civil olydnad

Samhällsomvandling blir medlet – ickevåld

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Mohandas Gandhi vävde ihop byggandet av demokratiska mikrostater med civil olydnad och ickevåld. Från 1915 till 1930 engagerade sig Gandhi i en mikrostat som först hette Satyagraha Ashram och sedan flyttade och bytte namn till Sabarmati Ashram. 1930 beslöt Sabarmati Ashram […]

Samhällsomvandling blir medlet – ickevåld Läs mer »

Blockader blockerar befrielse

Det kanske största misstaget när civil olydnad spred sig över Europa och USA blev fixeringen vid blockader. I den rika delen av världen gjordes blockaden till den dominerande metoden för civil olydnad. Här analyseras olika skäl till varför Rosa Parks, Martin Luther King och Mohandas Gandhi inte använde blockader. När Gandhi var som mest kreativ

Blockader blockerar befrielse Läs mer »

I packsäcken när vapen ska smidas till plogbillar

Plogbillsgrupper hamrar med hammare för att smida om vapen till något som kan föda människor. Namnet plogbillar kommer från att plogbillsgrupperna hörsammar två profeter Jesaja och Mika: “De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. (Mika 4:3) Båda är profeter i judendom, kristendom och islam. Flertalet plogbillsgrupper försöker bryta sig

I packsäcken när vapen ska smidas till plogbillar Läs mer »

Handbok i civil olydnad – ny ebokutgåva 2021

Per Herngren, Handbok i civil olydnad, ebok, Saga Egmont förlag, 2021, ISBN 9788726987492. Finns på:BibliotekBokbeatNextoryStorytelAdlibrisBokusFörlaget Saga Egmont Civil olydnad – en dialog är en uppdaterad version av Handbok i civil olydnad, och hela boken är publicerad här på webb-sajten. Innehållsförteckning nedan. Innehållsförteckning med länkar till kapitlen

Handbok i civil olydnad – ny ebokutgåva 2021 Läs mer »

Utbildning och civil olydnad får samma uppgift – Gert Biesta

Syftet med både pedagogik och civil olydnad är att utsätta världen för frihet. Gert Biesta, professor i pedagogik, forskar om hur intervention av frihet bryter flykten in i den behagliga, skötsamma och sköna lydnaden: ”refusing children and young people the comfort of not being a subject (…), is what education as subjectification (…) is about.”[1]

Utbildning och civil olydnad får samma uppgift – Gert Biesta Läs mer »

Omvandla samhället – Seda Aksoy intervjuar Per Herngren

Han har tränat ickevåld sedan 80-talet, deltagit i otaliga aktioner och suttit fängslad i USA, England och Sverige. Per Herngren, en av världens mest erfarna ickevåldstränare, har ingen tvekan om att civilkurage kan leda till samhällsförändring. Det gäller bara att fokusera rätt och träna.– Det är inte extremister eller regeringar som är problemet, det är vår

Omvandla samhället – Seda Aksoy intervjuar Per Herngren Läs mer »

Claudette Colvin avskaffar apartheid på vit sittplats 1955

2 mars 1955 avskaffar Claudette Colvin och Ruth Hamilton apartheid på två sittplatser. De vägrar lyda busschaufförens order om att lämna platserna för en vit kvinna. När de bryter segregationslagarna med civil olydnad tvingas busschaufören välja: legitimera avskaffandet av apartheid eller ringa polis. Han ringer polis. Den då femtonåriga Claudette Colvin grips av två poliser

Claudette Colvin avskaffar apartheid på vit sittplats 1955 Läs mer »

Martin Luther King – målet existerar i medlet

Martin Luther King visar hur slutmålet redan existerar i medlet. Skapandet är inte skilt från målet. Handlingar förverkligar en vision, eller så kanske de misslyckas. ”For in the long run, we must see that the end represents the means in process and the ideal in the making. In other words, we cannot believe, or we

Martin Luther King – målet existerar i medlet Läs mer »

