civilsamhället

Motvilja mot konflikter öppnar för autokrati

Demokrati & organisation /

Misstänksamhet mot konflikter letar sig ibland in i folkrörelser och demokratiska organisationer. Det drar i så fall ut dessa grupper ur civilsamhällets kritiska motpartsförhållande med det nationella regerandet. Kvar blir civilsamhällets andra uppgift att producera duktiga, lojala och lydiga medborgare. Från början uppfinns civilsamhället för att baka in konflikter i det liberala regerandet. Därigenom byggs […]

Motvilja mot konflikter öppnar för autokrati Läs mer »

Makt kräver frihet

Makt /

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025 Den liberala revolutionen var en rationell revolution. Den skulle övervinna trögheten i konungarikets toppstyre. Tidigare hade man föreställt sig att monopoliseringen av makt till kungar och kejsare stärkte makten. Men effekten blir snarare motsatsen. Hannah Arendt visar att centraliserat styre dränerar

Makt kräver frihet Läs mer »

Civilsamhälle är interface – Foucault

System, Makt /

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Civilsamhälle är inte en sfär eller en behållare1 som innehåller en mängd organisationer och grupper. Snarare är civilsamhälle instruktioner om vart vi ska vända oss och hur vi ska agera. Det instruerar hur saker ska ordnas. Maktordningar kan förstås som gränssnitt,

Civilsamhälle är interface – Foucault Läs mer »

Dialektik gör protest till motor för nationalstaten – Hegel

Postprotest, Skillnad & repetition /

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. När två parter gör varandra till motsatser skapas en dialektisk dynamik. De övergår från att vara två separata enheter till att bli ett par – motparter. På så sätt stärker och utvecklar de varandra. Dessutom utvecklas deras relation genom motsättningen. De

Dialektik gör protest till motor för nationalstaten – Hegel Läs mer »

Samhällsomvandling blir medlet – ickevåld

Civil olydnad, Ickevåld /

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Mohandas Gandhi vävde ihop byggandet av demokratiska mikrostater med civil olydnad och ickevåld. Från 1915 till 1930 engagerade sig Gandhi i en mikrostat som först hette Satyagraha Ashram och sedan flyttade och bytte namn till Sabarmati Ashram. 1930 beslöt Sabarmati Ashram

Samhällsomvandling blir medlet – ickevåld Läs mer »

Containerföreställningar om nationalstat och civilsamhälle

Metodologisk nationalism /

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Den borgerliga revolutionen producerar föreställningar om relativt autonoma sfärer eller boxar. Dessa kan placeras vertikalt och så beskrivs samhället ha skikt och nivåer. Sfärerna kan också framställas mer horisontellt som om nationalstaten består av separata sektorer. Att nationalstaten föreställs innehålla en

Containerföreställningar om nationalstat och civilsamhälle Läs mer »

Governmentality – Michel Foucault

Demokrati & organisation, Metodologisk nationalism /

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Civilsamhälle förverkligar sig som regerandetekniker. “Civil society is not a primary and immediate reality; it is something which forms part of modern governmental technology.”1 Civilsamhälle praktiserar, enligt Michel Foucault, den regerandeteknik som kallas liberalism.2 Liberalism regerar genom att göra uppror mot

Governmentality – Michel Foucault Läs mer »

Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault

Metodologisk nationalism /

Det är inte så att enbart ”regeringen” regerar. Civilsamhället rekryterar organisationer och medborgare, protestgrupper och rebeller, att vara med och regera. Undersöker vi var olika beslut tas upptäcker vi att flertalet av de som lyder tar beslut. De som underordnar sig tar tillsammans fler beslut än den så kallade ”regeringen”. Och många av ”regeringens” beslut

Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault Läs mer »

Kan kritisk lydnad begränsa staten? – Foucault om civilsamhället

Metodologisk nationalism /

Liberalismen uppfinner civilsamhället både för att producera lydig underordning och dessutom begränsa staten. De tidiga liberala tänkarna kämpade därför med problemet hur lydiga medborgare och lydiga organisationer ska kunna begränsa staten så den inte blir totalitär. De önskade en lydig underordning som samtidigt kritiskt protesterade mot statens maktmissbruk. Visionen om att underordna sig nationalstaten och

Kan kritisk lydnad begränsa staten? – Foucault om civilsamhället Läs mer »

Maktdelning starkare än enhetlighet – Hegel

Metodologisk nationalism /

Ett system som hamnar i balans och harmoni förlorar sin förmåga att utvecklas. Den borgerliga revolutionen uppfinner maktdelning för att bevara konflikter inom staten. Och konflikterna måste fortsätta att utvecklas om staten ska utvecklas. Ifall konflikten mellan exempelvis domstolar och parlament upplöses genom att den ena underordnar sig den andre stagnerar staten. Makten försvagas. Paradoxalt

