Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025 Eufemism ersätter en realistisk och obehaglig beskrivning med ett förskönande, förmildrande eller neutraliserande uttryck.1 Konflikt använd som eufemism undviker att benämna våld och förtryck som våld och förtyck. Det är ett bland flera sätt att undergräva den politiska och demokratiska betydelsen […]
”Konflikt” kamouflerar våld och förtryck Läs mer »
När en beskrivning blir verklighetsnära kan den bytas ut mot en eufemism. Eufemism är att ersätta en realistisk, obehaglig eller kontroversiell beskrivning med ett förskönande, förmildrande eller neutraliserande uttryck. Politiska eufemismer Per Herngren 31 mars 2025, version 0.1 Fotnot
Eufemism erbjuder alternativ verklighet Läs mer »
Det kan finnas demokratiska förklaringar till att en speciell fråga dominerar i en grupp. Gruppen har kanske tagit beslut om att engagera sig kring en viss fråga. Ett demokratiskt beslut kan dock ibland utnyttjas för att tränga undan demokratin. Ett gemensamt beslut kan skapa ojämlikhet och orättvisor. Beslut kan hindra gruppen från att ingripa vid
Dominans på möten och i samtal Läs mer »
När föredragshållare, kursledare eller chefer blir duktiga på att skapa igenkänning uppstår skicklighet i inkompetens.
Texter om skicklig inkompetens Läs mer »
Mikromakt och härskartekniker kan hamna i resonans och forma globala maktordningar Fler texter om härskartekniker
Texter om härskartekniker Läs mer »
Ledningen i ett företag är en regering jämförbar med andra regeringar, enligt Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. I sin bok Private Government how employers rule our lives (and Why We don’t Talk about it) undersöker hon främst diktaturer på arbetsplatser. Hennes definition på diktatur är ett styre där de underordnade inte har rätt
Frihet som maktmedel – diktaturer är inte totala Läs mer »
Lagar för arbetsplatser tillåter dem att organisera sig både som demokratier och som diktaturer, enligt Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. I sin forskning definierar hon diktatur som ett styre där de underordnade inte har rätt att avsätta ledningen, samt rösta fram eller överklaga beslut. “The dictator is the chief executive officer (CEO), superiors
Arbetsplatser organiserar diktaturer – Elizabeth Anderson Läs mer »
Shibbolet används som ett språktest för att urskilja vilka som inkluderas som oss och vilka som pekas ut som motståndare. De som säger fel stöts ut som dom andra. Det mest kända exemplet idag är kanske språktest för medborgarskap. Men shibbolet-tester används även av en del aktivister för att särskilja vilka som tillhör oss och
Shibbolet som härskarteknik bland aktivister Läs mer »
Att skamma någon inför en grupp är att peka ut hen som dålig, okunnig eller pinsam. Risken är att det producerar en dynamik som stöter ut hen ur gemenskapen. Skamning blir på så sätt en mobbningteknik. Istället för att stöta ut så kan skamningen även inordna den som skammas i ordningen. Den får funktionen av
Skamning tar sin kraft från åskådarna Läs mer »
Under kurser i ickevåld, civilkurage och konflikthantering lär jag ofta ut feministiska mötestekniker. Där används tusentals metoder för att stärka jämlikhet och demokrati, och samtidigt skapa effektivitet och kreativitet. Metoderna bryter den stagnation och tröghet som mer informella mötesformer kan producera. Precis som med andra metoder för demokrati kan dock även feministiska och jämlikare mötestekniker
Mobbningsmetoder under jämlika möten Läs mer »
Stater, massmedia och militär har ofta en föreställning att det skulle vara önskvärt med maktbalans. Här prövar jag motsatta teorin: Att maktbalans vanligen är destruktiv och att balansen behöver brytas för att komma ur det destruktiva. Konflikter som kombinerar makt och förtryck kan stabilisera makten genom att producera balans. Balansen får funktionen att skydda sig
Bryt maktbalans och dra samhällen ur stagnation Läs mer »
Konservatism har utvecklat en politiskt förlamande föreställning som kan användas som härskarteknik i såväl personliga som politiska sammanhang: – Vi kan inte börja förändra! Alla måste vara med! – Sverige kan inte börja, det måste göras i EU. – Göteborg kan inte lösa det här, det måste beslutas i riksdagen. – Det är inget vår
