Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. När två parter gör varandra till motsatser skapas en dialektisk dynamik. De övergår från att vara två separata enheter till att bli ett par – motparter. På så sätt stärker och utvecklar de varandra. Dessutom utvecklas deras relation genom motsättningen. De […]
Dialektik gör protest till motor för nationalstaten – Hegel Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Att agera är att förändra världen. Det är så vi ska begripa handling, enligt den politska teoretikern Hannah Arendt: ”beginning something anew, that is, of acting”1. Att hjälpa ett barn att sätta på mössan när det är kallt är en förändring.
Kampanjer ersätter det politiska – Hannah Arendt Läs mer »
Fram till femtiotalet föreställde sig systemteori att moral hade en integrerande funktion för samhällen. Moralen ansågs funktionell för ett samhälle eftersom moralen skapade frid och harmoni. Systemteoretikern och sociologen Niklas Luhmann visar att moral snarare har en konfliktskapande funktion. Moral motverkar och trycker tillbaka konfliktlösning och medlingslösningar. Överenskommelser tenderar att privatisera konflikter. Förhandlingen kamouflerar att
Moral skapar konflikter – och förstärker dem Läs mer »
Jag försöker här undersöka neurondemokrati. Ursäkta, texten är anteckningar i själva undersökningen och den är därför inte så enkel om man inte är insatt i begreppen. Förhoppningsvis finslipas den så den blir lättare att följa. Här är några egenskaper och funktioner som tycks vara avgörande för neurondemokrati. Per Herngren14 maj 2023, version 0.1 Referens Texter
Revolution är att återvända till en annan ordning för att finslipa och träna, reformera och experimentera.
Texter om revolution Läs mer »
Ömsesidig förstärkning mellan dåtid, nutid och framtid skapas genom övning i att sätta pulsen
Moderna stater behöver, enligt Hegel, opposition för att utvecklas och producera makt.
Texter om negation, att vara emot Läs mer »
Återkommande aktioner och verksamheter kan hamna i resonans. Då förstärker de varandra.
Samhällsomvandling som skapande och utbrytande istället för protest och att vara emot
Texter om Gilles Deleuze Läs mer »
Informera mot förtryck har inte någon befriande effekt, enligt Gilles Deleuze. Information om orättvisor skapar inte befrielse. Befrielse kräver motstånd. Motstånd är, enligt Deleuze, blivande. Blivande olydnad. Blivande befrielse. Blivande jämlik. Blivande omsorg. Blivande rättvis fördelning av makt och resurser. Blivande revolution. Blivande ska inte begripas instrumentellt. Det är inte så att ett medel kommer
Information skapar inte befrielse – Deleuze och blivande revolution Läs mer »
Tv-deckaren Day Break lär oss teorin om sociala system. Tv-serien handlar om en deckare som återupplever samma dag igen och igen. Han kommer ihåg vad som hände när han agerade på olika sätt de tidigare ”samma dag”. Och nästa ”samma dag” försöker han få kontroll över dagen för att rädda diverse personers liv. Han vet
Deckare lär oss systemteori Läs mer »
I en artikel Le Monde skriver Michel Foucault: ”The man in revolt is ultimately inexplicable. There must be an uprooting that interrupts the unfolding of history, and its long series of reasons why, for a man ’really’ to prefer the risk of death over the certainty of having to obey.” (1979) Revolutioner bryter med historiens
Revolutioner vägrar lyda – Foucault Läs mer »
Föreställningen att politik är påverkan är en överföring från mekaniska föreställningar om orsak-verkan, linjär kausalitet. Det som är före påverkar det som är efter. Och det som kommer efter är orsakat av något som kom före. Men politik vänder på denna föreställning. Det som kommer efter ändrar på det som varit tidigare. Det som varit
Skapande istället för påverkanspolitik – Nietzsche, Tarde & Deleuze Läs mer »
Det finns en överdriven tro att samhällen fungerar genom styrning uppifrån, och att samhällsförändring sker om man lyckas påverka dom däruppe. Men fokus på påverkanspolitik blir slöseri med kraft och tid. Här tar jag upp alternativa teorier som menar att samhällen och organisationer skapas och förändras genom interaktionen mellan självskapande singulariteter. Singularitet är något som
Kejsardemokrati eller singulariteter – Deleuze Läs mer »
Alltför stor lydnad producerar kaos och tröghet. Motstånd är nödvändigt i organisationer och samhällen för att skapa ordning och kreativitet. Men motstånd som bara är motstånd mot en chef eller central regering hindrar kreativiteten. För att motstånd ska bli kreativt måste den skapa sig ett eget liv. När något börja leva ett eget liv som
