Texter om materialism
Ande kommer från andning, en kropp som andas får liv,anden förkroppsligar därmed kroppen
Texter om materialism Läs mer »
materialism
Vänster förandligar politiken
Stöter delar av vänster ifrån sig kroppen? Istället för att riskera sårbarheten i att materialisera och förkroppsliga de samhällen och system man tillsammans vill leva förandligar delar av vänstern sin politiska praktik. Metoder att förandliga politisk praxis Agitation. Rätt åsikter föreställs leda till politisk förändring, till och med revolution. Åsikter tänks komma före materialisering av
Vänster förandligar politiken Läs mer »
Politik är queer – Karen Barad & demokrati
Människor står inte vid sidan av tingen. Materian är inte passiv. Vi är inte ensamma subjekt, de egentliga aktörerna. Människor, djur, växter och ting agerar tillsammans. Queerfeministen Karen Barad visar hur materia materialiserar på märkliga sätt. Materia håller sig inte till det naturliga eller normala. Materians vara, dess ontologi, är enligt Karen Barad queer. Jag
Politik är queer – Karen Barad & demokrati Läs mer »
Saker är också samarbetspartners – Latour & politisk materialism
Bruno Latour är kanske den idag som är mest känd för att hävda att materia, instrument och saker är aktörer[1], och därmed även politiska aktörer. Alla saker,organisationer och personer som skapar en förändring är aktörer, enligt Latour: “any thing that does modify a state of affairs by making a difference is an actor, … an actant.
Saker är också samarbetspartners – Latour & politisk materialism Läs mer »
Ting och djur bygger också samhällen – Gabriel Tarde & politisk materialism
Gabriel Tarde visar hur djur, växter och ting agerar socialt och politiskt. Och hur de faktiskt även bygger samhällen. Han visar också att samhällsförändring sker vertikalt genom smittor och imitationskedjor snarare än från åsikter och opinioner eller från regeringar och ledare. På artonhundratalet forskade Gabriel Tarde, en av sociologins klassiker, om hur saker, växter och
Ting och djur bygger också samhällen – Gabriel Tarde & politisk materialism Läs mer »
Politik är att materialisera – politisk materialism
Här tar jag upp en materialism som undviker att reducera det politiska till bakomliggande orsaker och förhållanden. Materialisering är ett blivande. Materia förstås inte passivt. Materia förstås inte heller som en mekanisk och deterministisk materialism. Judith Butler visar i Bodies that matter (1993) hur materia materialiserar[1]. När materia materialiserar agerar det på meningsfulla sätt. Materia
Politik är att materialisera – politisk materialism Läs mer »
Motstånd kommer i gungning först efter tredje aktionen – politisk materialism
En aktion är en enskild händelse och därmed en form av återvändsgränd. Två aktioner bestämmer ’bara’ intervallets längd. Först utifall tidsintervallet används igen för en tredje aktion har en puls uppstått. En puls skapar med tiden resonans med andra pulser. Resonans är ömsesidig förstärkning. Resonans förstärker kraften i aktionerna, ofta tusenfalt. Jämför med hur väggar,
Motstånd kommer i gungning först efter tredje aktionen – politisk materialism Läs mer »
Hur materialism förandligar och idealiserar – Karen Barad
Karen Barads queermaterialism öppnar upp för en bättre förståelse av hur motstånd och politisk förändring går till. I denna första artikel tar jag upp hur Barad avvisar att materia och mening skulle kunna separeras från varandra. Hennes materialism kontrasterar mot hur många ”hårda materialismer” förandligar politik. Hur de idealiserar det politiska. När en ”hård” materialist
Hur materialism förandligar och idealiserar – Karen Barad Läs mer »
Språk och materia bortom dualism – Karen Barad
Föreställningen om en dualism mellan språk och materia skapar två ytterlighetspositioner som gärna reducerar vad som händer till antingen det ena eller det andra. Språkkonstruktivism skulle vi kunna kalla den ena sidan. Den menar att vi inte kan relatera till den rena materian. Vi kan bara uppfatta och tala om saker och ting. Genom att
Språk och materia bortom dualism – Karen Barad Läs mer »
Vinst och ägande förandligar – kapitalism och kommersialism
Kapitalism använder tre metoder för att förandliga våra relationer och vår gemensamma värld. Dessa är vinst, köpande och ägande. Kommersialism producerar en andlig relation till kroppar och ting. Kommersialism ersätter värdet i att bruka med värdet i att köpa. Köpandet blir magiskt. Fetischistisk kraft utvinnas ur själva köpandet. Ägande förandligar och splittrar det gemensamma. Ägande
Vinst och ägande förandligar – kapitalism och kommersialism Läs mer »
Kapitalism förandligar
Kapitalism är inte så intresserad av byxornas materialitet. Kapitalism förandligar jeans och andra kläder. Det är så kraft kan utvinnas ur dem. Vanliga sätt att förandliga kläder är att förvandla dem till patent, ägande, vara, kostnad, intäkt, försäljning, vinst och vinstmarginal. Och det är givetvis inte bara plagget som förandligas. Även produktionen förvandlas till vinst,
Kapitalism förandligar Läs mer »
Makt flockar sig
Makt skapar utrymme genom att flocka sig. Makt blir inte större. Makt blir fler. Flockar är relationer, något som sker mellan. Och relationer är aldrig solida. En flock av bufflar och hjortar kan dra till sig en flock med kohäger. Flockar ger gärna utrymme till varandra. På samma plats. Organisationer och maktpyramider föreställs istället fungera
Materialism eller realism
Vetenskap, myt, andlighet, filosofi, mystik, fundamentalism gör ibland påståenden om världen som om själva påståendet inte skulle vara del av verkligheten. ’Verkligheten finns.’ ’Det finns något övernaturligt.’ ’Det finns en verklighet oberoende av språket.’ ’Vi kan inte veta något annat än vår upplevelse av omvärlden.’ ’Vi kan göra sanna påståenden om omvärlden.’ ’Det är vetenskapligt
Materialism eller realism Läs mer »
Disposition och revolution
Här är ett utkast till en revolutionär undersökning av disposition utifrån Aristoteles, Merleau-Ponty och Bourdieu. Den tar även hjälp av Butlers förkroppsligande av genus – mat(t)erialisering av ordningar. Disposition associerar vi med Aristoteles undersökning av dygd, som benägenhet till mod eller feghet, ambition eller lättja, självkontroll eller passion (Nicomachean Ethics). Denna inrotning i karaktären skiljer
Disposition och revolution Läs mer »
