Moderna stater behöver protest och opposition för att producera makt. Hegel visar att utan motpart stagnerar makten, den förlorar en kraftkälla. Ifall Hegel har rätt tenderar demokratier med starka proteströrelser att producera mer makt än diktaturer som försöker krossa motstånd och opposition. Hegel menar alltså att kritik mot systemet är kritiskt för systemets fortlevnad. Möjligen […]
Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest Läs mer »
Revolution är att återvända till en annan ordning för att finslipa och träna, reformera och experimentera.
Texter om revolution Läs mer »
Ömsesidig förstärkning mellan dåtid, nutid och framtid skapas genom övning i att sätta pulsen
Återkommande aktioner och verksamheter kan hamna i resonans. Då förstärker de varandra.
Maktordningar med totalitära anspråk har svårt att producera total lydnad. Både militära ordningar och totalitära diktaturer tenderar att producera olydnad, flyktingar och desertörer. Nyliberalismens försök att få oss att utgå från självet och egot har inom medelklassen producerat en hyperaktiv duktighetskultur. Vi blir alltmer våra egna fångvaktare. Fixeringen vid att utveckla och stimulera sitt jag
Total lydnad – nyliberalism lyckas där totalitära ordningar misslyckas Läs mer »
Metodologisk nationalism sätter likhetstecken mellan samhället och nationalstaten. Journalister, forskare och aktivister tycker sig se skepnaden av Samhället, en stor sfär som innesluter oss. Och den där sfären verkar ha något sorts centrum, en regering. Identitet mellan samhälle och stat producerar en form av vidskepelse. Vidskepelse ska inte förstås som rena fantasier utan som en
Organisationer blir samhällen – befrielse från metodologisk nationalism Läs mer »
Informera mot förtryck har inte någon befriande effekt, enligt Gilles Deleuze. Information om orättvisor skapar inte befrielse. Befrielse kräver motstånd. Motstånd är, enligt Deleuze, blivande. Blivande olydnad. Blivande befrielse. Blivande jämlik. Blivande omsorg. Blivande rättvis fördelning av makt och resurser. Blivande revolution. Blivande ska inte begripas instrumentellt. Det är inte så att ett medel kommer
Information skapar inte befrielse – Deleuze och blivande revolution Läs mer »
Alltför stor lydnad producerar kaos och tröghet. Motstånd är nödvändigt i organisationer och samhällen för att skapa ordning och kreativitet. Men motstånd som bara är motstånd mot en chef eller central regering hindrar kreativiteten. För att motstånd ska bli kreativt måste den skapa sig ett eget liv. När något börja leva ett eget liv som
Singularitet eller centralstyrning – Deleuzes revolution Läs mer »
Styrteknik eller reglerteknik Innan vi undersöker makt i samhällen låt oss först snegla lite på styrning av tekniska system. Styrteknik ses som en gren inom reglertekniken. Styrning behöver ofta inte ta hänsyn till egenskaper hos det som styrs eller vilka förhållanden som gäller. Det förutsätts att styrningen har kontroll över situationen. I extremfallet av styrning
Makt är mer resonans än centralstyrning – Deleuze Läs mer »
Spinoza hjälper oss att bryta med föreställningen om makt som styrning. Spinoza utgår från att samhället finns, att vi befinner oss i detta samhälle, att vi inte kan befinna oss utanför det och att samhället behöver ett härskarvälde (dominion). Spinoza har en container-bild av samhället, han ser det som en helhet vilken innehåller (contain) medborgare
Härskare styr inte – Spinoza & Deleuze Läs mer »
Rekursiv är att förverkliga målet i medlet. Det är att göra målet till en del av medlet. Rekursiv demokrati gör demokrati till medlet som förverkligar demokrati. Detta liknar Gandhis rekursiva ickevåld där mål och medel blir ett, och alltså är utbytbara. Rekursiv demokrati bryter därmed med den vanliga mekaniska och linjära föreställningen om politik: att
Rekursiv demokrati i två steg Läs mer »
En aktion är en enskild händelse och därmed en form av återvändsgränd. Två aktioner bestämmer ’bara’ intervallets längd. Först utifall tidsintervallet används igen för en tredje aktion har en puls uppstått. En puls skapar med tiden resonans med andra pulser. Resonans är ömsesidig förstärkning. Resonans förstärker kraften i aktionerna, ofta tusenfalt. Jämför med hur väggar,
Motstånd kommer i gungning först efter tredje aktionen – politisk materialism Läs mer »
Civil olydnad och andra former av motstånd blir ganska lätt nyhet i nyhetsmedia. Förvandlingen till nyhet motverkar dock politisk förändring. Den politiska förändringen skulle därmed kunna förstärkas genom att undvika att göra den till nyhet, genom att undvika att skicka pressmeddelanden till nyhetsredaktioner. Och genom att undvika att kontakta nyhetsmedia. Denna text skrevs under reflektionen
Skicka ej pressmeddelande till nyhetsredaktioner Läs mer »
Karen Barad bryter med uppdelningen mikro och makro. Hon bryter sig också ut ur föreställningar om att vi skulle vara instängda i stora system som kapitalism eller patriarkat. Karen Barad visar hur politisk förändring är möjligt utan att peka ut nationalstater och regeringar som aktörer i denna förändring. Många händelser styrs vare sig av regeringar
Jämlik metod och jämlikt motstånd – Karen Barad & Bruno Latour Läs mer »