Maktdelning starkare än enhetlighet – Hegel Läs mer »

Civilsamhället skänker staten makt – Foucault

Postprotest /

I tidig liberalism ges civilsamhället uppgiften att opponera sig. Civilsamhället ska hindra staten från att bli maktfullkomlig. Organisationer och medborgare får därmed uppgiften att protestera. Michel Foucault undersöker hur civilsamhället åläggs att revoltera mot staten. ”Since the nineteenth century, civil society has always been referred to in philosophical discourse, and also in political discourse, as

Civilsamhället skänker staten makt – Foucault Läs mer »

Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson

Metodologisk nationalism /

Den borgerliga revolutionen avsätter kungen som diktator. När enhet inte längre återfinns i centrum, representerad av suveränen, så blir den framväxande staten en organisation bland andra organisationer. För att undvika detta söker tidiga borgerliga filosofer olika vägar för att producera enhet i myllret. Tidigt uppfinns nationen (folket) som ersättning för konungens rike. Snart uppfinns även

Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson Läs mer »

Existerar civilsamhället? Michel Foucault

Metodologisk nationalism /

Civilsamhället existerar inte som ett samhälle. Och inte heller som en egen sfär. Civilsamhället är snarare en instruktion om vart vi ska vända oss och hur vi ska agera. I sina föreläsningar om biopolitik tar Michel Foucault avstånd från civilsamhället som något som existerar: “I think we should be very prudent regarding the degree of

Existerar civilsamhället? Michel Foucault Läs mer »

Civilsamhället blir regeringens partner: Michel Foucault

Metodologisk nationalism /

Civilsamhället uppfinns under den borgerliga revolutionen för att begränsa staten. Märkligt nog blir resultatet att staten blir mäktigare och mer styrande än någonsin kungar och kejsare. Michel Foucault förstår liberalismen som ett uppror mot staten. “The question of liberalism, understood as a question of ‘too much government’”[1]. Civilsamhälle uppfinns och tilldelas uppgiften att begränsa staten:

Civilsamhället blir regeringens partner: Michel Foucault Läs mer »

Nationalstaten blir religion: Rousseau

Metodologisk nationalism /

När borgerliga städer etablerade sig som öar i de feodala ordningarna växte utopin om nationalstaten fram. Utopin var att en nationell stat skulle kunna ersätta kungar och feodalherrar. Redan tidigt lanserades nationalstaten som helig. Denna helighet var nödvändig för att nationalstaten skulle kunna tränga undan andra upphöjda ordningar. 1762 skriver Jean-Jacques Rousseau ”no state has

Nationalstaten blir religion: Rousseau Läs mer »

Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest

Postprotest, Metodologisk nationalism, System /

Moderna stater behöver protest och opposition för att producera makt. Hegel visar att utan motpart stagnerar makten, den förlorar en kraftkälla. Ifall Hegel har rätt tenderar demokratier med starka proteströrelser att producera mer makt än diktaturer som försöker krossa motstånd och opposition. Hegel menar alltså att kritik mot systemet är kritiskt för systemets fortlevnad. Möjligen

Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest Läs mer »

Texter om staten

Metodologisk nationalism /

Stat är organisation som samordnar flera olika gemensamma angelägenheter.

Texter om staten Läs mer »

Texter om civilsamhället

Demokrati & organisation, Metodologisk nationalism /

Motmakt som förstärkning av staten

Texter om civilsamhället Läs mer »

Lydnaden ska vara total – konservativ kritik mot civil olydnad

Civil olydnad, Metodologisk nationalism /

Här tar jag upp lite av förhistorian till konservativ och nationalistisk kritik mot Henry David Thoreau och hans uppfinning av civil olydnad 1849. John Lockes (1632–1704) och Jean-Jacques Rousseaus (1712–1778) menar att samhällskontraktet förutsätter att individen ser majoritetens vilja som sin vilja. Genom att exempelvis delta i nationalstatens omröstningar underställer sig individen frivilligt majoritetens vilja.

Lydnaden ska vara total – konservativ kritik mot civil olydnad Läs mer »

Socialistisk kritik mot civil olydnad

Civil olydnad, Ickevåld /

Nationalistisk och konservativ kritik mot civil olydnad utgår i traditionen från Locke och Rousseau från att det är allas plikt att underordna sig och lyda den egna staten. Till skillnad mot dem menar en del socialistiska kritiker att civil olydnad istället är alltför lydig mot staten. Att civil olydnad är öppet och att deltagarna inte

Socialistisk kritik mot civil olydnad Läs mer »

Rulla till toppen