individualism

Lönearbete blir asketisk religion

Asketism förstås här som en ansträngning att vilja mindre av det man vill. Asketismen vill göra oss mindre upptagna med det som distraherar oss. Asketen offrar det som lockar. Detta gör asketen upptagen med att uppoffra sig. Denna upptagenhet får asketismen att bli fokuserad och innovativ. Den uppfinner hela tiden nya metoder för att uppoffra …

Lönearbete blir asketisk religion Läs mer »

Nätverkande producerar maktordningar

Nätverket har lyfts fram som svar på maktkritiken mot auktoritära organisationer. Nätverkande uppfattas som frivilligt, och nätverken lanseras som platta och informella. Enligt Brian Holmes producerar nätverken dock nya tekniker för makt. Nätverkaren ser han som ”en ny form av internaliserat yrke, en kallelse till kreativt självförverkligande i och genom varje arbetsprojekt”. Nätverkaren formas till …

Nätverkande producerar maktordningar Läs mer »

Personlig erfarenhet som argument

Elin Grelsson problematiserar den allt ökande användningen av ”sin personliga erfarenhet för att lyfta fram sin tes och stärka sin argumentation”. Allt fler ”driver en samhällstes genom att hänvisa till något i deras förflutna”. Om sjuttiotalets feminism använde det privata för att förändra det kollektiva så argumenterar man oftare idag genom att företräda sig själv …

Personlig erfarenhet som argument Läs mer »

Valmöjligheter tränger undan våra möjligheter att välja

Individuella valmöjligheter används som maktteknik för att tränga undan möjligheten att ta beslut tillsammans. Valmöjligheter tränger undan möjligheten att välja. Möjligheten att välja det politiska. Detta har varit en vanlig taktik bland arbetsgivare och bostadsbolag som sökt medling med enskilda istället för att ta gemensamma beslut, istället för att i förhandling med gemenskapen fastställa vad …

Valmöjligheter tränger undan våra möjligheter att välja Läs mer »

Jag-budskap i produktion av medelklass: Nonviolent Communication

Det finns en ickevåldsrörelse som radikalt bryter med ickevåldets byggande av gemensamma världar tillsammans med fiender, förtryckta och allierade. Den kallas Nonviolent Communication. Nonviolent Communication uppfattar bara en solipsistisk, individualistisk och subjektiv värld. Vi har bara tillgång till oss själva och våra egna upplevelser: medmänniskor, djur, ting, konflikter, våld, förtryck reduceras till vår privata upplevelse. …

Jag-budskap i produktion av medelklass: Nonviolent Communication Läs mer »

Militant moralism – liberalismens motsägelser

Liberalismens fokus på individens ansvar för sin egen situation skapar en intressant motsättning. Individen kan bli självupptagen med sig själv: sin duktighet, karriär, egendom, kropp, utveckling eller lycka. Moderna varianter av denna individualism är föreställningen att en själv kan leva jämlikt, klimatsmart, ekologiskt, ickediskriminerande, ickesexistiskt, icketransfobiskt, antirasistiskt. Individualismen behöver dock inte göra oss självupptagna. Den …

Militant moralism – liberalismens motsägelser Läs mer »

Konflikthantering och ickevåldsträning kapas av medelklass

Ickevåldsträning frestas att omvandlas till ett medel för att producera medelklass. Medelklass är inte en egenskap hos vissa individer. Medelklass är snarare färdigheter och relationer som ständigt finslipar och återskapar sig. Detta görs på flera sätt. Som att producera sig som duktig och upplyst till skillnad från de andra, de oupplysta och de dåliga. På …

Konflikthantering och ickevåldsträning kapas av medelklass Läs mer »

Kämpa glokalt – undvik riksnivå

Psykologiskt, individuellt, lokalt, stat och globalt uppfattas som olika nivåer. Jag föreslår att sådana nivåer är chimärer, luftslott. Chimär kommer från franskans chimère fantasifoster, hjärnspöke. Paradoxalt nog suddar föreställningen om nivåer ut de lokala kamper som ständigt förs mellan mängder med olika maktintensiteter. Ett litet barn kan trampa på Apple så att Apple förlorar makten …

Kämpa glokalt – undvik riksnivå Läs mer »

Pacifism bortom individualism

Vad innebär pacifism ifall vi använder begreppet på en gemenskap? Ett sätt att ta sig ur individualistiska föreställningar om politisk förändring är att översätta gamla individualistiska begrepp till gemenskaper och grupper. Här är ett förslag på definition av att vara pacifistisk. En organisation är pacifistisk ifall den har som praktik, beslut, princip eller moral: att …

Pacifism bortom individualism Läs mer »

Antropocentrisk individualism

Människocentrerad individualism förnekar att grupper, organisationer, stater, saker, händelser, teorier, dikter, beslut och handlingar kan bli individer. Dessa anses ofta inte heller kunna ha relationer. Eller agera som aktörer. De ses bara som passiva verktyg för människoindivider. Människocentrerad individualism reducerar personer till individer, odelbara. Men det är främst i omröstningar, i statistik och i medlemsregister …

Antropocentrisk individualism Läs mer »

Aktörer bortom individ

Att förklara samhällen, handlingar, moral eller konflikter utifrån individen kallas metodologisk individualism. Politisk individualism föreställer sig att politisk förändring kommer ur individuella egenskaper som empati, medvetenhet, insikt, kunskap eller livstil. Subjektet förstås ofta som synonymt med individen. För att komma bort från subjektiva och individualistiska förklaringar talar Habermas om det ’intersubjektiva’: Det som händer mellan …

Aktörer bortom individ Läs mer »

Individualiserad jämlikhet en härskarteknik

Här utgår jag från Sara Eldéns feministiska kritik kring individualiseringen av populär parterapi och översätter hennes kritik med hjälp av begreppet ”individualiserad jämlikhet”. ”Individualiserad jämlikhet” är en teknik för att dölja strukturell makt, ex genus och klass. Problem i parrelationer belastas individerna. Parterna förutsätts äga problemet. ”De behöver ta hand om sitt problem.” ”Båda parter …

Individualiserad jämlikhet en härskarteknik Läs mer »