Teori & forskning

Texter om materialism

Ande kommer från andning, en kropp som andas får liv,anden förkroppsligar därmed kroppen

Ickevåldsrevolution – Walter Benjamin

Varje gång människor möts och samarbetar uppstår möjligheter att förverkliga revolution. Walter Benjamin skjuter inte revolutionerna på framtiden. Små grupper har möjlighet att genomföra revolution. Eller att avstå. Men en liten organisation är inte ensam i förverkligandet. Gruppen behöver samverka med dem som kämpar på andra sidan jordklotet och med dem som kämpade för länge …

Ickevåldsrevolution – Walter Benjamin Läs mer »

Information skapar inte befrielse – Deleuze och blivande revolution

Informera mot förtryck har inte någon befriande effekt, enligt Gilles Deleuze. Information om orättvisor skapar inte befrielse. Befrielse kräver motstånd. Motstånd är, enligt Deleuze, blivande. Blivande olydnad. Blivande befrielse. Blivande jämlik. Blivande omsorg. Blivande rättvis fördelning av makt och resurser. Blivande revolution. Blivande ska inte begripas instrumentellt. Det är inte så att ett medel kommer …

Information skapar inte befrielse – Deleuze och blivande revolution Läs mer »

Moral stärker och skapar konflikter

Fram till femtiotalet föreställde sig systemteori att moral hade en integrerande funktion för samhällen. Moralen ansågs funktionell för ett samhälle eftersom moralen skapade frid och harmoni. Sociologen Niklas Luhmann, som från sextiotalet utvecklade Social Systems Theory, visar att moralen snarare har en konfliktskapande funktion. Moral motverkar och trycker tillbaka konfliktlösning och medlingslösningar. Överenskommelser tenderar att …

Moral stärker och skapar konflikter Läs mer »

Deckare lär oss systemteori

Tv-deckaren Day Break lär oss teorin om sociala system. Tv-serien handlar om en deckare som återupplever samma dag igen och igen. Han kommer ihåg vad som hände när han agerade på olika sätt de tidigare ”samma dag”. Och nästa ”samma dag” försöker han få kontroll över dagen för att rädda diverse personers liv. Han vet …

Deckare lär oss systemteori Läs mer »

Konsekvenskalkyler skapar tröghet

Låt oss använda ett tankeexperiment för att se hur konsekvenskalkyler fungerar – eller inte fungerar. För att det inte ska bli oöverskådligt placerar vi en byråkrat i sitt sovrum där handlingsalternativen är ganska begränsade. Efter en stark kopp kaffe piggnar mannen till och stiger ur sängen. Mannen går in i sin garderob och tänder lampan. …

Konsekvenskalkyler skapar tröghet Läs mer »

Skapande istället för påverkanspolitik – Nietzsche, Tarde & Deleuze

Föreställningen att politik är påverkan är en överföring från mekaniska föreställningar om orsak-verkan, linjär kausalitet. Det som är före påverkar det som är efter. Och det som kommer efter är orsakat av något som kom före. Men politik vänder på denna föreställning. Det som kommer efter ändrar på det som varit tidigare. Det som varit …

Skapande istället för påverkanspolitik – Nietzsche, Tarde & Deleuze Läs mer »

Kejsardemokrati eller singulariteter – Deleuze

Det finns en överdriven tro att samhällen fungerar genom styrning uppifrån, och att samhällsförändring sker om man lyckas påverka dom däruppe. Men fokus på påverkanspolitik blir slöseri med kraft och tid.  Här tar jag upp alternativa teorier som menar att samhällen och organisationer skapas och förändras genom interaktionen mellan självskapande singulariteter. Singularitet är något som …

Kejsardemokrati eller singulariteter – Deleuze Läs mer »

Mångfaldigande och singularitet – Deleuzes revolution

Deleuzes begrepp mångfaldigande och singularitet gör det möjligt att förstå motstånd som direkt politisk förändring. De hjälper oss ur föreställningen att samhällsförändring går via centrala makthavare eller via en förändring av helheten. Mångfaldigande Multiplicitet är mångfaldigande. Det är både handlingens mångfaldiga och ett resultatet i sig själv: ett mångfaldigande. Multiplicitet blir då en annan världsbild …

