Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. I Tusen och en natt äger anden förmågan att genomföra sin vilja utan att behöva använda verktyg eller samarbeta med andra. En fiskare lurar dock in anden i en flaska och stänger sen locket. Andens magiska förmåga isoleras. Innan anden blev […]
Makthavare är vidskepelse Läs mer »
Det är inte så att enbart ”regeringen” regerar. Civilsamhället rekryterar organisationer och medborgare, protestgrupper och rebeller, att vara med och regera. Undersöker vi var olika beslut tas upptäcker vi att flertalet av de som lyder tar beslut. De som underordnar sig tar tillsammans fler beslut än den så kallade ”regeringen”. Och många av ”regeringens” beslut
Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault Läs mer »
Liberalismen uppfinner civilsamhället både för att producera lydig underordning och dessutom begränsa staten. De tidiga liberala tänkarna kämpade därför med problemet hur lydiga medborgare och lydiga organisationer ska kunna begränsa staten så den inte blir totalitär. De önskade en lydig underordning som samtidigt kritiskt protesterade mot statens maktmissbruk. Visionen om att underordna sig nationalstaten och
Kan kritisk lydnad begränsa staten? – Foucault om civilsamhället Läs mer »
När borgerliga städer etablerade sig som öar i de feodala ordningarna växte utopin om nationalstaten fram. Utopin var att en nationell stat skulle kunna ersätta kungar och feodalherrar. Redan tidigt lanserades nationalstaten som helig. Denna helighet var nödvändig för att nationalstaten skulle kunna tränga undan andra upphöjda ordningar. 1762 skriver Jean-Jacques Rousseau ”no state has
Nationalstaten blir religion: Rousseau Läs mer »
Problemet med orättvisor och förtryck är inte främst regeringar, hävdar Henry David Thoreau. Problemet är snarare när medborgare lyder och samarbetar med maktordningar som utövar våld och förtryck. Utan lydnad får det destruktiva och våldsamma väldigt lite utrymme. Det ”allvarligaste hindret” för förändring är de som trots att de protesterar mot regeringen ändå ”skänker den
Lydnad större problem än regeringar Läs mer »
Nedan är några anteckningar inför en inspelning med Opinion Sveriges Television om civil olydnad. Demokrati som olydnad. Demokrati är en form av olydnad. När folk tar beslut och styr är de olydiga mot annat styre. Ifall folk istället lyder ett annat styre upphör folkstyret. (Etymologiskt kommer demokrati från folk-styre eller folket-regerar.) Fristäder. Under medeltiden utropade
Demokrati kräver civil olydnad Läs mer »
Henry David Thoreau uppfinner 1849 en kamp som främst kämpar mot lydnaden snarare än mot ledare och regeringar. Hur ska vi begripa detta? Mohandas Gandhi och ickevåldsrörelsen begriper makt som lydnad. Michel Foucaults historiska undersökningar av makt ligger nära Gandhis syn på makt som lydnadshandlingar. Foucault undersöker makt som myller av mikrohandlingar. Makt är ingen
Tvång är motsatsen till makt Läs mer »
Fängelse håller oss fångna i lydnaden. Muren byggs av hot om att förlora liv, hälsa, jobb, egendom, hus, vänner eller familj. Att under civil olydnad låsas in i en cell innebär därmed att man brutit sig ut genom fängelsets murar. Ut ur rädslan för straff. Problemet är dock att den som låses in blir utelåst.
Fängelser är vrängda ut och in Läs mer »
Stockholmssyndrom uppstår när hot får de som hotas att bli lojala med dem som hotar. I väldigt olika situationer uppstår detta märkliga fenomen. Vanligast är det möjligen inom familjer med hot och övergrepp. Men det kan uppstå hos andra som systematiskt domineras eller kränks. Det blir svårare att upptäcka stockholmssyndrom när hotet är långvarigt och
När blir nationalism och lönearbete stockholmssyndrom? Läs mer »
Per Herngren 2012-12-09, version 0.1 Mer om makt MaktMikromaktLydnadMakthavareateism Civil olydnad Helgkurser om metoder för att ingripa vid makt
Norm- och maktkritik får ibland funktionen att dölja protestgruppers och organisationers lydnad. Det kamouflerar lydnaden till förtryckande ordningar och lagar, visar queerfeministen Sara Ahmed. Normkritik kan göra det möjligt att samarbeta med en maktordning utan att begripa det som underordning och delaktighet. Som om vi genom kritiken skulle hamna utanför ordningen. Maktkritik skyddar, enligt Sara
Maktkritik döljer lydnad: Sara Ahmed Läs mer »
Thor Rutgersson intervjuar Per Herngren inför boken Demokratimodellen. Thor: Du skriver också om hur makt kan vara inbyggt i en grupp. Hur menar du då? Per: All makt i en grupp verkar genom att byggas in i gruppen. Könsordningar, kapitalism, nationalism, lönearbete, egendom eller kärnfamilj är inte avlägsna, väldiga system. De är praktiker. De är
Civil olydnad kämpar mot vår lydnad – intervju med Per Herngren Läs mer »
