Teori & forskning

Moral skapar konflikter – och förstärker dem

Fram till femtiotalet föreställde sig systemteori att moral hade en integrerande funktion för samhällen. Moralen ansågs funktionell för ett samhälle eftersom moralen skapade frid och harmoni. Systemteoretikern och sociologen Niklas Luhmann visar att moral snarare har en konfliktskapande funktion. Moral motverkar och trycker tillbaka konfliktlösning och medlingslösningar. Överenskommelser tenderar att privatisera konflikter. Förhandlingen kamouflerar att […]

Moral skapar konflikter – och förstärker dem Läs mer »

Sverige är inget samhälle

Göran Ahrne, professor i sociologi, avlivar flera av de myter som ickevåld, vänster och motståndsgrupper gärna lever kvar i. Här tar jag upp hans forskning om att nationalstater inte är samhällen. Citaten är från Göran Ahrnes artikel ”Upptäckten av det globala” från 2007. Nationer är inte samhällen Den globala revolutionen ”innebär att staten inte längre

Sverige är inget samhälle Läs mer »

Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism

En rörelse av forskare som kallar sig världssystemanalytiker lanserade under sjuttiotalet begreppet världssystem. Föreställningen är att de olika systemen bildar egna världar. Enligt Immanuel Wallerstein var valet av begreppet ’världssystem’ (world-system) ”avsedd att indikera att det inte var fråga om system, ekonomier och imperier som omfattar (hela) världen, utan om system, ekonomier och imperier som

Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism Läs mer »

Neurondemokrati

Jag försöker här undersöka neurondemokrati. Ursäkta, texten är anteckningar i själva undersökningen och den är därför inte så enkel om man inte är insatt i begreppen. Förhoppningsvis finslipas den så den blir lättare att följa. Här är några egenskaper och funktioner som tycks vara avgörande för neurondemokrati. Per Herngren14 maj 2023, version 0.1 Referens Texter

Neurondemokrati Läs mer »

Texter intervenerar i vår värld – forskningsmetod

Texter intervenerar i läsarens värld. Texter blir aktörer. En text talar till läsaren. Den är inte tilltal till just mig utan till de samhällen, gemenskaper och organisationer där jag som läsare verkar. Så när jag läser samarbetar jag med texten. Tillsammans börjar vi ändra på världen. Främst är det mönster av möjligheter som ändras. Möjliga

Texter intervenerar i vår värld – forskningsmetod Läs mer »

Ickevåldsrevolution – Walter Benjamin

Varje gång människor möts och samarbetar uppstår möjligheter att förverkliga revolution. Walter Benjamin skjuter inte revolutionerna på framtiden. Små grupper har möjlighet att genomföra revolution. Eller att avstå. Men en liten organisation är inte ensam i förverkligandet. Gruppen behöver samverka med dem som kämpar på andra sidan jordklotet och med dem som kämpade för länge

Ickevåldsrevolution – Walter Benjamin Läs mer »

Information skapar inte befrielse – Deleuze och blivande revolution

Informera mot förtryck har inte någon befriande effekt, enligt Gilles Deleuze. Information om orättvisor skapar inte befrielse. Befrielse kräver motstånd. Motstånd är, enligt Deleuze, blivande. Blivande olydnad. Blivande befrielse. Blivande jämlik. Blivande omsorg. Blivande rättvis fördelning av makt och resurser. Blivande revolution. Blivande ska inte begripas instrumentellt. Det är inte så att ett medel kommer

Information skapar inte befrielse – Deleuze och blivande revolution Läs mer »

Civil olydnad är plikt enligt Martin Luther King

I sitt brev från fängelsecellen i Birmingham i Alabama skriver Martin Luther King: ”Man har inte bara juridisk utan också en moralisk förpliktelse att lyda rättfärdiga lagar. På motsvarande sätt är det en moralisk plikt att bryta mot orättfärdiga lagar. Jag är enig med Augustinus som säger att en orättfärdig lag är ingen lag.” (16 april

Civil olydnad är plikt enligt Martin Luther King Läs mer »

Skapande istället för påverkanspolitik – Nietzsche, Tarde & Deleuze

Föreställningen att politik är påverkan är en överföring från mekaniska föreställningar om orsak-verkan, linjär kausalitet. Det som är före påverkar det som är efter. Och det som kommer efter är orsakat av något som kom före. Men politik vänder på denna föreställning. Det som kommer efter ändrar på det som varit tidigare. Det som varit

Skapande istället för påverkanspolitik – Nietzsche, Tarde & Deleuze Läs mer »