Singularitet eller centralstyrning – Deleuzes revolution Läs mer »
Deleuzes begrepp mångfaldigande och singularitet gör det möjligt att förstå motstånd som direkt politisk förändring. De hjälper oss ur föreställningen att samhällsförändring går via centrala makthavare eller via en förändring av helheten. Multiplicitet är mångfaldigande. Det är både handlingens mångfaldiga och ett resultatet i sig själv: ett mångfaldigande. Multiplicitet blir då en annan världsbild än
Mångfaldigande och singularitet – Deleuzes revolution Läs mer »
Styrteknik eller reglerteknik Innan vi undersöker makt i samhällen låt oss först snegla lite på styrning av tekniska system. Styrteknik ses som en gren inom reglertekniken. Styrning behöver ofta inte ta hänsyn till egenskaper hos det som styrs eller vilka förhållanden som gäller. Det förutsätts att styrningen har kontroll över situationen. I extremfallet av styrning
Makt är mer resonans än centralstyrning – Deleuze Läs mer »
Spinoza hjälper oss att bryta med föreställningen om makt som styrning. Spinoza utgår från att samhället finns, att vi befinner oss i detta samhälle, att vi inte kan befinna oss utanför det och att samhället behöver ett härskarvälde (dominion). Spinoza har en container-bild av samhället, han ser det som en helhet vilken innehåller (contain) medborgare
Härskare styr inte – Spinoza & Deleuze Läs mer »
Artonhundratalssociologen Gabriel Tarde ger oss verktyg för att bryta med dichotomin mikrohandlingar och makrosystem. Och med dichotomin lokalt och globalt. Detta leder till att nationalstatliga revolutioner bör ses som undantagsfall. Det är inte på det nationalstatliga planet revolutioner vanligtvis sker. Jag använder en av de älsta globala revolutionerna – hälsningsceremonier – för att analysera hur
Mikrorevolution utan makro – Deleuze & Tarde om revolution Läs mer »
Kärleken till nästan bryter med den kosmiska ordningen av hämnd och bestraffning. Den kristne älskar sin fiende utan att försköna fiendens fiendeskap. För Zizek är detta vägen till en framgångsrik revolution som övervinner orättvisor och förtryck. Slavoj Zizek är filosof från Slovenien. Han utvecklar teorier om psykoanalys, revolution, marxism, ateism och kristen teologi. Det kristna
Kristendomen revolutionerar revolutionen – Zizek Läs mer »
Jag ska här visa hur utrymmet av möjligheter under speciella omständigheter producerar likhet. Hur möjligheter tar bort möjligheterna. Handlingar producerar spektrum av andra möjliga handlingar. Låt oss kalla detta spektrum av möjligheter för möjlighetsutrymme. Ifall alla tillgängliga möjligheter sprids ut på en yta så får vi alltså ett möjlighetsutrymme. Möjliga vägar agerar även innan de
Hur riksdagsval skapar enpartistat – ickelinjär teori Läs mer »
Rekursiv är att förverkliga målet i medlet. Det är att göra målet till en del av medlet. Rekursiv demokrati gör demokrati till medlet som förverkligar demokrati. Detta liknar Gandhis rekursiva ickevåld där mål och medel blir ett, och alltså är utbytbara. Rekursiv demokrati bryter därmed med den vanliga mekaniska och linjära föreställningen om politik: att
Rekursiv demokrati i två steg Läs mer »
Två som dansar med varandra blir ett, ett par, en gemensam enhet. Två dansare bildar ett danspar. Dansparet kan inte reduceras till de två individuella dansarna. Dansparet är inte summan av de individuella dansarna. Dansparet skapar sig ett eget liv, som gör sig delvis oberoende av de som är med i dansen. Dansparets oberoende är
Demonstration + Motdemonstration = Enhet Läs mer »
Människor står inte vid sidan av tingen. Materian är inte passiv. Vi är inte ensamma subjekt, de egentliga aktörerna. Människor, djur, växter och ting agerar tillsammans. Queerfeministen Karen Barad visar hur materia materialiserar på märkliga sätt. Materia håller sig inte till det naturliga eller normala. Materians vara, dess ontologi, är enligt Karen Barad queer. Jag
Politik är queer – Karen Barad & demokrati Läs mer »
Här tar jag upp en materialism som undviker att reducera det politiska till bakomliggande orsaker och förhållanden. Materialisering är ett blivande. Materia förstås inte passivt. Materia förstås inte heller som en mekanisk och deterministisk materialism. Judith Butler visar i Bodies that matter (1993) hur materia materialiserar[1]. När materia materialiserar agerar det på meningsfulla sätt. Materia
Politik är att materialisera – politisk materialism Läs mer »