Plogbillsaktion nr 8 – ebok april 2022

Finns på: Bibliotek Bokbeat Nextory Storytel Adlibris Bokus Förlaget Saga Egmont Per HerngrenPlogbillsaktion nr 8Saga Egmont ebok, 2022ISBN 9788726987485 Påskdagen år 1984 fängslas Per Herngren i Florida för att med en plogbillsgrupp med namnet Pershing Plowshares ha avrustat en Pershing II kärnvapenraket på tillverkningsfabriken i Florida. De åtta deltagarna använde smideshammare och började smida om kärnvapenraketen

Plogbillsaktion nr 8 – ebok april 2022 Läs mer »

Demokrati kräver både civil olydnad och lydnad

I sitt brev 1963 från fängelsecellen i Birmingham i Alabama skriver Martin Luther King: ”Man har inte bara juridisk utan också en moralisk förpliktelse att lyda rättfärdiga lagar. På motsvarande sätt är det en moralisk plikt att bryta mot orättfärdiga lagar. Jag är enig med Augustinus som säger att en orättfärdig lag är ingen lag.” (King,

Demokrati kräver både civil olydnad och lydnad Läs mer »

Svenska statens utredning om civil olydnad

I statens utredning om civil olydnad hävdas att civil olydnad kan skapa värde för samhället. ”Man kan också säga att de undersökta rörelserna försöker omsätta traditionella värden – frihet, jämlikhet, broderskap, rättvisa, demokrati – i en ny tid” (SOU 1999:101). Ifall staten och demokratin inte fungerar, pekar civil olydnad på ”värden som samhället i grunden

Svenska statens utredning om civil olydnad Läs mer »

Fånge för fred – Gunilla Lundgren & Per Herngren (ebok 2021)

Finns på: BibliotekBokbeatNextoryStorytelAdlibrisBokusFörlaget Saga Egmont Per Herngren, Gunilla LundgrenFånge för fredSaga EgmontISBN 9788726962666 Påskdagen år 1984 fängslas Per Herngren i Florida för att med en plogbillsgrupp med namnet Pershing Plowshares ha avrustat en Pershing II kärnvapenraket. De åtta deltagarna använde smideshammare och började smida om kärnvapnet till plogbillar eller till något annat som kan föda istället

Fånge för fred – Gunilla Lundgren & Per Herngren (ebok 2021) Läs mer »

Befrielse och civil olydnad – Dialoger om mode och motstånd, imitation och politik – ny ebok 2021

Finns på: BibliotekBokbeatNextoryStorytelAdlibrisBokus Per Herngren och Otto von BuschBefrielse & civil olydnad Dialoger om mode och motstånd, imitation och politikebok, Korpen, 2021, ISBN 9789189401099. Befrielse och civil olydnad är ett samtal mellan Otto von Busch och Per Herngren om ickevåld, civil olydnad och vad vi kan lära av kläddesign. Med exempel från deras praktiker växer

Befrielse och civil olydnad – Dialoger om mode och motstånd, imitation och politik – ny ebok 2021 Läs mer »

Civil olydnad i rättvis demokrati

Etymologiskt kommer demokrati från folkstyre och folket regerar. Folk är på olika sätt med och styr för att det ska bli folkstyre. Regera kommer från latinets gubernare: att styra, samt grekiskans kubernan: att kontrollera någots riktning. Alla grupper och organisationer som har formellt styre har i så fall egna regeringar som regerar. Dessutom blir organisationer och samhällen där

Civil olydnad i rättvis demokrati Läs mer »

Civil olydnad överger maktkamp och styrkemätning – vända på rollerna

När Medborgarrättsrörelsen och Rosa Parks bröt apartheid i Sydstaterna, dök det snabbt upp protestgrupper som sa ”Nej, så får ni inte göra!” Säkerhetsvakter, poliser, åklagare och Ku Klux Klan skyndade till för att protestera och hindra medborgarrättsrörelsen med blockader, motdemonstrationer, gripanden, rättegångar och fängelse. Vända på rollerna Men när dessa mäktiga grupper vände sig mot medborgarrättsrörelsens civila olydnad placerade de

Civil olydnad överger maktkamp och styrkemätning – vända på rollerna Läs mer »

