Gandhi

Samhällsomvandling blir medlet – ickevåld

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Mohandas Gandhi vävde ihop byggandet av demokratiska mikrostater med civil olydnad och ickevåld. Från 1915 till 1930 engagerade sig Gandhi i en mikrostat som först hette Satyagraha Ashram och sedan flyttade och bytte namn till Sabarmati Ashram. 1930 beslöt Sabarmati Ashram […]

Samhällsomvandling blir medlet – ickevåld Läs mer »

Makthavare är vidskepelse

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. I Tusen och en natt äger anden förmågan att genomföra sin vilja utan att behöva använda verktyg eller samarbeta med andra. En fiskare lurar dock in anden i en flaska och stänger sen locket. Andens magiska förmåga isoleras. Innan anden blev

Makthavare är vidskepelse Läs mer »

Lydnad större problem än regeringar

Problemet med orättvisor och förtryck är inte främst regeringar, hävdar Henry David Thoreau. Problemet är snarare när medborgare lyder och samarbetar med maktordningar som utövar våld och förtryck. Utan lydnad får det destruktiva och våldsamma väldigt lite utrymme. Det ”allvarligaste hindret” för förändring är de som trots att de protesterar mot regeringen ändå ”skänker den

Lydnad större problem än regeringar Läs mer »

Civil olydnad en dialog – ebok av Per Herngren

 Civil olydnad – en dialogav Per Herngren Lindelöws bokförlag, 1999 Tryckt: Nørhaven A/S ISBN 91-88144-40-2Omslag Erling ÖhrnellKorrigerad webbversion 2020 ”De som, medan de protesterar mot regeringens handlingar, ändå lyder är onekligen dess mest samvetsgranna stöttepelare och ofta det allvarligaste hindret för förändring.”[1]       Henry David Thoreau, 1849   ”Under en regering som med orätt fängslar någon, är

Civil olydnad en dialog – ebok av Per Herngren Läs mer »

Vad är ickevåld? – Stellan Vinthagen & Mohandas Gandhi

Introduktion till Gandhi Ickevåld är kontraintuitivt. Det stämmer inte med våra reflexer och med det vi tycker är självklart. Det behöver därför experiment och träning för att bryta sig ur det självklara. I sin bok Motståndets sociologi (2016) utgår Stellan Vinthagen från Mohandas Gandhi för att begripa ickevåld. Vinthagen är professor i ickevåld i USA. Ickevåld är,

Vad är ickevåld? – Stellan Vinthagen & Mohandas Gandhi Läs mer »

Befrielse trappar upp olydnaden – Gandhi

Ickevåld förstår makt som lydnad och samarbete. Civil olydnad och samarbetsvägran blir i så fall avgörande politiska verktyg för att bryta makt. Och ifall olydnaden smittar av sig så trängs den gamla makten (lydnaden) undan. Ett nytt samarbete ersätter det gamla samarbetet. Neutralisera civil olydnad Stat och lag kan neutralisera motstånd genom att ignorera det.

Befrielse trappar upp olydnaden – Gandhi Läs mer »

Civil olydnad och ickevåld behöver tränas och läras

Mohandas Gandhi menade att ickevåld och civil olydnad är svårare att lära sig än att bli soldat. Man behöver alltså längre utbildning för civil olydnad än en militärutbildning. Om yrkessoldater runt om i världen får kanske två till fem års utbildning borde alltså en heltidsutbildning för civil olydnad bli, tja, säg tre till sju år.

Civil olydnad och ickevåld behöver tränas och läras Läs mer »

Vad är civil olydnad?

Civil olydnad är i traditionen från Thoreau och Gandhi[1]: Öppen, offentlig handling, som använder ickevåld. Den är olaglig, eller bryter mot regel, order eller beslut. Den har dessutom samhälleliga, politiska, sociala och etiska syften. Den använder straffet för att bryta lydnaden. Civil betyder medborgerlig. I ickevåldsrörelsen[2] står civil dessutom i mot­satsställning till våld och militär.

Vad är civil olydnad? Läs mer »

Mahatma neutraliserar Mohandas Gandhi

Mohandas Gandhi kallas ofta Mahatma Gandhi. Mahatma betyder upphöjde, vördnadsfulle eller ädle. Genom att kalla Gandhi för Upphöjde Gandhi, Vördnadsfulle Gandhi, Ädle Gandhi, så lyfter vi upp honom över folk. Just genom att lyfta Gandhi så neutraliserar vi honom. Piedestaler är en genialisk maktteknik för att neutralisera någons inflytande. Gandhi blir inte längre som vi

Mahatma neutraliserar Mohandas Gandhi Läs mer »

