Mohandas Gandhi vävde ihop byggandet av demokratiska mikrostater med civil olydnad och ickevåld. Från 1915 till 1930 levde Gandhi i en stat som först hette Satyagraha Ashram och sedan flyttade och bytte namn till Sabarmati Ashram. Denna ickevåldstradition erbjuder verktyg för att bygga levande och stark demokrati. Med olika metoder från Ashram organiserar Hopp & […]
Bygga demokrati med civil olydnad Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. När flera samhällen cirkulerar runt varandra som ellipser, spiraler, torus eller cylindrar förvandlas de gärna till städer. En stad växer fram när flera samhällen hamnar i resonans med varandra. Resonans ska inte förväxlas med harmonisk fridfullhet. Samhällen lägger sig i mot-takt
Ömsesidigt inkluderande samhällen Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Det latinska revolvere syftar på att återvända och återskapa. Det refererar paradoxalt nog till återskapande. Samhällsomvandling kan inte bara skapa nytt. Det behöver vända bakåt. Revolution utför ett trefaldigt återskapande.1 Återskapande av det som hänt, av det som händer och av
Demokrati är revolution Läs mer »
Den politiske filosofen John Rawls menar att ett rättvist demokratiskt beslut stärker och lyfter den grupp som har det sämst. För att komma fram till detta beslut krävs en demokratisk procedur som leder till sådana beslut. Rawls visar att demokrati är beslut som utgår från allas jämlikhet. Paradigmet för den demokratiska procedur som skapar rättvisa
Rättvis demokrati – John Rawls Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Att agera är att förändra världen. Det är så vi ska begripa handling, enligt den politska teoretikern Hannah Arendt: ”beginning something anew, that is, of acting”1. Att hjälpa ett barn att sätta på mössan när det är kallt är en förändring.
Kampanjer ersätter det politiska – Hannah Arendt Läs mer »
Ett exempel på vad som möjligen kommer att efterträda nationalstater i framtiden är myllret av Kurdistan runt om i världen som överlappar nationalstater. Dessa Kurdistan verkar alltså parallellt med nationalstater på samma område. Från sitt turkiska fängelse skriver Abdullah Öcalan en skarp självkritik1 mot sin tidigare inriktning mot nationalstat2, makt och krig.3 I Beyond State,
Överlappande stater och ickevåld – Kurdistan och Öcalan Läs mer »
Jag försöker här undersöka neurondemokrati. Ursäkta, texten är anteckningar i själva undersökningen och den är därför inte så enkel om man inte är insatt i begreppen. Förhoppningsvis finslipas den så den blir lättare att följa. Här är några egenskaper och funktioner som tycks vara avgörande för neurondemokrati. Per Herngren14 maj 2023, version 0.1 Referens Texter
Möten är som att spela fotboll tillsammans, teknikerna sätter sig i gruppen. Och deltagarna behöver dessutom finslipa, träna och uppfinna nya demokratitekniker.
Texter om mötestekniker Läs mer »
I sitt brev 1963 från fängelsecellen i Birmingham i Alabama skriver Martin Luther King: ”Man har inte bara juridisk utan också en moralisk förpliktelse att lyda rättfärdiga lagar. På motsvarande sätt är det en moralisk plikt att bryta mot orättfärdiga lagar. Jag är enig med Augustinus som säger att en orättfärdig lag är ingen lag.” (King,
Demokrati kräver både civil olydnad och lydnad Läs mer »
Etymologiskt kommer demokrati från folkstyre och folket regerar. Folk är på olika sätt med och styr för att det ska bli folkstyre. Regera kommer från latinets gubernare: att styra, samt grekiskans kubernan: att kontrollera någots riktning. Alla grupper och organisationer som har formellt styre har i så fall egna regeringar som regerar. Dessutom blir organisationer och samhällen där
Civil olydnad i rättvis demokrati Läs mer »
Nedan är några anteckningar inför en inspelning med Opinion Sveriges Television om civil olydnad. Demokrati som olydnad. Demokrati är en form av olydnad. När folk tar beslut och styr är de olydiga mot annat styre. Ifall folk istället lyder ett annat styre upphör folkstyret. (Etymologiskt kommer demokrati från folk-styre eller folket-regerar.) Fristäder. Under medeltiden utropade
Demokrati kräver civil olydnad Läs mer »
I Habermas kanske radikalaste bok: Borgerlig Offentlighet, från 1962, visar han hur offentliga samtal i tidig liberalism sågs som samtal, där folk pratade med varandra. Tanken att offentliga samtal skulle kunna vara envägskommunikation i massmedia fanns inte. Publikationer lästes högt på salonger och i kaffehus. Sedan satte det offentliga samtalet i gång. Högläsning var ett
Offentliga samtal sker i små grupper Läs mer »
