Herbert Marcuse undersöker hur protest fungerar som fermentering.[1] Protester sätter fart på en jäsningsprocess som genererar nationell sammanhållning. Fermenteringen leder samtidigt till att protestgrupper växer. Det alstras ett överskott av energi som kan utvinnas av både protestgrupper och nationell regering. Processen omvandlar samtidigt deras karaktärer.[2] Genom att de fermenteras bygger protesterna upp ett immunförsvar för
Protester jäser – Marcuse Läs mer »
James Lawson som studerade ickevåld i Indien och träffade Gandhis medarbetare blev en mentor i ickevåld för Martin Luther King. James Lawson planerade och organiserade mycket av den civila olydnad King deltog i. Själv satt han över ett år i fängelse för ickevåld. Han ledde ickevåldsträning för många av de som utförde sit-ins på vita
Protestkultur eller ickevåld – James Lawson Läs mer »
Mark Fisher undersöker hur antikapitalism absorberas av kapitalism.1 Detta görs på flera olika sätt. Ett är hur antikapitalism i film, litteratur och nyhetsmedia får funktionen av ställföreträdande kritisk motpart. Är man bara medveten om vad som pågår så kan man fortsätta lyda. Om än ironiskt eller cyniskt. Man har ju genomskådat systemet.2 Ironi genererar på
Antikapitalism omvandlas till vara – Mark Fisher Läs mer »
Instrumentell aktivism separerar mål och medel. Det kan vara att använda sig av media eller andra aktivister för att uppnå ett politiskt mål. Detta har kritiserats från olika håll. Kants etik menar att andra människor ska vara ett mål i sig. Och inte reduceras till medel. Gandhis ickevåld innebär att målet är medlet. Mål och
Instrumentell eller performativ aktivism Läs mer »
Här utkristalliseras några avgörande motsättningar mellan protest, pacifism och ickevåld. Per Herngren 2025-07-02, version 0.1 Referens Texter om Mohandas Gandhi. Texter om påverkanspolitik – Per formativ. Kritik av protester. Källkritik Under referens finns utförligare reflektioner. Kritiken är på intet sätt heltäckande. Analysen utgår från en viss logisk ordning. Det går givetvis också att undersöka hur
Motsättning protest, pacifism och ickevåld Läs mer »
Vissa former av aktivism utvecklar metoder som tränar deltagarna i att bli overksamma. Här listas olika sätt att passivisera. De skapar gärna en aktiv passivitet snarare än passiv passivitet. När dessa metoder tränger undan demokratiska organisationer och folkrörelser får aktivism funktionen av postdemokrati. Aktivism dras med i nedmonterandet av demokratin. Per Herngren 15 februari 2025,
Aktivism som passiviserar Läs mer »
2026 När två parter gör varandra till motsatser skapas en dialektisk dynamik. De övergår från att vara två separata enheter till att bli ett par – motparter. På så sätt stärker och utvecklar de varandra. Dessutom utvecklas deras relation genom motsättningen. De blir kraftfulla tillsammans. Det tränger undan stater och organisationer som avviker från parförhållandet
Dialektik gör protest till motor för nationalstaten – Hegel Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Att agera är att förändra världen. Det är så vi ska begripa handling, enligt den politska teoretikern Hannah Arendt: ”beginning something anew, that is, of acting”1. Att hjälpa ett barn att sätta på mössan när det är kallt är en förändring.
Kampanjer ersätter det politiska – Hannah Arendt Läs mer »
Det kanske största misstaget när civil olydnad spred sig över Europa och USA blev fixeringen vid blockader. I den rika delen av världen gjordes blockaden till den dominerande metoden för civil olydnad. Här analyseras olika skäl till varför Rosa Parks, Martin Luther King och Mohandas Gandhi inte använde blockader. När Gandhi var som mest kreativ
Blockader blockerar befrielse Läs mer »
I tidig liberalism ges civilsamhället uppgiften att opponera sig. Civilsamhället ska hindra staten från att bli maktfullkomlig. Organisationer och medborgare får därmed uppgiften att protestera. Michel Foucault undersöker hur civilsamhället åläggs att revoltera mot staten. ”Since the nineteenth century, civil society has always been referred to in philosophical discourse, and also in political discourse, as
Civilsamhället skänker staten makt – Foucault Läs mer »
Moderna stater behöver protest och opposition för att producera makt. Hegel visar att utan motpart stagnerar makten, den förlorar en kraftkälla. Ifall Hegel har rätt tenderar demokratier med starka proteströrelser att producera mer makt än diktaturer som försöker krossa motstånd och opposition. Hegel menar alltså att kritik mot systemet är kritiskt för systemets fortlevnad. Möjligen
Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest Läs mer »
Instrumentell handling är när handlingen är verktyg för att uppnå något annat. Instrumentella handlingar förutsätts leda till målet någon gång längre fram. Mål och medel splittras. Instrumentella handlingar genomför delmål på väg mot ett högre mål. Nångång i framtiden. Performativa handlingar förverkligar istället målet. Handlingen är ett förverkligande istället för bara ett instrument. Handlingen blir
Hur instrumentell blir performativ – Austin Läs mer »
Performativ är handlingar som förverkligar och genomför
Texter om performativ Läs mer »
Moderna stater behöver, enligt Hegel, opposition för att utvecklas och producera makt.
Texter om negation, att vara emot Läs mer »
Enligt professor Richard Rorty (1931–2007) tenderar rörelser att återupprepa samma misstag som ofta görs i religioner. De använder avlägsna mål, ouppnåelighet eller evighet för att fly förverkligandet: “all movements (…) must always struggle but never quite triumph, and then, after a time, must struggle in order not to triumph.”[1] Rörelser fixerar sig gärna vid det stora,
Sociala rörelser producerar ouppnåelighet – Richard Rortys kritik Läs mer »
Sigmund Freud kritiserar sina kollegor för deras tro att upplysning, diagnos, fakta och information hjälper patienterna att lösa sina problem. Freuds kritik blir dessutom en skarp kritik mot upplysning och information för att lösa politiska problem. Freud är inte negativ mot fakta och information. Det behövs precis som vi behöver verktyg för att bygga. Han
Sprida information löser inte problem – Freuds kritik Läs mer »
Makt existerar inte någonstans, enligt Jean Baudrillard. Istället är det själva utpekandet av makt som är makt. Makt behöver därför hela tiden cirkulera mellan de som dominerar och de som domineras. När den som dominerar slutar förstå sig själv som regerande, och när de som domineras slutar förstå regeringen som regerande, upphör regeringen att existera
Makthavare existerar inte – Baudrillards makthavareateism Läs mer »
Om att bryta sig ur protestens trötta oförmåga
Texter om postprotest Läs mer »
Samhällsomvandling som skapande och utbrytande istället för protest och att vara emot
Texter om Gilles Deleuze Läs mer »
Befrielse behöver, enligt Slavoj Žižek, skapa utrymme för revolution och förändring istället för att låsa in sig i negerandet av maktordningen. Att negera makt är att låsa in sig i maktens logik. Utrymmet för revolution begränsas. Revolution förstås här som att uppfinna och finslipa andra ordningar än odemokratiska och förtryckande ordningar. Protesten låser inte bara
Protest parasiterar på maktordningen – Zizek Läs mer »
När Medborgarrättsrörelsen och Rosa Parks bröt apartheid i Sydstaterna, dök det snabbt upp protestgrupper som sa ”Nej, så får ni inte göra!” Säkerhetsvakter, poliser, åklagare och Ku Klux Klan skyndade till för att protestera och hindra medborgarrättsrörelsen med blockader, motdemonstrationer, gripanden, rättegångar och fängelse. Vända på rollerna Men när dessa mäktiga grupper vände sig mot medborgarrättsrörelsens civila olydnad placerade de
Civil olydnad överger maktkamp och styrkemätning – vända på rollerna Läs mer »
Henry David Thoreau menar i sitt traktat från 1849 att problemet inte är politiska makthavare utan de som protesterar men ändå lyder. ”De som, medan de protesterar mot regeringens handlingar, ändå lyder är onekligen dess mest samvetsgranna stöttepelare och ofta det allvarligaste hindret för förändring.” (Thoreau, 1995, s. 14, original 1849.) Med utgångspunkt i att lydnaden
Civil olydnad lämnar protestens trötta oförmåga Läs mer »
Artikeln är publicerad i tidskriften Kurage oktober 2018 Vi frestas att fångas av vår motvilja mot rasifierande uttalanden. ”Nämen så dumt!” Det kan vara fascister och sverigedemokrater eller etablerade moderater och socialdemokrater som uttalar fördomar. Vår upprördhet lockar oss att nappa. Antirasism förvandlar då sig själv till nyhetsbyrå för rasism. Vi delar med oss av fördomsfulla,
Bjud inte upp fascismen som motdansare Läs mer »
Introduktion till Gandhi Ickevåld är kontraintuitivt. Det stämmer inte med våra reflexer och med det vi tycker är självklart. Det behöver därför experiment och träning för att bryta sig ur det självklara. I sin bok Motståndets sociologi (2016) utgår Stellan Vinthagen från Mohandas Gandhi för att begripa ickevåld. Vinthagen är professor i ickevåld i USA. Ickevåld är,
Vad är ickevåld? – Stellan Vinthagen & Mohandas Gandhi Läs mer »
Kravpolitik går till slut in i en återvändsgränd. Aktivism som kräver och begär blir verkningslöst om nu inte motståndare och andra håller med. Att hävda saker och ting i gemensamma frågor kallas opinionsbildning. För dem som dock tycker annorlunda blir åsikterna inte så relevanta. Dessutom har nyliberalismen de senaste decennierna alltmer förvandlat åsikter till något
Kravpolitik eller motstånd i blivande – Deleuzes kreativa revolution Läs mer »
Artikel till tidningen Syre 2017 I tradition från Gandhi låter civil olydnad mål och medel bli samma sak. Ickevåld skapar faktisk befrielse. I varje aktion. Varje ickevåldshandling uppnår befrielse. Eller så misslyckas den med det. Gandhi utvann saltkorn och bröt kolonialismens saltmonopol. Med sit-ins avskaffade medborgarrättsrörelsen apartheid några timmar inne på segregerade restauranger. Med smideshammare
Civil olydnad överger protesten Läs mer »
Gilles Deleuze reflekterar över skillnaden mellan kamp i blivande jämfört med kamp som kräver och protesterar. Kamp i blivande gör sig själv till subjekt medan kravpolitik och protest ständigt måste tillsätta styrande. Blivande och aktualiserande är direkt skapande och byggande. I platå tio i A Thousand Plateaus visar Deleuze och Guattari att blivandet är ett
Aktualisera eller påverka – Deleuzes revolution Läs mer »
Ship to Gaza använder flera intressanta tekniker för politisk förändring. De bygger allianser med palestinier, hjälporganisationer, judar, muslimer, kristna, socialister, aktivister. Sedan gör de dessa till subjekt, till aktörer. Det är de som med hjälp av fartyg och en inbjudan från organisationer och människor i Gaza bryter själva blockaden mot Gaza: Genom praktiska och solidariska
Aktivister och politiker neutraliserar Ship to Gaza Läs mer »
Två som dansar med varandra blir ett, ett par, en gemensam enhet. Två dansare bildar ett danspar. Dansparet kan inte reduceras till de två individuella dansarna. Dansparet är inte summan av de individuella dansarna. Dansparet skapar sig ett eget liv, som gör sig delvis oberoende av de som är med i dansen. Dansparets oberoende är
Demonstration + Motdemonstration = Enhet Läs mer »
Den parlamentariska revolution som ersatte kungaväldet saknade föreställningar om andra ordningar, om andra system. Den saknade fantasi, och just därför återskapade den kungarikets struktur. ”A people accustomed to royal authority and held in check only by it, will despise any lesser authority and hold it in contempt.” ”This is why a people have often been
Demokrati fastnar i kejsardemokrati – Chiara Bottici & Spinoza Läs mer »
Fristående fortsättning på texten Maktordningar som tar upp hacktivism och maktordningar som verb snarare än substantiv. Även queer ordnar. Queer ordnar på märkliga sätt. Queer ändrar en ordning så den blir underlig och märklig. Queer är att onormalisera. Göra det naturliga onaturligt. Detta blir ibland lite bakvänt för den rättighetspolitik som febrilt hävdar att queer
Queer bortom påverkans- och rättighetspolitik Läs mer »
Protest och postprotest skapar olika kompositioner. Protesten vänder sig mot. Protesten placerar sig själv mitt emot det den är emot. Nejet riktas mot något som därmed görs till ett Ja. Protesten vänder sig mot en regering, mot dess beslut och verksamhet. Regeringen pekas ut som subjektet, som den som vill något. Protesten gör därmed sig
Civil olydnad riktar sig åt andra håll än protest – Om postprotest och komposition Läs mer »
Bland Vin & Fikonträdsplanterarna försöker vi använda postprotest – börja genomföra lösningar utan att betona det negativa. Det är svårt när man går in i rättsprocessen eftersom den bygger på negationer. Här har jag dock gjort ett försök i mitt yttrande till polisen. Yttrande Diarienr 1400-K133136-07 Tack för arbetet med förundersökningen! Utredningen tycks inte ha
Förundersökning blir postprotest Läs mer »
Det som ställs mot varandra börjar gärna dansa tillsammans. När dansen kommer igång ger de varandra kraft och energi. Dansare skapar olika turer för att röra sig tillsammans. Själva dansandet skapar ordning, utan att ordning behöver vara en avsikt. Ordningar som bygger på motsatser kallas ibland heteroordningar och själva motsatsstrukturen kallas heteromatris. Hetero kommer från
Heteromatris förklarar varandra – Judith Butler Läs mer »
Problemet med demonstrationer är knappast att de inte skulle ha någon effekt eller att de har alldeles för liten effekt. Här har jag ofta tänkt fel. Problemet med demonstrationer är snarare att de har väldigt stor effekt. Demonstrationer förverkligar yttrandefriheten Demonstrationer är lika mycket direkt aktion som plogbillsaktioner, kooperativ eller fair trade. Demonstrationer förverkligar. Exemplets