Kejsardemokrati eller singulariteter – Deleuze

Det finns en överdriven tro att samhällen fungerar genom styrning uppifrån, och att samhällsförändring sker om man lyckas påverka dom däruppe. Men fokus på påverkanspolitik blir slöseri med kraft och tid.  Här tar jag upp alternativa teorier som menar att samhällen och organisationer skapas och förändras genom interaktionen mellan självskapande singulariteter. Singularitet är något som

Kejsardemokrati eller singulariteter – Deleuze Läs mer »

Singularitet eller centralstyrning – Deleuzes revolution

Alltför stor lydnad producerar kaos och tröghet. Motstånd är nödvändigt i organisationer och samhällen för att skapa ordning och kreativitet. Men motstånd som bara är motstånd mot en chef eller central regering hindrar kreativiteten. För att motstånd ska bli kreativt måste den skapa sig ett eget liv. När något börja leva ett eget liv som

Singularitet eller centralstyrning – Deleuzes revolution Läs mer »

Mångfaldigande och singularitet – Deleuzes revolution

Deleuzes begrepp mångfaldigande och singularitet gör det möjligt att förstå motstånd som direkt politisk förändring. De hjälper oss ur föreställningen att samhällsförändring går via centrala makthavare eller via en förändring av helheten. Multiplicitet är mångfaldigande. Det är både handlingens mångfaldiga och ett resultatet i sig själv: ett mångfaldigande. Multiplicitet blir då en annan världsbild än

Mångfaldigande och singularitet – Deleuzes revolution Läs mer »

Makt är mer resonans än centralstyrning – Deleuze

Styrteknik eller reglerteknik Innan vi undersöker makt i samhällen låt oss först snegla lite på styrning av tekniska system. Styrteknik ses som en gren inom reglertekniken. Styrning behöver ofta inte ta hänsyn till egenskaper hos det som styrs eller vilka förhållanden som gäller. Det förutsätts att styrningen har kontroll över situationen. I extremfallet av styrning

Makt är mer resonans än centralstyrning – Deleuze Läs mer »

Makt är decentraliserad – Foucault & Deleuze

Härskandet och regerandet sker inte däruppe i ett maktcentrum. Det är snarare medborgare som tar över regerandet. Vi blir makt med våra kroppar, organisationer och med vårt tänkande. I denna artikel tar jag upp likheter mellan Deleuzes filosofi kring makt och Foucaults governmentality. Makt kräver inget maktcentrum. Flertalet makttekniker bygger inte på centrum. Vi kan

Makt är decentraliserad – Foucault & Deleuze Läs mer »

Härskare styr inte – Spinoza & Deleuze

Spinoza hjälper oss att bryta med föreställningen om makt som styrning. Spinoza utgår från att samhället finns, att vi befinner oss i detta samhälle, att vi inte kan befinna oss utanför det och att samhället behöver ett härskarvälde (dominion). Spinoza har en container-bild av samhället, han ser det som en helhet vilken innehåller (contain) medborgare

Härskare styr inte – Spinoza & Deleuze Läs mer »

Mikrorevolution utan makro – Deleuze & Tarde om revolution

Artonhundratalssociologen Gabriel Tarde ger oss verktyg för att bryta med dichotomin mikrohandlingar och makrosystem. Och med dichotomin lokalt och globalt. Detta leder till att nationalstatliga revolutioner bör ses som undantagsfall. Det är inte på det nationalstatliga planet revolutioner vanligtvis sker. Jag använder en av de älsta globala revolutionerna – hälsningsceremonier – för att analysera hur

Mikrorevolution utan makro – Deleuze & Tarde om revolution Läs mer »

Kristendomen revolutionerar revolutionen – Zizek

Kärleken till nästan bryter med den kosmiska ordningen av hämnd och bestraffning. Den kristne älskar sin fiende utan att försköna fiendens fiendeskap. För Zizek är detta vägen till en framgångsrik revolution som övervinner orättvisor och förtryck. Slavoj Zizek är filosof från Slovenien. Han utvecklar teorier om psykoanalys, revolution, marxism, ateism och kristen teologi. Det kristna

Kristendomen revolutionerar revolutionen – Zizek Läs mer »

Hur riksdagsval skapar enpartistat – ickelinjär teori

Jag ska här visa hur utrymmet av möjligheter under speciella omständigheter producerar likhet. Hur möjligheter tar bort möjligheterna. Handlingar producerar spektrum av andra möjliga handlingar. Låt oss kalla detta spektrum av möjligheter för möjlighetsutrymme. Ifall alla tillgängliga möjligheter sprids ut på en yta så får vi alltså ett möjlighetsutrymme. Möjliga vägar agerar även innan de

Hur riksdagsval skapar enpartistat – ickelinjär teori Läs mer »

Kämpa mot fantomer?

Fantom är kontur eller form av något som inte materialiserar. Fantomer uppfattas men de är inte där. Avtal, transaktioner, varor och företag som används i bedrägerier men bara existerar på pappret kallas ibland fantomer. Ordet kommer från grekiska phantazein: orsaka att något syns. Samt även från grekiska phainein: att visa. Det är vanligt att psykologisera

Kämpa mot fantomer? Läs mer »

När blir nationalism och lönearbete stockholmssyndrom?

Stockholmssyndrom uppstår när hot får de som hotas att bli lojala med dem som hotar. I väldigt olika situationer uppstår detta märkliga fenomen. Vanligast är det möjligen inom familjer med hot och övergrepp. Men det kan uppstå hos andra som systematiskt domineras eller kränks. Det blir svårare att upptäcka stockholmssyndrom när hotet är långvarigt och

När blir nationalism och lönearbete stockholmssyndrom? Läs mer »

Rekursiv demokrati i två steg

Rekursiv är att förverkliga målet i medlet. Det är att göra målet till en del av medlet. Rekursiv demokrati gör demokrati till medlet som förverkligar demokrati. Detta liknar Gandhis rekursiva ickevåld där mål och medel blir ett, och alltså är utbytbara. Rekursiv demokrati bryter därmed med den vanliga mekaniska och linjära föreställningen om politik: att

Rekursiv demokrati i två steg Läs mer »

Politik är queer – Karen Barad & demokrati

Människor står inte vid sidan av tingen. Materian är inte passiv. Vi är inte ensamma subjekt, de egentliga aktörerna. Människor, djur, växter och ting agerar tillsammans. Queerfeministen Karen Barad visar hur materia materialiserar på märkliga sätt. Materia håller sig inte till det naturliga eller normala. Materians vara, dess ontologi, är enligt Karen Barad queer. Jag

Politik är queer – Karen Barad & demokrati Läs mer »

Saker är också samarbetspartners – Latour & politisk materialism

Bruno Latour är kanske den idag som är mest känd för att hävda att materia, instrument och saker är aktörer[1], och därmed även politiska aktörer. Alla saker,organisationer och personer som skapar en förändring är aktörer, enligt Latour: “any thing that does modify a state of affairs by making a difference is an actor, … an actant.

Saker är också samarbetspartners – Latour & politisk materialism Läs mer »

Ting och djur bygger också samhällen – Gabriel Tarde & politisk materialism

Gabriel Tarde visar hur djur, växter och ting agerar socialt och politiskt. Och hur de faktiskt även bygger samhällen. Han visar också att samhällsförändring sker vertikalt genom smittor och imitationskedjor snarare än från åsikter och opinioner eller från regeringar och ledare. På artonhundratalet forskade Gabriel Tarde, en av sociologins klassiker, om hur saker, växter och

Ting och djur bygger också samhällen – Gabriel Tarde & politisk materialism Läs mer »

Politik är att materialisera – politisk materialism

Här tar jag upp en materialism som undviker att reducera det politiska till bakomliggande orsaker och förhållanden. Materialisering är ett blivande. Materia förstås inte passivt. Materia förstås inte heller som en mekanisk och deterministisk materialism. Judith Butler visar i Bodies that matter (1993) hur materia materialiserar[1]. När materia materialiserar agerar det på meningsfulla sätt. Materia

Politik är att materialisera – politisk materialism Läs mer »

Motstånd kommer i gungning först efter tredje aktionen – politisk materialism

En aktion är en enskild händelse och därmed en form av återvändsgränd. Två aktioner bestämmer ’bara’ intervallets längd. Först utifall tidsintervallet används igen för en tredje aktion har en puls uppstått. En puls skapar med tiden resonans med andra pulser. Resonans är ömsesidig förstärkning. Resonans förstärker kraften i aktionerna, ofta tusenfalt. Jämför med hur väggar,

Motstånd kommer i gungning först efter tredje aktionen – politisk materialism Läs mer »

Hur materialism förandligar och idealiserar – Karen Barad

Karen Barads queermaterialism öppnar upp för en bättre förståelse av hur motstånd och politisk förändring går till. I denna första artikel tar jag upp hur Barad avvisar att materia och mening skulle kunna separeras från varandra. Hennes materialism kontrasterar mot hur många ”hårda materialismer” förandligar politik. Hur de idealiserar det politiska. När en ”hård” materialist

Hur materialism förandligar och idealiserar – Karen Barad Läs mer »