Mångfaldigande och singularitet – Deleuzes revolution Läs mer »

Makt är mer resonans än centralstyrning – Deleuze

Styrteknik eller reglerteknik Innan vi undersöker makt i samhällen låt oss först snegla lite på styrning av tekniska system. Styrteknik ses som en gren inom reglertekniken. Styrning behöver ofta inte ta hänsyn till egenskaper hos det som styrs eller vilka förhållanden som gäller. Det förutsätts att styrningen har kontroll över situationen. I extremfallet av styrning …

Makt är mer resonans än centralstyrning – Deleuze Läs mer »

Mikrorevolution utan makro – Deleuze & Tarde om revolution

Artonhundratalssociologen Gabriel Tarde ger oss verktyg för att bryta med dichotomin mikrohandlingar och makrosystem. Och med dichotomin lokalt och globalt. Detta leder till att nationalstatliga revolutioner bör ses som undantagsfall. Det är inte på det nationalstatliga planet revolutioner vanligtvis sker. Jag använder en av de älsta globala revolutionerna – hälsningsceremonier – för att analysera hur …

Mikrorevolution utan makro – Deleuze & Tarde om revolution Läs mer »

Kristendomen revolutionerar revolutionen – Zizek

Kärleken till nästan bryter med den kosmiska ordningen av hämnd och bestraffning. Den kristne älskar sin fiende utan att försköna fiendens fiendeskap. För Zizek är detta vägen till en framgångsrik revolution som övervinner orättvisor och förtryck. Slavoj Zizek är filosof från Slovenien. Han utvecklar teorier om psykoanalys, revolution, marxism, ateism och kristen teologi. Det kristna …

Kristendomen revolutionerar revolutionen – Zizek Läs mer »

Hur riksdagsval skapar enpartistat – ickelinjär teori

Jag ska här visa hur utrymmet av möjligheter under speciella omständigheter producerar likhet. Hur möjligheter tar bort möjligheterna. Handlingar producerar spektrum av andra möjliga handlingar. Låt oss kalla detta spektrum av möjligheter för möjlighetsutrymme. Ifall alla tillgängliga möjligheter sprids ut på en yta så får vi alltså ett möjlighetsutrymme. Möjliga vägar agerar även innan de …

Hur riksdagsval skapar enpartistat – ickelinjär teori Läs mer »

Kämpa mot fantomer?

Fantom är kontur eller form av något som inte materialiserar. Fantomer uppfattas men de är inte där. Avtal, transaktioner, varor och företag som används i bedrägerier men bara existerar på pappret kallas ibland fantomer. Ordet kommer från grekiska phantazein: orsaka att något syns. Samt även från grekiska phainein: att visa. Det är vanligt att psykologisera …

Kämpa mot fantomer? Läs mer »

När blir nationalism och lönearbete stockholmssyndrom?

Stockholmssyndrom uppstår när hot får de som hotas att bli lojala med dem som hotar. I väldigt olika situationer uppstår detta märkliga fenomen. Vanligast är det möjligen inom familjer med hot och övergrepp. Men det kan uppstå hos andra som systematiskt domineras eller kränks. Det blir svårare att upptäcka stockholmssyndrom när hotet är långvarigt och …

När blir nationalism och lönearbete stockholmssyndrom? Läs mer »

Rekursiv demokrati i två steg

Rekursiv är att förverkliga målet i medlet. Det är att göra målet till en del av medlet. Rekursiv demokrati gör demokrati till medlet som förverkligar demokrati. Detta liknar Gandhis rekursiva praxis där mål och medel ett, och alltså utbytbara. Rekursiv demokrati bryter därmed med den vanliga mekaniska och linjära föreställningen om politik: att påverka ett …

Rekursiv demokrati i två steg Läs mer »