Strukturer agerar. Handling och struktur står inte i opposition till varandra. En struktur, hos Karen Barad, blir därmed inte en stor extern ordning som kontrollerar handlingarna. Struktur är istället en typ av handling vi skulle kunna kalla för ”ordnande” eller ”strukturerande”. Karen Barads bryter med uppdelningen handling och struktur. Denna fristående text analyserar vad hennes
Maktstrukturer är handlingar – Karen Barad Läs mer »
Individuella valmöjligheter används som maktteknik för att tränga undan möjligheten att ta beslut tillsammans. Valmöjligheter tränger undan möjligheten att välja. Möjligheten att välja det politiska. Detta har varit en vanlig taktik bland arbetsgivare och bostadsbolag som sökt medling med enskilda istället för att ta gemensamma beslut, istället för att i förhandling med gemenskapen fastställa vad
Valmöjligheter tränger undan våra möjligheter att välja Läs mer »
Hur kommer det sig att så många politiska och religiösa organisationer, samt folkrörelser, organiserar sig så att de återskapar nationalstaten? Hur blev riksorganisationer en så dominerande organisationsform. Är det så att nationalstaten styrde att det blev så? Eller är det istället så att riksorganisationer med tiden hamnar i resonans med varandra. De härmar varandra i
Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans Läs mer »
När vår lydnad återkommer uppstår puls. Makt pulserar. Och utan puls blir makt bara tillfälligt och knappast speciellt mäktigt. Detta gäller även motstånd. Utan puls blir motstånd maktlöst. Det tar åtminstone tre aktioner innan civil olydnad skapar puls. En enda aktion är en enskild händelse och därmed en form av återvändsgränd. Två aktioner definierar intervallets
Makt och motstånd är pulserande motorer Läs mer »
Makttvilling är när motståndare fungerar som en enhet. Som varandras motparter stärker de varandras makt samtidigt som andra grupper trängs undan, underordnas, förtrycks eller osynliggörs. Andra grupper betecknas inte som egna subjekt. De får inte framträda som egna parter. Det finns olika tekniker för att skapa makttvillingar: Båda parter. Genom att prata om ”båda parter”
Är möjligen gravitation och dragkraft mer relevant för att begripa politisk förändring än föreställningen om politisk påverkan? Ifall vi får överge de linjära föreställningarna om att politisk förändring sker genom påverkan behöver vi söka bättre förklaringar. Ickelinjära teorier om oförutsägbara förhållanden tycks visa att förändringskraften går åt motsatt håll än vad den antas göra i
Gravitation snarare än politisk påverkan Läs mer »
Det engelska ”war” hör etymologiskt ihop med att skapa förvirring(1). Förvirringen kan kopplas till att krig också fick betydelsen stora angrepp, mycket dödande. Mycket dödande skapar förutom mördandet dessutom förvirring. Krig skapar dock samtidigt egna ordningar. Dessa ordningar producerar oordning. Krigets ordningar förvirrar medmänsklighet, jämlikhet, solidaritet, moral, samarbete och gemenskap. Krig där civila dödas producerar
Krig, terrorism och nation i resonans Läs mer »
Ikväll såg jag alla tre avsnitten av Fröken Frimans krig. Det är en spelad kortserie (säsong 1) om det historiska kvinnokooperativet Svenska Hem som startade 1905 trots våld från unga män och bojkott från kapitalistiska Stockholms Specerihandlareförening. Och trots dåligt stöd från det manligt dominerade Konsument Förbundet (Konsum). 1905 hade kvinnor inte rösträtt, juridiskt var
Fröken Frimans revolutionsmetod Läs mer »
Under civil olydnad vid Seabrooks kärnkraftverk i New Hampshire 1976 uppfanns vängrupper. Istället för att agera som en massa agerade aktivisterna i små vängrupper. Ett par tusen deltagare verkade i vängrupper på två till femton personer i varje grupp. Erfarenheter från feministiska stödgrupper var en viktig del av denna utveckling. Åren efter Seabrook utvecklades olika
Vängrupper eller massaktion Läs mer »
Samtidsslaveri är tvånget att prata om, föra vidare, dela och kampanja kring det som för tillfället är aktuellt i massmedia. Först analyserar jag hur aktivism förslavas under samtiden. Och sedan finns en manual med metoder för att ta sig ur samtidsslaveriet. Samtidsslaveriet gör, enligt Johannes Nilsson, att ”ens uppmärksamhet ständigts slits med hjordens rusningar. Nu
Samtidsslaveri hindrar politisk förändring Läs mer »
Vår sårbarhet inför varandra och vårt beroende av varandra ger, enligt Judith Butler, förutsättningarna för politisk förändring. Hon kritiserar föreställningar om politik som en strategisk eller taktisk maktkamp. Jag visar här att hennes kritik också drabbar protester och massaktioner. Även Mahatma Gandhi visar att sårbarhet är en förutsättning för motstånd och för hur samhällen fungerar.
Respons inte politisk påverkan: Judith Butler Läs mer »
Motstånd och samhällsförändring verkar genom resonans, puls, rytm och dans snarare än genom påverkan. Traditionella linjära föreställningar letar efter egenskaper hos organisationer, aktioner, kulturer, individer, samhällen eller hos materia. Politisk förändring i en linjär värld blir att påverka sådana egenskaper. I det ickelinjära uppstår egenskaper i relationer snarare än hos det enskilda och individuella. Relationer
Motstånd i resonans – alternativ till påverkanspolitik Läs mer »