Civil olydnad lämnar protestens trötta oförmåga

Henry David Thoreau menar i sitt traktat från 1849 att problemet inte är politiska makthavare utan de som protesterar men ändå lyder. ”De som, medan de protesterar mot regeringens handlingar, ändå lyder är onekligen dess mest samvetsgranna stöttepelare och ofta det allvarligaste hindret för förändring.” (Thoreau, 1995, s. 14, original 1849.) Med utgångspunkt i att lydnaden

Civil olydnad lämnar protestens trötta oförmåga Läs mer »

Civil olydnad bryter straffets makt

I och med att makt förstås som lydnad, får straffet en speciell roll i ickevåld. I Om civilt motstånd från 1849 hävdar Thoreau att straffet är avgörande både för att upprätthålla maktstrukturer och för att göra motstånd mot dessa. Straff är det som ytterst skapar lydnad: ”Under en regering som med orätt fängslar någon, är den rätta platsen för

Civil olydnad bryter straffets makt Läs mer »

Lydnaden ska vara total – konservativ kritik mot civil olydnad

Här tar jag upp lite av förhistorian till konservativ och nationalistisk kritik mot Henry David Thoreau och hans uppfinning av civil olydnad 1849. John Lockes (1632–1704) och Jean-Jacques Rousseaus (1712–1778) menar att samhällskontraktet förutsätter att individen ser majoritetens vilja som sin vilja. Genom att exempelvis delta i nationalstatens omröstningar underställer sig individen frivilligt majoritetens vilja.

Lydnaden ska vara total – konservativ kritik mot civil olydnad Läs mer »

Hur fungerar civil olydnad?

Första december 1955 tog Rosa Parks bussen hem från jobbet i Montgomery, USA. Hon satte sig på en sittplats längst fram i bussen som var reserverad för vita. Föraren beordrade henne att sätta sig på någon av platserna för svarta längre bak i bussen. Rosa Parks (1913-2005) vägrade och under någon halvtimme avskaffade hon apartheid

Hur fungerar civil olydnad? Läs mer »

Socialistisk kritik mot civil olydnad

Nationalistisk och konservativ kritik mot civil olydnad utgår i traditionen från Locke och Rousseau från att det är allas plikt att underordna sig och lyda den egna staten. Till skillnad mot dem menar en del socialistiska kritiker att civil olydnad istället är alltför lydig mot staten. Att civil olydnad är öppet och att deltagarna inte

Socialistisk kritik mot civil olydnad Läs mer »

Civil olydnad en dialog – ebok av Per Herngren

 Civil olydnad – en dialogav Per Herngren Lindelöws bokförlag, 1999 Tryckt: Nørhaven A/S ISBN 91-88144-40-2Omslag Erling ÖhrnellKorrigerad webbversion 2020 ”De som, medan de protesterar mot regeringens handlingar, ändå lyder är onekligen dess mest samvetsgranna stöttepelare och ofta det allvarligaste hindret för förändring.”[1]       Henry David Thoreau, 1849   ”Under en regering som med orätt fängslar någon, är

Civil olydnad en dialog – ebok av Per Herngren Läs mer »

Demokrati kräver civil olydnad

Nedan är några anteckningar inför en inspelning med Opinion Sveriges Television om civil olydnad. Demokrati som olydnad. Demokrati är en form av olydnad. När folk tar beslut och styr är de olydiga mot annat styre. Ifall folk istället lyder ett annat styre upphör folkstyret. (Etymologiskt kommer demokrati från folk-styre eller folket-regerar.) Fristäder. Under medeltiden utropade

Demokrati kräver civil olydnad Läs mer »

Bryt maktbalans och dra samhällen ur stagnation

Stater, massmedia och militär har ofta en föreställning att det skulle vara önskvärt med maktbalans. Här prövar jag motsatta teorin: Att maktbalans vanligen är destruktiv och att balansen behöver brytas för att komma ur det destruktiva. Konflikter som kombinerar makt och förtryck kan stabilisera makten genom att producera balans. Balansen får funktionen att skydda sig

Bryt maktbalans och dra samhällen ur stagnation Läs mer »

