Gandhi

Civil olydnad bryter straffets makt

I och med att makt förstås som lydnad, får straffet en speciell roll i ickevåld. I Om civilt motstånd från 1849 hävdar Thoreau att straffet är avgörande både för att upprätthålla maktstrukturer och för att göra motstånd mot dessa. Straff är det som ytterst skapar lydnad: ”Under en regering som med orätt fängslar någon, är den rätta platsen för …

Civil olydnad bryter straffets makt Läs mer »

Lydnad större problem än regeringar

Problemet med orättvisor och förtryck är inte främst regeringar, hävdar Henry David Thoreau. Problemet är snarare när medborgare lyder och samarbetar med maktordningar som utövar våld och förtryck. Utan lydnad får det destruktiva och våldsamma väldigt lite utrymme. Det ”allvarligaste hindret” för förändring är de som trots att de protesterar mot regeringen ändå ”skänker den …

Lydnad större problem än regeringar Läs mer »

Hur fungerar civil olydnad?

Första december 1955 tog Rosa Parks bussen hem från jobbet i Montgomery, USA. Hon satte sig på en sittplats längst fram i bussen som var reserverad för vita. Föraren beordrade henne att sätta sig på någon av platserna för svarta längre bak i bussen. Rosa Parks (1913-2005) vägrade och under någon halvtimme avskaffade hon apartheid …

Hur fungerar civil olydnad? Läs mer »

Vad är ickevåld? – Stellan Vinthagen & Mohandas Gandhi

Introduktion till Gandhi Ickevåld är kontraintuitivt. Det stämmer inte med våra reflexer och med det vi tycker är självklart. Det behöver därför experiment och träning för att bryta sig ur det självklara. I sin bok Motståndets sociologi (2016) utgår Stellan Vinthagen från Mohandas Gandhi för att begripa ickevåld. Vinthagen är professor i ickevåld i USA. Ickevåld är, …

Vad är ickevåld? – Stellan Vinthagen & Mohandas Gandhi Läs mer »

Vad är civil olydnad?

Civil olydnad är i traditionen från Thoreau och Gandhi[1]: Öppen, offentlig handling, som använder ickevåld. Den är olaglig, eller bryter mot regel, order eller beslut. Den har dessutom samhälleliga, politiska, sociala och etiska syften. Den använder straffet för att bryta lydnaden. Civil betyder medborgerlig. I ickevåldsrörelsen[2] står civil dessutom i mot­satsställning till våld och militär. …

Vad är civil olydnad? Läs mer »

Mahatma neutraliserar Mohandas Gandhi

Mohandas Gandhi kallas ofta Mahatma Gandhi. Mahatma betyder upphöjde, vördnadsfulle eller ädle. Genom att kalla Gandhi för Upphöjde Gandhi, Vördnadsfulle Gandhi, Ädle Gandhi, så lyfter vi upp honom över folk. Just genom att lyfta Gandhi så neutraliserar vi honom. Piedestaler är en genialisk maktteknik för att neutralisera någons inflytande. Gandhi blir inte längre som vi …

Mahatma neutraliserar Mohandas Gandhi Läs mer »

Kläder gör motstånd – Gandhis dhoti & khadi

I Gandhis tidiga kontakter med kolonialherrar och västerlänningar bar han manlig, brittisk överklasskostym. Senare övergick han till att bära khadi som fattiga i Indien bar. Lokaltillverkade khadis bröt mot koloniallagarna som påbjöd att kläder skulle köpas från engelska tillverkare. Khadis blev en egen rörelse, som kombinerade civil olydnad och skapande hantverk. Rörelsen drogs aldrig in …

Kläder gör motstånd – Gandhis dhoti & khadi Läs mer »

Civil olydnad är att misslyckas – Erich Fromm

Enligt Mohandas Gandhi är civil olydnad och ickevåld experiment med sanningen. Experiment används främst när varje experiment har möjlighet att uppnå sitt mål. Eller misslyckas. Därmed blir mål och experiment ett. Målet finns inbyggt i experimentet. I varje experiment kan ickevåld lyckas uppnå sitt mål eller misslyckas. Ickevåldets politik uppfinner. Testar. Analyserar misslyckanden och svagheter. …

Civil olydnad är att misslyckas – Erich Fromm Läs mer »