Tilltron till att ledare och regeringar styr det som händer och sker fungerar som ett effektivt vaccin mot att bli smittad av civil olydnad och befrielse. Tron på att det finns en regering däruppe som styr det mest som händer är en form av vidskepelse. Men det innebär inte att vidskepelsen är effektlös. Vår tids
Laglig protest effektiv vaccin mot civil olydnad Läs mer »
Otto: “Nej-till-mode” är ju också en typ av mode, och ett kraftfullt sådant dessutom. Inom mode är det vanligt att en stil, som ursprungligen var en form av motstånd, inkorporeras i modeindustrin och blir en etablerad kommersiell produkt. Punk är ju ett klassiskt exempel på något som först var ett provokativt avståndstagande från modevärlden för
Trappa upp sårbarheten – inte provokationen Läs mer »
Lagboken inleds poetiskt: Sveriges rikes lag: gillad och antagen på riksdagen år 1734, stadfäst av Konungen den 23 januari. Det finns flera lagar i lagboken som är kvar från 1700-talet, eller från min barndom på sjuttiotalet, vilka inte gäller idag. Dessa lagar kallas obsoleta. I juridiken är en lag obsolet om den inte är tillämpbar. Vissa nya lagar
Lagen existerar genom lydnad Läs mer »
Civil olydnad inbjuder fängelserna till att bli aktörer. Fängelser som är avsedda för att hålla medborgare fångna i laglydnad blir istället befrielse. Gandhis erfarenhet var att den politiska kraften i att sitta fängslad för civil olydnad vida överstiger politiskt arbete “ute i friheten”: ”The thousands therefore who are in different prisons of India are better
Civil olydnad använder fängelset Läs mer »
Sveriges Television bad mig svara en tidigare riksdagsledamot som skrivit en debattartikel om civil olydnad. Mitt svar är skrivit så att man inte behöver läsa ursprungligt inlägg. Henrik S Järrels menar att en statschef, eller kung, inte bör främja eller belöna civil olydnad. Argumentet är intressant. De senaste åren har inte så många propagerat för
Civil olydnad eller lag-fundamentalism? Läs mer »
Verkligt mäktig makt kräver längtan efter att bli lydig. Erich Fromm vänder upp och ner på den vanliga föreställningen att makt är att få organisationer och folk att göra saker mot deras vilja. Mäktig makt genererar istället önskan att få bli lydig och laglydig. Önskan att få underordna sig. Detta skulle i så fall förklara
Vi vill så gärna lyda: Erich Fromm Läs mer »
Aktivister och radikala grupper i nord fokuserar gärna på laglydig aktivism. Civil olydnad används bara undantagsvis. Erich Fromm vänder på detta. Vill vi ha befrielse och politisk förändring behöver fokus ligga på olydnad. Lydnad och lagligt engagemang blir mer av ett undantag. Lydnad används främst när vi vill bevara normer och ordningar snarare än att
Fokus olydnad ej laglydnad – Erich Fromm Läs mer »
Erich Fromm visar hur organisationer och människor dras till lydnad och flyr befrielse. Detta skapar svårigheter för civil olydnad och befrielserörelser. En motståndsgrupp har svårt att överleva ifall dess deltagare dras mot laglydnad. Laglydig aktivism ger kraft, inspiration och trygghet. Lydiga protester tenderar därför att dra bort aktivister från civil olydnad och befrielse. Olydnad är
Lydnad attraherar: Erich Fromm Läs mer »
En organisation som är ensidigt olydig och rebellisk hindrar befrielse lika mycket som en organisation som är ensidigt lydig. Psykologen Erich Fromm, från kritisk teori, visar att befrielse alltid innebär olydnad. Det är lätt att tro att han därmed skulle vara emot all lydnad och laglydnad. Men att lyda befriande, demokratiska och rättvisa beslut är
Ensidig lydnad och ensidig olydnad – Erich Fromm om befrielse Läs mer »
Ekonomisk- och kulturell fundamentalism är begrepp som feministen Berit Ås lanserar jämte det mer traditionella religiös fundamentalism. Fundamentalism definieras av henne som påförande av normer på andra, samt att göra andra till objekt. Jag tolkar henne så att fundamentalism gör personer och organisationer till instrument för sin ordning. För att fundamentalism ska förverkligas behöver andra
Fundamentalism i ekonomi, stat och folkrörelser Läs mer »
”Under en regering som med orätt fängslar någon, är den rätta platsen för en rättskaffens person likaledes fängelset.”[6] Henry David Thoreau, 1849 På söndagen anländer gruppen till bevakningsplatsen. De initierade kontakterna hade med ”bestämdhet” sagt att tåget skulle gå förbi Kristinehamn på måndag: – Ja, det skulle väl kunna bli tisdag. Men det blir på
Civil olydnad är kamp mot lydnad Läs mer »
Michel Foucault var under fyra år i slutet på femtiotalet lektor vid Uppsala Universitet. Där gjorde han en del av sina undersökningar till den numera klassiska Vansinnets historia[1]. De svenska arkiven över dårhusen och fattighusen är relativt välbevarade. När han sen försökte lägga fram undersökningen som doktorsavhandling blev han avrådd av professorn i idéhistoria, Sten
Foucault – Makt och disciplin Läs mer »