Konservatism som härskarteknik Läs mer »
Inom delar av konfliktlösning och ”aktivt lyssnande” brukas frasen ”Jag hör vad du säger” för att visa att man lyssnar. Frasen får dock gärna funktionen av maktteknik. Enligt Anna Gunnarsson, sjuksköterska på psykiatrisk klinik, används ”jag hör vad du säger” gentemot en patient för att tala om att man hört. Utan att lova att man
’Jag hör vad du säger’ blir maktteknik Läs mer »
Nätverket har lyfts fram som svar på maktkritiken mot auktoritära organisationer. Nätverkande uppfattas som frivilligt, och nätverken lanseras som platta och informella. Enligt Brian Holmes producerar nätverken dock nya tekniker för makt. Nätverkaren ser han som ”en ny form av internaliserat yrke, en kallelse till kreativt självförverkligande i och genom varje arbetsprojekt”. Nätverkaren formas till
Nätverkande producerar maktordningar Läs mer »
Genom att visa osäkerhet, undra över något, och dela med oss av vårt tvivel öppnar vi vanligen upp utrymme för nya tankar och möjligheter. Men undran kan också användas som härskarteknik för att trycka ner, tysta kritik och neutralisera påståenden. Här är några sådana makttekniker som med visst tonfall eller i speciella sammanhang kan förvandlas
’Undran’ som härskarteknik Läs mer »
I liberala stater som betonar rättigheter härskar homofobier effektivast genom det privata. Homofobier smyger sig ofta undan demokratiska och offentliga samtal. De håller sig hellre på facebook eller i fikarum. De dras till ”snälla” grupper där ingen ingriper, där folk tittar ner i bordet, där moderatorer är passiva. Homofobier som inte har stöd av mäktiga
Konstruktivt att homofobi kommer ut ur garderoben Läs mer »
När något inte förväntas vara gott nog så kan det göras till tecken på något annat. Något bortom. Något som inte är här. Det blir då med och skapar en paranoid världsbild. Det verkliga finns därbortom. Paranoia Tecken Visst, tecken som pekar på något annat existerar. Bokstäver. Skyltar. Saker kan vara till för att bara
’Tecken’ som härskarteknik Läs mer »
Thor Rutgersson intervjuar Per Herngren inför boken Demokratimodellen. Thor: Det kan vara svårt ibland, att stå emot orättvisor och förtryck – även i exempelvis en föreningsstyrelse. Det är inte ovanligt att en råkar ut för en del härskartekniker om en försöker påpeka att något är fel. Eller om en vill förändra. Vanligtvis pratas det om
100 härskartekniker – intervju om ickevåldsträning Läs mer »
Genom att uttrycka att man är glad och lycklig över att någon annan får jobb, hus, bra omdömen eller betyg, produceras förväntningar på att anpassa sig till rådande ordningar och normer. Annars gör man inte sin familj och sina vänner glada, annars gör man dem olyckliga. När det går bra för andra inom de rådande normerna
Lyckönskningar som härskarteknik: Sara Ahmed Läs mer »
Mobbning kan göras till en form av aktivism. Mobbning ersätter då befrielse med självrättfärdig bortsortering av de dåliga. Mobbning förstås här som upprepat utpekande av enskild där omgivningens ovilja att ingripa fungerar som resonanslåda, som förstärkare. Mobbaren och mobben förstärker varandra. Stormöten och aktionsgrupper kan fungera mobb. Mobbning är att inför gruppen peka ut och
Mobba som ’aktivism’ ersätter befrielse Läs mer »
Kompensationsföreställningar tänker sig att orättvisor automatiskt balanseras. De som underordnas kompenseras för det. Världen är egentligen ganska rättvist ordnad. Kompensationsföreställningar generaliserar utifrån logiken: Visst, de saknar det vi har men just därför har de fått något som vi saknar. Denna logik används i helt olika sammanhang. Människor med synnedsättningar har bättre hörsel än seende. Fattiga
Kompensationsföreställningar: orättvisor balanseras Läs mer »
Normkritik kan användas för befrielse och ingripande. Som andra metoder kan det dock användas även för mobbing. Under nittiotalet legitimerades och normaliserades personangrepp och mobbing bland radikala aktivister i Sverige och Europa. Människor som inte passade in i ”radikaliteten” frystes ut. Detta trängdes sedan tillbaka av mer välkomnande och sårbara metoder för samarbete och konfliktingripande.
Leta fel kamouflerar maktstruktur: normkritik som härskarteknik Läs mer »
Via två steg förvandlas lycka till maktteknik. 1. Lycka placeras över andra värden. Andra värden underordnas lycka. 2. Vi uppmanas att rikta våra liv mot lyckan. Lycka får oss att vända oss bort från det och de som stör lyckan. Lycka normaliserar och legitimerar vissa ordningar genom att förknippa dem med lycka. Lycka styr oss
Lyckan styr – härskartekniker Läs mer »
Trygghet växer alltmer fram som huvudsakligt värde för gemenskapen. Trygghet gör sig till riktmärke. Den blir rättesnöre för hur grupper och samlingar organiseras. Ifall en grupp verkligen uppnår full trygghet så har några fått lida för det: de har blivit bortstötta eller så har de fått underordna sig. Trygghet som det väsentliga värdet för en
Trygghet dras mot vithet och medelklass Läs mer »
Med åren har infiltratörer utvecklat tekniker som effektivt undergräver och stoppar organiserande för samhällsomvandling. En av de effektivaste metoderna för att undergräva organiserande har varit att ersätta innovativt arbete för att bygga nya strukturer med att peka ut aktiva som duktiga och dåliga. Staten Sverige har inte verktyg eller vilja att krossa ickevåld och civil
Handbok för provokatörer och infiltratörer – eller för immunförsvar Läs mer »
Gentry betyder fint folk. Ruth Glass myntade begreppet gentrifiering 1964 då hon i England forskade i sociologi. Tidigare hade hon flytt nazityskland. När radikal medelklass flyttar in i ”lågstatus” eller ”fattiga” områden startar de ibland förfiningsaktiviteter. Progressiv konst, stadsodling och häftig design sätter igång processer som lockar investerare, bostadsbolag och lokalstaten att göra området finare,
Gentrifiering – radikala tränger bort underklass Läs mer »
Jag är uppväxt, och bor fortfarande, i Hammarkullen där vi har ett transkulturellt, lokalt samhälle med boende från över hundra folk samt en blandning av boende från under- till överklass. Akademiker från Argentina träffar och umgås med arbetslösa från Sverige eller företagsledare från Libanon. Prinsar från Centralafrika träffar fattiga och rika från Sydkorea och Chile.
Snällhet skapar klyftor Läs mer »
Det är en svår balansgång att göra maktanalys utan att hamna i moralism eller syndaregister. För det första behöver man undvika att peka ut enskilda. När analysen är gjord får man se till att undvika att slå varandra i huvudet med maktanalysen. Men motsägelsen finns alltid där – kritik mot makt och moralism blir en
Maktkritik som ny maktteknik Läs mer »
Frågandet har en riktning, en öppenhet från frågaren för svar och nya tankar. Frågan anger ett intresse från frågaren att lära sig något med hjälp av någon annan, den som frågan är riktad till. Frågandet är alltså en del av ett samtal. Det finns dock några kvasi frågor som kan fungera som maktmedel. Pedagogiska frågan
Autonoma aktivister samlades i Jönköping den 2-4 april 1999. I broschyren för träffen finns en rad lärosatser som kan förstås som autonoma dogmer. Dessa dogmer är intressanta för att förstå tidsandan och delar av den autonoma rörelsen så nedan finns en sammanställning. Dogm kommer via latinet grekiskan: tro, åsikt, från dokein: det som verkar gott.
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Snällhet och aristokrati i ickevåld Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Relationer som förtrycker Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Rituella mord på ledare – mobbning Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Visuella mobbtekniker i möten Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Intolerans mot intolerans Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Einsteins ingripande vid mobbning Läs mer »