Från uppfinning till innovation

Gandhi lanserade ickevåld som experiment med sanningen, alltså att testa och pröva nya metoder för sanning. Genom satyagraha kombinerade han motstånd och att direkt börja leva det samhälle man vill ha – det konstruktiva programmet. Istället för experiment föreslår jag att ickevåld snarare ska ses som innovationer. Innovationer inriktar sig – till skillnad mot experiment …

Från uppfinning till innovation Läs mer »

När rättigheter legitimerar makt

Utkast för Mode & Motstånd av Otto von Busch och Per Herngren (Korpen, 2016) Otto: Vi tänker oss ofta frihet som definierad genom individens okränkbara rättigheter, att göra vad vi vill (så länge vi inte skadar andra), och mode är ett mycket kraftfullt symboliskt system för att manifestera denna frihet; vi klär oss fritt och …

När rättigheter legitimerar makt Läs mer »

Civil olydnad queerar fängelse

Fängelser tusenfaldigar kraften hos civil olydnad. Hos Gandhi blir detta mystiskt. Var kommer denna kraft ifrån? Karen Barads queermaterialism gör dynamiken mellan fängelse och civila olydnad mer begriplig. Civil olydnad och fängelser samarbetar med varandra, de förvandlar varandra. Med Barads queermaterialism kan vi undersöka hur straff, fängelser, rädslor, maktmedel, relationer, vänskap, organisationer, motsättningar, visioner, misstag, …

Civil olydnad queerar fängelse Läs mer »

Gandhi – positivt överskridande

Det som kanske är ett av Gandhis största bidrag till motståndet är att gränsöverskridandet och olydnaden inte bör ske som en negation, ett nej-sägande, en protest. Istället föreslog han kombinationen olydnad och konstruktiva programmet. Konstruktivt motstånd konstruerar Ickevåldsmotstånd använder målet som medel. Istället för att satsa på en dålig kompromiss är det bättre att förverkliga …

Gandhi – positivt överskridande Läs mer »

Ickevåld & queer är sårbar beröring

Queer som ord användes tidigare för att peka ut och kategorisera vissa som underliga och onormala. Idag betecknar ju queer snarare aktivt omskapande, görande, queer blir ett verb. Queer underliggör och onormaliserar. Queer bryter upp kategorier och normer och identiteter. Det normala görs onormalt. Det naturliga förlorar sin naturlighet. Identiteten splittras och mångfaldigas. Queer gör …

Ickevåld & queer är sårbar beröring Läs mer »

Befriande eller liberalt ickevåld: Gandhi

Mohandas Gandhi förverkligade ett befriande ickevåld. Han och många andra experimenterade med jämlika ickevåldssamhällen som ashrams. De utvecklade nya befriande praktiker som satyagraha och ickevåldsträning. De ingrep i förtryck och våld genom civil olydnad. Här i nord och väst fortsätter olika grupper att utveckla Gandhis befriande ickevåld. Kvinnofredslägren i USA och England under åttio- och …

Befriande eller liberalt ickevåld: Gandhi Läs mer »

Blockader blockerar befrielse

Det kanske största misstaget när civil olydnad spred sig över Europa och USA blev fixeringen vid blockader. I den rika delen av världen gjordes blockaden till den dominerande metoden för civil olydnad. Här analyseras olika skäl till varför Rosa Parks, Martin Luther King och Mohandas Gandhi inte använde blockader. När Gandhi var som mest kreativ …

Blockader blockerar befrielse Läs mer »

Etik är ingripande: Agamben-Gandhi

Etik är inte att dra sig undan från våld och ondska för att bli god. Etik är att intervenera i våld, visar den italienske filosofen Giorgio Agamben. Etik bygger därför inte öar av godhet och självrättfärdighet. Etik blandar sig i. Etik griper in där våld och förtryck utförs. ”The meaning of ethics becomes clear only …

Etik är ingripande: Agamben-Gandhi Läs mer »

Samhällsförändring är rekursiv

Denna text är dessutom publicerad på kurdiska. Nietzsche ger med sin eviga återkomst ett alternativ till linjära föreställningar om samhällen och samhällsförändring. Den kanske vanligaste linjära föreställningen om samhällsförändring är politisk påverkan av makthavare genom aktioner, medvetandegörande och opinionsbildning. Med Nietzsche och ickelinjär teori kan vi bryta med denna dominerande föreställning om hur samhällen fungerar. …

Samhällsförändring är rekursiv Läs mer »

Rekursiv demokrati

Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen