postprotest

Makthavare existerar inte – Baudrillards makthavareateism

Makt existerar inte någonstans, enligt Jean Baudrillard. Istället är det själva utpekandet av makt som är makt. Makt behöver därför hela tiden cirkulera mellan de som dominerar och de som domineras. När den som dominerar slutar förstå sig själv som regerande, och när de som domineras slutar förstå regeringen som regerande, upphör regeringen att existera …

Makthavare existerar inte – Baudrillards makthavareateism Läs mer »

Civil olydnad överger maktkamp och styrkemätning – vända på rollerna

När Medborgarrättsrörelsen och Rosa Parks bröt apartheid i Sydstaterna, dök det snabbt upp protestgrupper som sa ”Nej, så får ni inte göra!” Säkerhetsvakter, poliser, åklagare och Ku Klux Klan skyndade till för att protestera och hindra medborgarrättsrörelsen med blockader, motdemonstrationer, gripanden, rättegångar och fängelse. Vända på rollerna Men när dessa mäktiga grupper vände sig mot medborgarrättsrörelsens civila olydnad placerade de …

Civil olydnad överger maktkamp och styrkemätning – vända på rollerna Läs mer »

Civil olydnad lämnar protestens trötta oförmåga

Henry David Thoreau menar i sitt traktat från 1849 att problemet inte är politiska makthavare utan de som protesterar men ändå lyder. ”De som, medan de protesterar mot regeringens handlingar, ändå lyder är onekligen dess mest samvetsgranna stöttepelare och ofta det allvarligaste hindret för förändring.” (Thoreau, 1995, s. 14.) Med utgångspunkt i att lydnaden är det …

Civil olydnad lämnar protestens trötta oförmåga Läs mer »

Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest

Moderna stater behöver protest och opposition som motor för att producera makt. Hegel visar att utan motpart stagnerar makten och makten försvagas. Ifall Hegel har rätt tenderar demokratier med starka proteströrelser att producera mer makt än diktaturer som lyckats krossa opposition och motstånd. Hegel menar alltså att kritik mot systemet är kritiskt för systemets fortlevnad. …

Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest Läs mer »

Bjud inte upp fascismen som motdansare

Artikeln är publicerad i tidskriften Kurage oktober 2018 Vi frestas att fångas av vår motvilja mot rasifierande uttalanden. ”Nämen så dumt!” Det kan vara fascister och sverigedemokrater eller etablerade moderater och socialdemokrater som uttalar fördomar. Vår upprördhet lockar oss att nappa. Antirasism förvandlar då sig själv till nyhetsbyrå för rasism. Vi delar med oss av fördomsfulla, …

Bjud inte upp fascismen som motdansare Läs mer »

Vad är ickevåld? – Stellan Vinthagen & Mohandas Gandhi

Introduktion till Gandhi Ickevåld är kontraintuitivt. Det stämmer inte med våra reflexer och med det vi tycker är självklart. Det behöver därför experiment och träning för att bryta sig ur det självklara. I sin bok Motståndets sociologi (2016) utgår Stellan Vinthagen från Mohandas Gandhi för att begripa ickevåld. Vinthagen är professor i ickevåld i USA. Ickevåld är, …

Vad är ickevåld? – Stellan Vinthagen & Mohandas Gandhi Läs mer »

Kravpolitik eller motstånd i blivande – Deleuzes kreativa revolution

Kravpolitik går till slut in i en återvändsgränd. Aktivism som kräver och begär blir verkningslöst om nu inte motståndare och andra håller med. Att hävda saker och ting i gemensamma frågor kallas opinionsbildning. För dem som dock tycker annorlunda blir åsikterna inte så relevanta. Dessutom har nyliberalismen de senaste decennierna alltmer förvandlat åsikter till något …

Kravpolitik eller motstånd i blivande – Deleuzes kreativa revolution Läs mer »

Civil olydnad överger protesten

Artikel till tidningen Syre 2017 I tradition från Gandhi låter civil olydnad mål och medel bli samma sak. Ickevåld skapar faktisk befrielse. I varje aktion. Varje ickevåldshandling uppnår befrielse. Eller så misslyckas den med det. Gandhi utvann saltkorn och bröt kolonialismens saltmonopol. Med sit-ins avskaffade medborgarrättsrörelsen apartheid några timmar inne på segregerade restauranger. Med smideshammare …

Civil olydnad överger protesten Läs mer »

Aktualisera eller påverka – Deleuzes revolution

Gilles Deleuze reflekterar över skillnaden mellan kamp i blivande jämfört med kamp som kräver och protesterar. Kamp i blivande gör sig själv till subjekt medan kravpolitik och protest ständigt måste tillsätta styrande. Blivande och aktualiserande Blivande och aktualiserande är direkt skapande och byggande. I platå tio i A Thousand Plateaus visar Deleuze och Guattari att …

Aktualisera eller påverka – Deleuzes revolution Läs mer »

Aktivister och politiker neutraliserar Ship to Gaza

Ship to Gaza använder flera intressanta tekniker för politisk förändring. De bygger allianser med palestinier, hjälporganisationer, judar, muslimer, kristna, socialister, aktivister. Sedan gör de dessa till subjekt, till aktörer. Det är de som med hjälp av fartyg och en inbjudan från organisationer och människor i Gaza bryter själva blockaden mot Gaza: Genom praktiska och solidariska …

Aktivister och politiker neutraliserar Ship to Gaza Läs mer »

Demokrati fastnar i kejsardemokrati – Chiara Bottici & Spinoza

Den parlamentariska revolution som ersatte kungaväldet saknade föreställningar om andra ordningar, om andra system. Den saknade fantasi, och just därför återskapade den kungarikets struktur. Filosofen Spinoza (1632-1677) var skeptisk till revolutioner utan fantasi och föreställningsförmåga. Chiara Bottici verkar som professor i filosofi i Europa och New York. Med hjälp av bland annat Spinoza reflekterar hon …

Demokrati fastnar i kejsardemokrati – Chiara Bottici & Spinoza Läs mer »

Queer bortom påverkans- och rättighetspolitik

Fristående fortsättning på texten Maktordningar som tar upp hacktivism och maktordningar som verb snarare än substantiv. Även queer ordnar. Queer ordnar på märkliga sätt. Queer ändrar en ordning så den blir underlig och märklig. Queer är att onormalisera. Göra det naturliga onaturligt. Detta blir ibland lite bakvänt för den rättighetspolitik som febrilt hävdar att queer …

Queer bortom påverkans- och rättighetspolitik Läs mer »

Civil olydnad riktar sig åt andra håll än protest – Om postprotest och komposition

Protest och postprotest skapar olika kompositioner. Protesten vänder sig mot. Protesten placerar sig själv mitt emot det den är emot. Nejet riktas mot något som därmed görs till ett Ja. Protesten vänder sig mot en regering, mot dess beslut och verksamhet. Regeringen pekas ut som subjektet, som den som vill något. Protesten gör därmed sig …

Civil olydnad riktar sig åt andra håll än protest – Om postprotest och komposition Läs mer »

Protesten ger staten makt: Michel Foucault

Civilsamhället får i tidig liberalism uppgiften att protestera, att hindra att staten blir maktfullkomlig. Organisationer och medborgare, som inte är del av statens apparat, ges uppgiften att hålla sig upproriska mot staten. Michel Foucault beskriver det så här: ”Since the nineteenth century, civil society has always been referred to in philosophical discourse, and also in …

Protesten ger staten makt: Michel Foucault Läs mer »

Förundersökning blir postprotest

Bland Vin & Fikonträdsplanterarna försöker vi använda postprotest – börja genomföra lösningar utan att betona det negativa. Det är svårt när man går in i rättsprocessen eftersom den bygger på negationer. Här har jag dock gjort ett försök i mitt yttrande till polisen. Yttrande Diarienr 1400-K133136-07 Tack för arbetet med förundersökningen! Utredningen tycks inte ha …

Förundersökning blir postprotest Läs mer »

Demonstration är också direkt aktion

Problemet med demonstrationer är knappast att de inte skulle ha någon effekt eller att de har alldeles för liten effekt. Här har jag ofta tänkt fel. Problemet med demonstrationer är snarare att de har väldigt stor effekt. Demonstrationer förverkligar yttrandefriheten Demonstrationer är lika mycket direkt aktion som plogbillsaktioner, kooperativ eller fair trade. Demonstrationer förverkligar. Exemplets …

Demonstration är också direkt aktion Läs mer »

Blockader blockerar befrielse

Det kanske största misstaget när civil olydnad spred sig över Europa och USA blev fixeringen vid blockader. I den rika delen av världen gjordes blockaden till den dominerande metoden för civil olydnad. Här analyserar jag flera skäl till varför Rosa Parks, Martin Luther King och Mohandas Gandhi inte använde blocker. När Gandhi var som mest …

Blockader blockerar befrielse Läs mer »

Protest blir fetischism – Zizek

Slavoj Žižeks analys av fetischism som falsk aktivism blir en skarp – och smärtsam – kritik av den lagliga protesten. Protest görs till kraftkälla för att utvinna energi istället för att omvandla samhällen. Protesten är mycket väl medveten om sin lydiga undergivenhet. Men lydnaden spelar ingen roll eftersom makten ju har genomskådats. Genom att fnysa …

Protest blir fetischism – Zizek Läs mer »

Deleuze, Nietzsche & postprotest

Här är sju artiklar om Deleuzes och Nietzsches kritik mot det negativa och om möjligheten till ett skapande motstånd. Sjunga, dansa och bejaka – I Vi behöver skratta, dansa och spela – bejaka och bekräfta livet. Under det negativas herravälde är det alltid livet som nedvärderas[1]. Det gäller, enligt Nietzsche, ”att bekämpa en viss, nästan …

Deleuze, Nietzsche & postprotest Läs mer »

Exemplets makt – direkta aktioner skapar symbolik

Här analyserar jag med hjälp av symbolteori hur politiska aktioner som direkt förverkligar lösningar får symbolisk kraft. Symboliken gör att aktionen överskrider sig själv. Symboliken skapar sig ett liv bortom den lokala politiska kontexten. Symbolteori visar på möjligheter som överskrider problemen med att sprida och dela information. Symbolisk är något i sig och samtidigt överskrider …

Exemplets makt – direkta aktioner skapar symbolik Läs mer »

Protest gör det negativa positivt

Minus ett gånger minus ett blir plus ett. Minus gånger minus blir positivt. Detta gäller i visa fall även det politiska. Nej mot ett nej förvandlar nejet till ja. En protest mot något negativt omvandlar det negativa till positivt skapande. Det etableras som det protesten protesterar mot. Protesten pekar ut och återinsätter det etablerade som …

Protest gör det negativa positivt Läs mer »

Demonstrationståg utvecklades från militär styrkeuppvisning

Demonstrationståg, marscher och parader har sina historiska rötter från hur härskare visade upp att de krossat sina fiender. Parader demonstrerar styrka och överlägsenhet. Olika varianter utvecklades av krigsherrar i Babylon, härskare i Romarriket och togs senare över av de nya nationalstaterna i Europa. Arbetarrörelsen tog på sent artonhundratal över denna föreställning om politisk kamp som …

Demonstrationståg utvecklades från militär styrkeuppvisning Läs mer »

Protest avsätter oss som regerande

Alla organisationer regerar. När vi samlas i en liten grupp tas beslut och initiativ som börjar styra gruppen. Gruppen skapar sig en politik. Politisk förändring blir möjlighet. Ibland lyckas inte gruppen regera, istället är det vädret som regerar. Eller tidsbrist. Eller huslån. Eller ett lönearbete. Myllret av regerande krockar. Ibland stärker olika regeranden varandra, ibland …

Protest avsätter oss som regerande Läs mer »

Postprotest – en intervju

Intervju med Per Herngren av Thor Rutgersson som senare publicerades i Demokratimodellen, Trinambai, 2015. Thor: Den här boken handlar ju om att försöka förändra organisationer och föreningar – folkrörelser. Att våga stå upp för ett öppnare klimat och att driva på för positiv utveckling. De flesta av oss, som på ett eller annat sätt är …

Postprotest – en intervju Läs mer »

Anti ger makt makt – Sara Ahmed

Att vara anti innebär inte att vi överskrider det vi är anti. Queerfeministen Sara Ahmed kritiserar föreställningen att antirasism överskrider rasism. Att vara emot är att vända sig i en viss riktning. Att vara emot är att rikta sig mot. Anti vänder sig till det den är emot. Anti inleder en intim relation till det …

Anti ger makt makt – Sara Ahmed Läs mer »

Foucault – Makt och disciplin

Michel Foucault var under fyra år i slutet på femtiotalet lektor vid Uppsala Universitet. Där gjorde han en del av sina undersökningar till den numera klassiska Vansinnets historia[1]. De svenska arkiven över dårhusen och fattighusen är relativt välbevarade. När han sen försökte lägga fram undersökningen som doktorsavhandling blev han avrådd av professorn i idéhistoria, Sten …

Foucault – Makt och disciplin Läs mer »