder under jämlika möten Läs mer »
Tv-deckaren Day Break lär oss teorin om sociala system. Tv-serien handlar om en deckare som återupplever samma dag igen och igen. Han kommer ihåg vad som hände när han agerade på olika sätt de tidigare ”samma dag”. Och nästa ”samma dag” försöker han få kontroll över dagen för att rädda diverse personers liv. Han vet
Deckare lär oss systemteori Läs mer »
I folkrörelser, arbetsgrupper och motståndsgrupper riskerar informationsteknologi att förlama arbetet. Detta händer när information stockar sig och skapar fördämningar, vad som kallas information-overload. Dessa flöden av information kan komma från andra organisationer eller uppstå inom den egna organisationen. En motståndsgrupp behöver organisera sig så att den skyddar organisationen från att översköljas av information och kommunikation.
Skydda organisationen från flöden av information och kommunikation – blackboxing Läs mer »
I Habermas kanske radikalaste bok: Borgerlig Offentlighet, från 1962, visar han hur offentliga samtal i tidig liberalism sågs som samtal, där folk pratade med varandra. Tanken att offentliga samtal skulle kunna vara envägskommunikation i massmedia fanns inte. Publikationer lästes högt på salonger och i kaffehus. Sedan satte det offentliga samtalet i gång. Högläsning var ett
Offentliga samtal sker i små grupper Läs mer »
Rekursiv är att förverkliga målet i medlet. Det är att göra målet till en del av medlet. Rekursiv demokrati gör demokrati till medlet som förverkligar demokrati. Detta liknar Gandhis rekursiva ickevåld där mål och medel blir ett, och alltså är utbytbara. Rekursiv demokrati bryter därmed med den vanliga mekaniska och linjära föreställningen om politik: att
Rekursiv demokrati i två steg Läs mer »
Deliberativ demokrati bygger demokrati med hjälp av minoriteter medan liberal demokrati bygger demokrati med hjälp av majoriteten (dominans). Deliberativ demokrati överväger en mångfald av argument genom att lyssna på minoriteters argument. Inget argument får tystas genom makt eller dominans. Deliberativ demokrati behöver därmed innehålla metoder som minoriteter kan använda för att stoppa majoriteten från att
Civil olydnad i deliberativ demokrati Läs mer »
Människor står inte vid sidan av tingen. Materian är inte passiv. Vi är inte ensamma subjekt, de egentliga aktörerna. Människor, djur, växter och ting agerar tillsammans. Queerfeministen Karen Barad visar hur materia materialiserar på märkliga sätt. Materia håller sig inte till det naturliga eller normala. Materians vara, dess ontologi, är enligt Karen Barad queer. Jag
Politik är queer – Karen Barad & demokrati Läs mer »
Är stormöten så populära just för att de drar in organisationen i funktionell dumhet? Attraherar stormöten för att de tränger undan och ersätter organisationens syfte? Stormöten skapar olika dynamiker som har en benägenhet att ersätta genomförande. Stormöten blir i så fall effektiva som flykt från förverkligande. Stormöten är en bland flera förklaringar till hur grupper
Stormöten som funktionell dumhet Läs mer »
Politik är hur gemenskaper bestämmer för att leva tillsammans. Hur gemensamma frågor ska hanteras. Hur makt och resurser ska fördelas. Med den här förståelsen blir alla organisationer och grupper lika politiska. Folkrörelser, familjer, Volvo, kyrkor, moskéer, parlament, arbetsplatser skapar gemensamhet. De tar kontinuerligt politiska beslut om hur det gemensamma ska fungera. Ett parlament är i
Rättigheter – en antipolitik Läs mer »
I alla gemenskaper som blir bestående uppstår sekteristiska dynamiker. Problemet med sekterism kan vara stor där deltagare spenderar väldigt mycket tid med varandra som exempelvis företag, statliga organ, arbetsplatser och i familjer. Sekterism kan även uppstå i solidaritets- och vänstergrupper och i annan aktivism som producerar identitet mellan deltagarna. Sekterism förstås här som metoder och
Sekterism i aktivism Läs mer »
Här i Göteborg finns många bra organisationer som fungerar demokratiskt. Men flertalet organisationer, institutioner och företag i Göteborg organiseras fortfarande som diktaturer. Så vad hände med kampen för demokrati? Kapitalism har gjorts alltmer immun mot demokratiska interventioner, visar den tyske sociologen Wolfgang Streeck. Detta sker genom att kapitalism avdemokratiseras. Frågor om rättvis fördelning av makt
Kapitalism vaccineras mot demokrati Läs mer »
Föreställningen om väldiga system får oss att tro att motståndet behöver bli stort för att kunna stå emot. Demokratin skulle behöva bli större och mäktigare än Kapitalismen för att kunna stå emot Marknaden. Dom dominerar, då måste vi dominera mer. Men uppsvällande demokratier blir snart tröga. Och demokratin trängs undan. Kvar syns bara ett sken
Demokratier blir mindre för att bli mer Läs mer »
Postreformism överger reformer. Inte för att den är emot reformer, men reformerna uppfattas som onödiga eller redan genomförda, reformismens tid är förbi. Postreformism föreslår inte reformer. Den kräver inte reformer. Och den experimenterar inte med reformer. Men givetvis behöver de Andra reformeras. Så att de utvecklas och blir som Vi. Formen omvandlas till norm. Reform