Vild olydnad eller civil olydnad

Neoliberalism producerar antipolitik där ansvaret läggs på individen istället för på det gemensamma. Neoliberalismens tränger in i aktivism och individualiserar kamp. Detta sker även i ickevåld och civil olydnad. Kristna freds ordförande, Joakim Wohlfeil, hävdar att i: ”beslutet att låta nöd bryta lag så är det alltid mitt eget beslut” alltså den enskildes beslut. ”Jag varit

Vild olydnad eller civil olydnad Läs mer »

Tvång är motsatsen till makt

Henry David Thoreau uppfinner 1849 en kamp som främst kämpar mot lydnaden snarare än mot ledare och regeringar. Hur ska vi begripa detta? Mohandas Gandhi och ickevåldsrörelsen begriper makt som lydnad. Michel Foucaults historiska undersökningar av makt ligger nära Gandhis syn på makt som lydnadshandlingar. Foucault undersöker makt som myller av mikrohandlingar. Makt är ingen

Tvång är motsatsen till makt Läs mer »

Träning i civil olydnad

Mohandas Gandhi menar att vi behöver mer träning i ickevåld än vad soldater behöver för att gå ut i krig. Samhällsförändring handlar mer om träning än om upplysning och information. Nedan är några idéer för att organisera ickevåldsträningar i er grupp. Träning i civil olydnad tar upp olika problem, teorier och praktiska övningar för aktioner.

Träning i civil olydnad Läs mer »

Befrielse trappar upp olydnaden – Gandhi

Ickevåld förstår makt som lydnad och samarbete. Civil olydnad och samarbetsvägran blir i så fall avgörande politiska verktyg för att bryta makt. Och ifall olydnaden smittar av sig så trängs den gamla makten (lydnaden) undan. Ett nytt samarbete ersätter det gamla samarbetet. Neutralisera civil olydnad Stat och lag kan neutralisera motstånd genom att ignorera det.

Befrielse trappar upp olydnaden – Gandhi Läs mer »

Civil olydnad och ickevåld behöver tränas och läras

Mohandas Gandhi menade att ickevåld och civil olydnad är svårare att lära sig än att bli soldat. Man behöver alltså längre utbildning för civil olydnad än en militärutbildning. Om yrkessoldater runt om i världen får kanske två till fem års utbildning borde alltså en heltidsutbildning för civil olydnad bli, tja, säg tre till sju år.

Civil olydnad och ickevåld behöver tränas och läras Läs mer »

Civil olydnad skyldighet snarare än taktik

I debatter om civil olydnad argumenteras det ibland utifall det är taktiskt riktigt att använda civil olydnad. Civil olydnad reduceras därmed till del av en maktkamp. Juridiskt och etiskt går det att argumentera för att civil olydnad under olika förhållanden snarare blir en skyldighet än en taktik. Exempelvis vid vapenhandel till krig som dödar bruna

Civil olydnad skyldighet snarare än taktik Läs mer »

Civil olydnad är plikt enligt Martin Luther King

I sitt brev från fängelsecellen i Birmingham i Alabama skriver Martin Luther King: ”Man har inte bara juridisk utan också en moralisk förpliktelse att lyda rättfärdiga lagar. På motsvarande sätt är det en moralisk plikt att bryta mot orättfärdiga lagar. Jag är enig med Augustinus som säger att en orättfärdig lag är ingen lag.” (16 april

Civil olydnad är plikt enligt Martin Luther King Läs mer »

Avrusta svenska vapen till Burmas förtryck

Artikel som publicerades i Göteborgs Fria Krönikören Petter Karlsson berättar hur han för några år sedan samtalade med soldater i Burma som stolt berättade att de använde Carl-Gustaf granatgevär. Företaget som tillverkar Carl-Gustaf ligger i Eskilstuna och Karlskoga. Plogbillarna har varit inne på fabriksområdena och om vår information fortfarande är riktig tillverkas bazookan i Eskilstuna

Avrusta svenska vapen till Burmas förtryck Läs mer »

Hur jag blev utvisad från USA – igen

Citerat direkt från Pressmeddelande 2008-02-05 Idag tisdag 5 februari 2008 utvisades Per Herngren från New York, JF Kennedy flygplatsen. Per Herngren greps igår kväll 4 februari när han landade med flyg från Paris på väg till Guatemala. Han förhördes en timme och hölls fängslad fem timmar för att sedan bli utvisad. Skälet till utvisningen var

Hur jag blev utvisad från USA – igen Läs mer »

Civil olydnad överger protesten

Artikel till tidningen Syre 2017 I tradition från Gandhi låter civil olydnad mål och medel bli samma sak. Ickevåld skapar faktisk befrielse. I varje aktion. Varje ickevåldshandling uppnår befrielse. Eller så misslyckas den med det. Gandhi utvann saltkorn och bröt kolonialismens saltmonopol. Med sit-ins avskaffade medborgarrättsrörelsen apartheid några timmar inne på segregerade restauranger. Med smideshammare

Civil olydnad överger protesten Läs mer »

Intressanta domskäl för plogbillsaktioner

Så här argumenterar tingsrättsdomare Petra Lundin i domslutet för Ulla Røder och Per Herngren efter att de utfört två plogbillsaktioner 24 och 26 juni 2008: ”Med hjälp av pinnar konstruerade de en stege i stängslet och använde sedan stegen för att klättra över detsamma. Väl inne på området hamrade de med varsin smideshammare … en

Intressanta domskäl för plogbillsaktioner Läs mer »

Fängelser är vrängda ut och in

Fängelse håller oss fångna i lydnaden. Muren byggs av hot om att förlora liv, hälsa, jobb, egendom, hus, vänner eller familj. Att under civil olydnad låsas in i en cell innebär därmed att man brutit sig ut genom fängelsets murar. Ut ur rädslan för straff. Problemet är dock att den som låses in blir utelåst.

Fängelser är vrängda ut och in Läs mer »

Civil olydnad i deliberativ demokrati

Deliberativ demokrati bygger demokrati med hjälp av minoriteter medan liberal demokrati bygger demokrati med hjälp av majoriteten (dominans). Deliberativ demokrati överväger en mångfald av argument genom att lyssna på minoriteters argument. Inget argument får tystas genom makt eller dominans. Deliberativ demokrati behöver därmed innehålla metoder som minoriteter kan använda för att stoppa majoriteten från att

Civil olydnad i deliberativ demokrati Läs mer »

Vad är civil olydnad?

Civil olydnad är i traditionen från Thoreau och Gandhi[1]: Öppen, offentlig handling, som använder ickevåld. Den är olaglig, eller bryter mot regel, order eller beslut. Den har dessutom samhälleliga, politiska, sociala och etiska syften. Den använder straffet för att bryta lydnaden. Civil betyder medborgerlig. I ickevåldsrörelsen[2] står civil dessutom i mot­satsställning till våld och militär.

Vad är civil olydnad? Läs mer »

Mode & Motstånd av Per Herngren och Otto von Busch

Beställ Mode & motstånd Dialoger om befrielse och civil olydnad, imitation och politik Filmer om boken Dialog om befrielse och civil olydnad, imitation och politik Modeprofessorn Otto von Busch och civil olydnads-författaren Per Herngren samtalar om hur mode och politiskt motstånd kan lära av varandra. Hur görs politiska förvandlingar? Hur blir imitationer en form av

Mode & Motstånd av Per Herngren och Otto von Busch Läs mer »

Laglig protest effektiv vaccin mot civil olydnad

Tilltron till att ledare och regeringar styr det som händer och sker fungerar som ett effektivt vaccin mot att bli smittad av civil olydnad och befrielse. Tron på att det finns en regering däruppe som styr det mest som händer är en form av vidskepelse. Men det innebär inte att vidskepelsen är effektlös. Vår tids

Laglig protest effektiv vaccin mot civil olydnad Läs mer »

Namn får eget liv – performativt motstånd

Otto: Visst, det finns ju något mycket kraftfullt i att uttala modemärkets namn – nästan som magi: -“det här är en äkta Chanel!” Modemärken har idag egna museer och kraftfull lobby för att bevaka just namnet och logon. Märket markerar inte bara äktheten utan skriver in plagget i sin egen historia, i sin egen symboliska

Namn får eget liv – performativt motstånd Läs mer »