Trappa upp sårbarheten – inte provokationen

Otto: “Nej-till-mode” är ju också en typ av mode, och ett kraftfullt sådant dessutom. Inom mode är det vanligt att en stil, som ursprungligen var en form av motstånd, inkorporeras i modeindustrin och blir en etablerad kommersiell produkt. Punk är ju ett klassiskt exempel på något som först var ett provokativt avståndstagande från modevärlden för

Trappa upp sårbarheten – inte provokationen Läs mer »

Kläder gör motstånd – Gandhis dhoti & khadi

I Gandhis tidiga kontakter med kolonialherrar och västerlänningar bar han manlig, brittisk överklasskostym. Senare övergick han till att bära khadi som fattiga i Indien bar. Lokaltillverkade khadis bröt mot koloniallagarna som påbjöd att kläder skulle köpas från engelska tillverkare. Khadis blev en egen rörelse, som kombinerade civil olydnad och skapande hantverk. Rörelsen drogs aldrig in

Kläder gör motstånd – Gandhis dhoti & khadi Läs mer »

Civil olydnad är att misslyckas – Erich Fromm

Enligt Mohandas Gandhi är civil olydnad och ickevåld experiment med sanningen. Experiment används främst när varje experiment har möjlighet att uppnå sitt mål. Eller misslyckas. Därmed blir mål och experiment ett. Målet finns inbyggt i experimentet. I varje experiment kan ickevåld lyckas uppnå sitt mål eller misslyckas. Ickevåldets politik uppfinner. Testar. Analyserar misslyckanden och svagheter.

Civil olydnad är att misslyckas – Erich Fromm Läs mer »

Från uppfinning till innovation

Gandhi lanserade ickevåld som experiment med sanningen, alltså att testa och pröva nya metoder för sanning. Genom satyagraha kombinerade han motstånd och att direkt börja leva det samhälle man vill ha – det konstruktiva programmet. Istället för experiment föreslår jag att ickevåld snarare ska ses som innovationer. Innovationer inriktar sig – till skillnad mot experiment

Från uppfinning till innovation Läs mer »

Civil olydnad queerar fängelse

Fängelser tusenfaldigar kraften hos civil olydnad. Hos Gandhi blir detta mystiskt. Var kommer denna kraft ifrån? Karen Barads queermaterialism gör dynamiken mellan fängelse och civila olydnad mer begriplig. Civil olydnad och fängelser samarbetar med varandra, de förvandlar varandra. Med Barads queermaterialism kan vi undersöka hur straff, fängelser, rädslor, maktmedel, relationer, vänskap, organisationer, motsättningar, visioner, misstag,

Civil olydnad queerar fängelse Läs mer »

Gandhi – positivt överskridande

Det som kanske är ett av Gandhis största bidrag till motståndet är att gränsöverskridandet och olydnaden inte bör ske som en negation, ett nej-sägande, en protest. Istället föreslog han kombinationen olydnad och konstruktiva programmet. Konstruktivt motstånd konstruerar Ickevåldsmotstånd använder målet som medel. Istället för att satsa på en dålig kompromiss är det bättre att förverkliga

Gandhi – positivt överskridande Läs mer »

Ickevåld & queer är sårbar beröring

Queer som ord användes tidigare för att peka ut och kategorisera vissa som underliga och onormala. Idag betecknar ju queer snarare aktivt omskapande, görande, queer blir ett verb. Queer underliggör och onormaliserar. Queer bryter upp kategorier och normer och identiteter. Det normala görs onormalt. Det naturliga förlorar sin naturlighet. Identiteten splittras och mångfaldigas. Queer gör

Ickevåld & queer är sårbar beröring Läs mer »

Befriande eller liberalt ickevåld: Gandhi

Mohandas Gandhi förverkligade ett befriande ickevåld. Han och många andra experimenterade med jämlika ickevåldssamhällen som ashrams. De utvecklade nya befriande praktiker som satyagraha och ickevåldsträning. De ingrep i förtryck och våld genom civil olydnad. Här i nord och väst fortsätter olika grupper att utveckla Gandhis befriande ickevåld. Kvinnofredslägren i USA och England under åttio- och

Befriande eller liberalt ickevåld: Gandhi Läs mer »

Samhällsförändring är rekursiv

Denna text är dessutom publicerad på kurdiska. Nietzsche ger med sin eviga återkomst ett alternativ till linjära föreställningar om samhällen och samhällsförändring. Den kanske vanligaste linjära föreställningen om samhällsförändring är politisk påverkan av makthavare genom aktioner, medvetandegörande och opinionsbildning. Med Nietzsche och ickelinjär teori kan vi bryta med denna dominerande föreställning om hur samhällen fungerar.

Samhällsförändring är rekursiv Läs mer »

Rulla till toppen