Saker är också samarbetspartners – Latour & politisk materialism

Bruno Latour är kanske den idag som är mest känd för att hävda att materia, instrument och saker är aktörer[1], och därmed även politiska aktörer. Alla saker,organisationer och personer som skapar en förändring är aktörer, enligt Latour: “any thing that does modify a state of affairs by making a difference is an actor, … an actant. …

Saker är också samarbetspartners – Latour & politisk materialism Läs mer »

Ting och djur bygger också samhällen – Gabriel Tarde & politisk materialism

Gabriel Tarde visar hur djur, växter och ting agerar socialt och politiskt. Och hur de faktiskt även bygger samhällen. Han visar också att samhällsförändring sker vertikalt genom smittor och imitationskedjor snarare än från åsikter och opinioner eller från regeringar och ledare. På artonhundratalet forskade Gabriel Tarde, en av sociologins klassiker, om hur saker, växter och …

Ting och djur bygger också samhällen – Gabriel Tarde & politisk materialism Läs mer »

Politik är att materialisera – politisk materialism

Här tar jag upp en materialism som undviker att reducera det politiska till bakomliggande orsaker och förhållanden. Materialisering är ett blivande. Materia förstås inte passivt. Materia förstås inte heller som en mekanisk och deterministisk materialism. Judith Butler visar i Bodies that matter (1993) hur materia materialiserar[1]. När materia materialiserar agerar det på meningsfulla sätt. Materia …

Politik är att materialisera – politisk materialism Läs mer »

Motstånd kommer i gungning först efter tredje aktionen – politisk materialism

En aktion är en enskild händelse och därmed en form av återvändsgränd. Två aktioner bestämmer ’bara’ intervallets längd. Först utifall tidsintervallet används igen för en tredje aktion har en puls uppstått. En puls skapar med tiden resonans med andra pulser. Resonans är ömsesidig förstärkning. Resonans förstärker kraften i aktionerna, ofta tusenfalt. Jämför med hur väggar, …

Motstånd kommer i gungning först efter tredje aktionen – politisk materialism Läs mer »

Hur materialism förandligar och idealiserar – Karen Barad

Karen Barads queermaterialism öppnar upp för en bättre förståelse av hur motstånd och politisk förändring går till. I denna första artikel tar jag upp hur Barad avvisar att materia och mening skulle kunna separeras från varandra. Hennes materialism kontrasterar mot hur många ”hårda materialismer” förandligar politik. Hur de idealiserar det politiska. När en ”hård” materialist …

Hur materialism förandligar och idealiserar – Karen Barad Läs mer »

Bortom Marknaden och Samhället: trassel istället för sfärer – Karen Barad

Karen Barad och hennes queermaterialism bryter med föreställningar om att vi befinner oss inuti. Saker och ting är inte placerade inne i olika sfärer: inuti kulturen, inuti civilisationen, inuti kapitalismen, inne i globaliseringen, i naturen, inne i en viss nationalstat eller inlåsta i västvärlden. Visst, vi kan vara inlåsta i en cell eller sova inne …

Bortom Marknaden och Samhället: trassel istället för sfärer – Karen Barad Läs mer »

Jämlik metod och jämlikt motstånd – Karen Barad & Bruno Latour

Karen Barad bryter med uppdelningen mikro och makro. Hon bryter sig också ut ur föreställningar om att vi skulle vara instängda i stora system som kapitalism eller patriarkat. Karen Barad visar hur politisk förändring är möjligt utan att peka ut nationalstater och regeringar som aktörer i denna förändring. Många händelser styrs vare sig av regeringar …

Jämlik metod och jämlikt motstånd – Karen Barad & Bruno Latour Läs mer »

Motstånd medagerar: bortom politisk påverkan – Karen Barad

Politiskt motstånd påverkar inte opinionen eller makten. Motstånd samagerar snarare med olika aktörer och även med härskare och förtryckare. Varje motståndshandling medagerar tillsammans med det som motståndet intervenerar i. Denna fristående artikel undersöker hur Karen Barads queermaterialism vidareutvecklar Niels Bohrs kvantfysiska sammanflätning till en politisk teori. Sammanflätning och medagerande är alternativ till dualismen subjekt och …