Rekursiv är att förverkliga målet i medlet. Det är att göra målet till en del av medlet. Rekursiv demokrati gör demokrati till medlet som förverkligar demokrati. Detta liknar Gandhis rekursiva ickevåld där mål och medel blir ett, och alltså är utbytbara. Rekursiv demokrati bryter därmed med den vanliga mekaniska och linjära föreställningen om politik: att
Rekursiv demokrati i två steg Läs mer »
Deliberativ demokrati bygger demokrati med hjälp av minoriteter medan liberal demokrati bygger demokrati med hjälp av majoriteten (dominans). Deliberativ demokrati överväger en mångfald av argument genom att lyssna på minoriteters argument. Inget argument får tystas genom makt eller dominans. Deliberativ demokrati behöver därmed innehålla metoder som minoriteter kan använda för att stoppa majoriteten från att
Civil olydnad i deliberativ demokrati Läs mer »
Människor står inte vid sidan av tingen. Materian är inte passiv. Vi är inte ensamma subjekt, de egentliga aktörerna. Människor, djur, växter och ting agerar tillsammans. Queerfeministen Karen Barad visar hur materia materialiserar på märkliga sätt. Materia håller sig inte till det naturliga eller normala. Materians vara, dess ontologi, är enligt Karen Barad queer. Jag
Politik är queer – Karen Barad & demokrati Läs mer »
Bruno Latour är kanske den idag som är mest känd för att hävda att materia, instrument och saker är aktörer[1], och därmed även politiska aktörer. Alla saker,organisationer och personer som skapar en förändring är aktörer, enligt Latour: “any thing that does modify a state of affairs by making a difference is an actor, … an actant.
Saker är också samarbetspartners – Latour & politisk materialism Läs mer »
Fascism är när vi sätter nationen som högsta värdet. När våra handlingar följer en princip som överordnar nationen. Och som därmed samtidigt underordnar andra värden som etik, solidaritet, befrielse. I demokratier brukar vi dock inte ideologiskt sätta nationen över alla andra värden. Ifall nationalstaten i praktiken ändå överordnas etik och befrielse är fascismen sällan ideologisk.
Etik står över nationalstaten: Erich Fromm Läs mer »
Här i Göteborg finns många bra organisationer som fungerar demokratiskt. Men flertalet organisationer, institutioner och företag i Göteborg organiseras fortfarande som diktaturer. Så vad hände med kampen för demokrati? Kapitalism har gjorts alltmer immun mot demokratiska interventioner, visar den tyske sociologen Wolfgang Streeck. Detta sker genom att kapitalism avdemokratiseras. Frågor om rättvis fördelning av makt
Kapitalism vaccineras mot demokrati Läs mer »
Postreformism överger reformer. Inte för att den är emot reformer, men reformerna uppfattas som onödiga eller redan genomförda, reformismens tid är förbi. Postreformism föreslår inte reformer. Den kräver inte reformer. Och den experimenterar inte med reformer. Men givetvis behöver de Andra reformeras. Så att de utvecklas och blir som Vi. Formen omvandlas till norm. Reform
Konflikter och motsättningar är del av alla samhällen. Ibland är de roliga och spännande. Ibland skapar de innovationer och bygger nya typer av samhällen. Ibland trängs konflikterna undan av mobbning, våld och förtryck. Konflikter ska inte blandas ihop med krig, förtryck och orättvisor. Etymologiskt kommer konflikt från båtar på kollisionskurs. Kollisionskurs går att upptäcka på
Konflikträdsla kamouflerar makt och saboterar demokrati Läs mer »
Under 1800 och 1900-talet byggde folkrörelserna upp demokratiska principer som med tiden fick definiera själva begreppet folkrörelse. ”En person en röst” var en grundläggande princip. Principen vände sig mot att de som ansågs bidra mer till samhället fick fler röster. En annan var öppenhet och rättigheten att delta i föreningen oberoende av om man var
Kotterier hot mot folkrörelser Läs mer »
Den traditionella borgerliga bilden av det politiska är att det skulle försiggå inuti ett ramverk, närmare bestämt inom en social helhet som kallas Samhället. Samhället som helhet kan representeras av politiker, en klass eller en grupp. Handlingen att representera talar om att det finns en klyfta mellan handling och universalitet, mellan del och helhet. Helheten
Representation – Laclau & hegemoni Läs mer »
Medlemskap i folkrörelser börjar ersättas med reklamalgoritmer. Algoritmer på facebook, instagram och twitter omvandlar människors kontakter, engagemang och åsikter till något som kan generera vinst. Offentligt internet ersätts med inloggning på privata företags intranet. Genom att vi loggar in på facebook och engagerar oss i olika frågor på ett intranet privatiserar engagemanget. Algoritmerna ökar dessutom
Digitalisering, demokrati och engagemang Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Demokrati blir postdemokrati Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Deliberativ demokrati Läs mer »