En aktion är en enskild händelse och därmed en form av återvändsgränd. Två aktioner bestämmer ’bara’ intervallets längd. Först utifall tidsintervallet används igen för en tredje aktion har en puls uppstått. En puls skapar med tiden resonans med andra pulser. Resonans är ömsesidig förstärkning. Resonans förstärker kraften i aktionerna, ofta tusenfalt. Jämför med hur väggar,
Motstånd kommer i gungning först efter tredje aktionen – politisk materialism Läs mer »
Den politiska radikalitet som upphöjer det djupa, det medvetna, det äkta och det autentiska över det ytliga blir med i produktionen av medelklassens självmedvetande som just medveten. Medelklass använder insikten, medvetenheten, för att skilja sig från prekariat, industriarbetare, invandrare, servicepersonal. Medvetenheten producerar skillnader mellan bildade och obildade. Medelklass är verb snarare än substantiv Medelklass är
Medvetandegöra producerar medelklass: upplysning som motor Läs mer »
När vår lydnad återkommer uppstår puls. Makt pulserar. Och utan puls blir makt bara tillfälligt och knappast speciellt mäktigt. Detta gäller även motstånd. Utan puls blir motstånd maktlöst. Det tar åtminstone tre aktioner innan civil olydnad skapar puls. En enda aktion är en enskild händelse och därmed en form av återvändsgränd. Två aktioner definierar intervallets
Makt och motstånd är pulserande motorer Läs mer »
Dekonstruktion händer när konstruktionen blir aktör. Konstruktionen öppnar upp nya möjligheter som vi inte tänkt på, som vi inte planerat för. Konstruktionen konstruerar det den inte är konstruerad för. Det kallas dekonstruktion. Morfemet de betyder av och från. De-konstruktion är något som kommer av konstruktionen, från konstruktionen. Konstruktionen dekonstruerar. Själva konstruktionen blir subjekt och aktör.
Dekonstruktion – aktör tillsammans med oss Läs mer »
Mångfaldigande av olydnad och hierarkier skapar ordning. Ordning som blir stabilare än både centralism och platt struktur. Tidigare i denna serie om ickelinjär makt och motståndsteori har jag skrivit om makt och motstånd som omloppsbanor kring gravitation. Makt och motstånd rör sig genom att pulsera eller oscillera. Men vart är de på väg? Ickelinjär komplexitetsteori
Ordning behöver hierarkier och olydnad Läs mer »
Är möjligen gravitation och dragkraft mer relevant för att begripa politisk förändring än föreställningen om politisk påverkan? Ifall vi får överge de linjära föreställningarna om att politisk förändring sker genom påverkan behöver vi söka bättre förklaringar. Ickelinjära teorier om oförutsägbara förhållanden tycks visa att förändringskraften går åt motsatt håll än vad den antas göra i
Gravitation snarare än politisk påverkan Läs mer »
Det linjära är förutsägbart. Linjära teorier förklarar natur- och samhällsförändringar med en eller några orsaker. Mest känt är mekanik. Det ena påverkar det andra. I linjära föreställningar följer saker på varandra. Detta är en första introduktion till en serie artiklar om ickelinjär teori och ickelinjär politik. Fördjupning och referenser kommer i de följande fristående artiklarna
Ickelinjär förändring – introduktion Läs mer »
I Judith Butlers teori om ickevåld lyfter hon fram hur prekaritet, bekymmer, visar hur vi behöver varandra. Ömsesidig hjälp och att vara social är förutsättningar för att kunna leva. Detta gäller även politiska organisationer. Folkrörelser och andra politiska organisationer behöver varandra. Motstånd och folkliga rörelser ska, enligt henne, skapa skillnader snarare än identitet. Organisationer som
Allians av olikhet istället för identitetspolitik – Judith Butler Läs mer »
Denna text är dessutom publicerad på kurdiska. Nietzsche ger med sin eviga återkomst ett alternativ till linjära föreställningar om samhällen och samhällsförändring. Den kanske vanligaste linjära föreställningen om samhällsförändring är politisk påverkan av makthavare genom aktioner, medvetandegörande och opinionsbildning. Med Nietzsche och ickelinjär teori kan vi bryta med denna dominerande föreställning om hur samhällen fungerar.
Samhällsförändring är rekursiv Läs mer »
Motstånd och samhällsförändring verkar genom resonans, puls, rytm och dans snarare än genom påverkan. Traditionella linjära föreställningar letar efter egenskaper hos organisationer, aktioner, kulturer, individer, samhällen eller hos materia. Politisk förändring i en linjär värld blir att påverka sådana egenskaper. I det ickelinjära uppstår egenskaper i relationer snarare än hos det enskilda och individuella. Relationer
Motstånd i resonans – alternativ till påverkanspolitik Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
