Texter om civilsamhället
Motmakt som förstärkning av staten
civilsamhället
Lydnaden ska vara total – konservativ kritik mot civil olydnad
Här tar jag upp lite av förhistorian till den konservativa och nationalistiska kritik som växer fram efter att Henry David Thoreau uppfinner civil olydnad 1849. John Lockes (1632–1704) och Jean-Jacques Rousseaus (1712–1778) teorier om samhällskontrakt förutsätter att individen ser majoritetens vilja som sin vilja. Genom att delta i nationalstatens omröstningar underställer sig individen frivilligt majoritetens …
Lydnaden ska vara total – konservativ kritik mot civil olydnad Läs mer »
Socialistisk kritik mot civil olydnad
Nationalistisk och konservativ kritik mot civil olydnad utgår i traditionen från Locke och Rousseau från att det är allas plikt att underordna sig och lyda den egna staten. Till skillnad mot dem menar en del socialistiska kritiker att civil olydnad istället är alltför lydig mot staten. Att civil olydnad är öppet och att deltagarna inte …
Maktdelning blir starkare än enhet – Hegel
Ett system som hamnar i harmoni förlorar sin förmåga att utvecklas. Den borgerliga revolutionen uppfinner maktdelning som medel för att bevara konflikter inom staten. Och konflikterna måste fortsätta att utvecklas om staten ska utvecklas. Ifall konflikten mellan exempelvis domstolar och parlament upplöses genom att den ena underordnar sig den andre stagnerar staten och dess makt. …
Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest
Moderna stater behöver protest och opposition som motor för att producera makt. Hegel visar att utan motpart stagnerar makten och makten försvagas. Ifall Hegel har rätt tenderar demokratier med starka proteströrelser att producera mer makt än diktaturer som lyckats krossa opposition och motstånd. Hegel menar alltså att kritik mot systemet är kritiskt för systemets fortlevnad. …
Nationalstaten är religion: Rousseau
När de borgerliga städerna etablerade sig som öar i de feodala samhällena växte det fram en föreställning om en nationalstat som skulle kunna ersätta kungar och feodalherrar. Nationalismen blev alltmer en konkurrerande religion till kungaväldet, till tron på en härskare med suverän makt. Redan från början lanserades nationalstaten som helig. Denna helighet var nödvändig ifall …
Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson
Den borgerliga revolutionen avsätter kungen som diktator. När enhet inte längre kan återfinnas i centrum, genom suveränen, så blir staten en organisation bland andra organisationer. För att undvika detta söker tidiga borgerliga filosofer olika vägar för att skapa enhet i myllret runt staten. Redan tidigt uppfinns civilsamhället som medel för att skapa nationell enhet. 1640 …
Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson Läs mer »
Existerar civilsamhället? Michel Foucault
Civilsamhället existerar inte som ett samhälle. Och inte heller som en egen sfär. Civilsamhället är snarare en instruktion om vart vi ska vända oss och hur vi ska agera. I sina föreläsningar om biopolitik tar Michel Foucault avstånd från civilsamhället som något som existerar: “I think we should be very prudent regarding the degree of …
Civilsamhället blir regeringens danspartner: Michel Foucault
Civilsamhället uppfinns av borgerliga tänkare för att begränsa staten. Resultatet blir märkligt nog att staten blir starkare än vad kungar och kejsare någonsin kunde vara. Michel Foucault förstår liberalismen som ett uppror mot staten. “The question of liberalism, understood as a question of ‘too much government’”[1]. Civilsamhälle uppfinns och tilldelas uppgiften att begränsa staten: “what …
Civilsamhället blir regeringens danspartner: Michel Foucault Läs mer »
Protesten ger staten makt: Michel Foucault
Civilsamhället får i tidig liberalism uppgiften att protestera, att hindra att staten blir maktfullkomlig. Organisationer och medborgare, som inte är del av statens apparat, ges uppgiften att hålla sig upproriska mot staten. Michel Foucault beskriver det så här: ”Since the nineteenth century, civil society has always been referred to in philosophical discourse, and also in …
Kan kritisk lydnad begränsa staten? – civilsamhället & Foucault
Liberalismens uppfinner civilsamhället för att både producera lydig underordning och samtidigt begränsa staten. De tidiga liberala tänkarna kämpade därför med problemet hur lydiga medborgare och lydiga organisationer skulle kunna begränsa staten så den inte blir totalitär. De önskade en lydig underordning som samtidigt kritiskt protesterade mot statens maktmissbruk. Michel Foucault visar hur underordningen är nedärvd …
Kan kritisk lydnad begränsa staten? – civilsamhället & Foucault Läs mer »
Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault
Det är inte så att ”regeringen” regerar. Inte bara. Civilsamhället rekryterar organisationer och medborgare, protestgrupper och rebeller, att själva regera. “Civil society … leads the individual to enlist ‘on the side of one tribe or community’”[1]. Genom att lojalt bli del av civilsamhället producerar organisationer och medborgare underordning och lydnad. Vi frestas gärna att skapa …
Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault Läs mer »