Konflikter och motsättningar är del av alla samhällen. Ibland är de roliga och spännande. Ibland skapar de innovationer och bygger nya typer av samhällen. Ibland trängs konflikterna undan av mobbning, våld och förtryck. Konflikter ska inte blandas ihop med krig, förtryck och orättvisor. Etymologiskt kommer konflikt från båtar på kollisionskurs. Kollisionskurs går att upptäcka på
Konflikträdsla kamouflerar makt och saboterar demokrati Läs mer »
Riksdagsledamöter och ministrar säger ibland att de inte kan stödja civil olydnad eftersom de sitter i riksdagen eller regeringen. Lydnad har upphöjts till norm för riksdagen. En given norm ersätter därmed kravet på att argumentera för sitt agerande. Lydnaden slipper legitimeras. Total lydnad till lag är en form av fundamentalism. Lagfundamentalism görs ibland till den
Fundamentalism i riksdag: postpolitiska Läs mer »
Korruption kommer från latinets corruptus, corruptio: skämma bort, förföra, förstöra. Att i en ordning skämma bort några förstör ordningen. Ordningen korrumperas av ojämlikhet. I individualismen pekas enskildas ut. Men först och främst är det ordningen och dess funktioner som korrumperas. Människor medverkar dock i korruptionen. Metoder för att korrumpera en organisation och på så sätt
Korruption är en ordning Läs mer »
Oligarki kommer från grekiskans oligos som betyder få och archo som är härska. Oligarki är ett fåmannavälde. Inom sociala system teorin förstås varje ideell organisation som samhälle. En organisation är lika mycket samhälle som en stad, och kanske till och med mer samhälle än en nationalstat. Precis som för andra samhällen bör vi maktkritiskt analysera
Folkrörelse blir oligarki Läs mer »
Under 1800 och 1900-talet byggde folkrörelserna upp demokratiska principer som med tiden fick definiera själva begreppet folkrörelse. ”En person en röst” var en grundläggande princip. Principen vände sig mot att de som ansågs bidra mer till samhället fick fler röster. En annan var öppenhet och rättigheten att delta i föreningen oberoende av om man var
Kotterier hot mot folkrörelser Läs mer »
En av de feministiska texter som betytt mest för ickevåldsrörelsen är Jo Freemans ”Strukturlöshetens tyranni” från 1970. Texten är en skarp uppgörelse med myten om ledarlösa och strukturlösa grupper inom aktivism och feminism. Det finns helt enkelt inga strukturlösa grupper (1). Idén är en rökridå så starka och dominanta ska kunna etablera hegemoni utan att
Strukturlöshetens tyranni Läs mer »
Vad innebär pacifism ifall vi använder begreppet på en gemenskap? Ett sätt att ta sig ur individualistiska föreställningar om politisk förändring är att översätta gamla individualistiska begrepp till gemenskaper och grupper. Här är ett förslag på definition av att vara pacifistisk. En organisation är pacifistisk ifall den har som praktik, beslut, princip eller moral: att
Pacifism bortom individualism Läs mer »
Enligt en undersökning(1) har bara hälften av männen i USA någonsin pratat i stora grupper. Ungefär 60 procent av kvinnorna i USA har aldrig pratat i stora grupper. Oberoende av gruppernas storlek är det sällan fler än sju som talar med varandra. En större grupp än sju personer förvandlar en allt större andel till passiva
Antalet styr gruppens möjligheter Läs mer »
Här är ett försök att begripa skillnad och samband mellan politik och religion. Det är inspirerat av Durkheims religionssociologi. 1. Politik är en organisations eller grupps beslut om hur det gemensamma ska samverka. Politik är dessutom gemenskapens beslut om interventioner i andra gemenskaper: i konflikter, våld, förtryck och övergrepp. 2. Religion är den kollektiva förpliktelsen
Politik och religion Läs mer »
Den traditionella borgerliga bilden av det politiska är att det skulle försiggå inuti ett ramverk, närmare bestämt inom en social helhet som kallas Samhället. Samhället som helhet kan representeras av politiker, en klass eller en grupp. Handlingen att representera talar om att det finns en klyfta mellan handling och universalitet, mellan del och helhet. Helheten
Representation – Laclau & hegemoni Läs mer »
Medlemskap i folkrörelser börjar ersättas med reklamalgoritmer. Algoritmer på facebook, instagram och twitter omvandlar människors kontakter, engagemang och åsikter till något som kan generera vinst. Offentligt internet ersätts med inloggning på privata företags intranet. Genom att vi loggar in på facebook och engagerar oss i olika frågor på ett intranet privatiserar engagemanget. Algoritmerna ökar dessutom
Digitalisering, demokrati och engagemang Läs mer »
Jan Ch Karlsson, professor i sociologi, har skrivit en bok om motstånd på arbetsplatser. Där utvecklar han begreppet organisatorisk olydnad. Hans arbete är en del av en allt starkare forskning kring maskning, organisatorisk olydnad och motstånd på arbetsplatser. Jag undersöker här om det möjligen blir fruktbart att ändra ansatsen något. Vad är organisatorisk olydnad? Organisatorisk
Olydnad på arbetsplatser Läs mer »
Intellektuella analyseras av Antonio Gramsci och György Lukács som en del av statens styre. De intellektuella får funktionen att moraliskt legitimera den rådande ordningen. Antonio Gramsci analyserar hur experter och intellektuella utmålar dominerande makt som opartisk och allmännyttig. De intellektuella tar på sig uppgiften att förklara nödvändigheten av de nödvändiga besluten. Den rådande ordningen görs
Sociala rörelser och intellektuella Läs mer »