Motstånd medagerar: bortom politisk påverkan – Karen Barad Läs mer »

Skola, journalistik och forskning verkar i verkligheten – Karen Barad

Det finns ett ideal om hur vi neutralt kan observera en ren, oberoende verklighet därute. Detta ideal formar en journalistik som ska observera utan att påverka och störa. Eller så kritiseras viss journalistik för att den producerar sina egna nyheter, den borde ju bara beskriva verkligheten, inte skapa verkligheten! Motsvarande ideal finns i forskning och …

Skola, journalistik och forskning verkar i verkligheten – Karen Barad Läs mer »

Motstånd flätar ihop platser och skapar utrymme – Karen Barad

Motstånd flätar alltid samman. Motstånd flätar ihop med motpart, med andra organisationer, med saker och ting, och med platser. I denna text om Karen Barads teori om rumslighet undersöker jag hur platser och utrymme blir till i motstånd. Och hur platser blir olydiga, hur platser gör motstånd. Intra-aktion Karen Barad kallar en sammanflätning av samagerande …

Motstånd flätar ihop platser och skapar utrymme – Karen Barad Läs mer »

Maktstrukturer är handlingar – Karen Barad

Strukturer agerar. Handling och struktur står inte i opposition till varandra. En struktur, hos Karen Barad, blir därmed inte en stor extern ordning som kontrollerar handlingarna. Struktur är istället en typ av handling vi skulle kunna kalla för ”ordnande” eller ”strukturerande”. Karen Barads bryter med uppdelningen handling och struktur. Denna fristående text analyserar vad hennes …

Maktstrukturer är handlingar – Karen Barad Läs mer »

Forskningsobjekt gör motstånd

I forskning används åtminstone två metoder för att börja kontrollera forskningens objekt: 1 Objekten underordnas hypotes, problem eller teori. Objekten tvingas därmed falsifiera och bekräfta den värld undersökningen är med och skapar. Genom upprepning producerar forskning självgående motorer, projekt, som rullar vidare på till synes oförutbestämda vägar. 2 Objekten underordnas annan aktör. Genom att förklara …

Forskningsobjekt gör motstånd Läs mer »

Antireduktionism räddar förklaringarna

Reduktionism har blivit ett skällsord mot dem som försöker förklara något med en eller ett par orsaker. Det kallas också linjär föreställning. Det ena leder till det andra, som dominobrickor. De som istället menar att något är komplext eller att orsaker samspelar med varandra kallas antireduktionister. Det kallas också ickelinjär. Bland politiska aktivister kan reduktionism …

Antireduktionism räddar förklaringarna Läs mer »

Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans

Hur kommer det sig att så många politiska och religiösa organisationer, samt folkrörelser, organiserar sig så att de återskapar nationalstaten? Hur blev riksorganisationer en så dominerande organisationsform. Är det så att nationalstaten styrde att det blev så? Eller är det istället så att riksorganisationer med tiden hamnar i resonans med varandra. De härmar varandra i …

Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans Läs mer »

Forskare kolonialiserar ’nya sociala rörelser’ – intervju med Per Herngren

Thor Rutgersson intervjuar Per Herngren inför boken Demokratimodellen. Thor: Det sägs ibland att folkrörelserna måste närma sig nya sociala rörelser för att överleva. Att de gamla formerna är förlegade. Men du har skrivit om att demokratin kan vara hotad om folkrörelserna blir mer informella – och det kan också bli krångligare att vara aktiv. Kan …

Forskare kolonialiserar ’nya sociala rörelser’ – intervju med Per Herngren Läs mer »

Instrument är inte instrumentella: Latour och Gandhi

Västerländsk politik betecknas gärna som instrumentell. Mål och medel föreställs vara separerat. Politik skulle då innebära att besluta och genomföra något annat än det samhälle man vill ha. Genom att inte förverkliga så uppnås målet. Någon annan gång. Förhoppningsvis. Effektivitet är i så fall inte hur bra eller dåligt något funkar. Effektivitet föreställs istället vara …

Instrument är inte instrumentella: Latour och Gandhi Läs mer »