Demonstration är också direkt aktion Läs mer »
Slavoj Žižeks analys av fetischism som falsk aktivism blir en skarp – och smärtsam – kritik av den lagliga protesten. Protest görs till kraftkälla för att utvinna energi istället för att omvandla samhällen. Protesten är mycket väl medveten om sin lydiga undergivenhet. Men lydnaden spelar ingen roll eftersom makten ju har genomskådats. Genom att fnysa
Protest blir fetischism – Zizek Läs mer »
Här är sju artiklar om Deleuzes och Nietzsches kritik mot det negativa. Samt om möjligheten till skapande motstånd. Motstånd som bygger. Sjunga, dansa och bejaka – I Vi behöver skratta, dansa och spela – bejaka och bekräfta livet. Under det negativas herravälde är det alltid livet som nedvärderas[1]. Det gäller, enligt Nietzsche, ”att bekämpa en
Deleuze, Nietzsche & postprotest Läs mer »
Här analyserar jag med hjälp av symbolteori hur politiska aktioner som direkt förverkligar lösningar får symbolisk kraft. Symboliken gör att aktionen överskrider sig själv. Symboliken skapar sig ett liv bortom den lokala politiska kontexten. Symbolteori visar på möjligheter som överskrider problemen med att sprida och dela information. Symbolisk är något i sig och samtidigt överskrider
Exemplets makt – direkta aktioner skapar symbolik Läs mer »
Minus ett gånger minus ett blir plus ett. Minus gånger minus blir positivt. Detta gäller i visa fall även det politiska. Nej mot ett nej förvandlar nejet till ja. En protest mot något negativt omvandlar det negativa till positivt skapande. Det etableras som det protesten protesterar mot. Protesten pekar ut och återinsätter det etablerade som
Protest gör det negativa positivt Läs mer »
Hur ska man förstå när Henry David Thoreau påstår att problemet inte är härskarna utan de som protesterar men ändå lyder? (Thoreau, 1849) Här är några ansatser till kritik av ”protest” vilka kan användas för att begripa Thoreaus tänkande. Etiskt: En ren protest säger att man inte gillar något. Samtidigt säger protesten att det räcker
Problemet är de som protesterar: Thoreau Läs mer »
Demonstrationståg, marscher och parader har sina historiska rötter från hur härskare visade upp att de krossat sina fiender. Parader demonstrerar styrka och överlägsenhet. Olika varianter utvecklades av krigsherrar i Babylon, härskare i Romarriket och togs senare över av de nya nationalstaterna i Europa. Arbetarrörelsen tog på sent artonhundratal över denna föreställning om politisk kamp som
Demonstrationståg utvecklades från militär styrkeuppvisning Läs mer »
Alla organisationer regerar. När vi samlas i en liten grupp tas beslut och initiativ som börjar styra gruppen. Gruppen skapar sig en politik. Politisk förändring blir möjlighet. Ibland lyckas inte gruppen regera, istället är det vädret som regerar. Eller tidsbrist. Eller huslån. Eller ett lönearbete. Myllret av regerande krockar. Ibland stärker olika regeranden varandra, ibland
Protest avsätter oss som regerande Läs mer »
Intervju med Per Herngren av Thor Rutgersson som senare publicerades i Demokratimodellen, Trinambai, 2015. Thor: Den här boken handlar ju om att försöka förändra organisationer och föreningar – folkrörelser. Att våga stå upp för ett öppnare klimat och att driva på för positiv utveckling. De flesta av oss, som på ett eller annat sätt är
Postprotest – en intervju Läs mer »
Att vara anti innebär inte att vi överskrider det vi är anti. Queerfeministen Sara Ahmed kritiserar föreställningen att antirasism överskrider rasism. Att vara emot är att vända sig i en viss riktning. Att vara emot är att rikta sig mot. Anti vänder sig till det den är emot. Anti inleder en intim relation till det
Anti ger makt makt – Sara Ahmed Läs mer »
Michel Foucault var under fyra år i slutet på femtiotalet lektor vid Uppsala Universitet. Där gjorde han en del av sina undersökningar till den numera klassiska Vansinnets historia[1]. De svenska arkiven över dårhusen och fattighusen är relativt välbevarade. När han sen försökte lägga fram undersökningen som doktorsavhandling blev han avrådd av professorn i idéhistoria, Sten
Foucault – Makt och disciplin Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Postprotest – ett manifest Läs mer »
