Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Karen Barad, som forskar kring kvantfysik och queerfeminism, bryter med uppdelningen stort och litet, stora organisationer och små grupper, väldiga system och små handlingar. Världen består inte av olika nivåer eller olika skalor: “the different scales of individual bodies, homes, communities, […]
Politik sammanflätar – Karen Barad Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Intervention kommer från latin: att komma mellan eller komma in mitt ibland. Intervention kommer ofta utifrån men den genomförs inte utifrån. Intervention går in mitt ibland. Genom att gå in mitt i en ordning och där börja ersätta den med en
Interventioner tränger sig in i maktordningar Läs mer »
Göran Ahrne, professor i sociologi, avlivar flera av de myter som ickevåld, vänster och motståndsgrupper gärna lever kvar i. Här tar jag upp hans forskning om att nationalstater inte är samhällen. Citaten är från Göran Ahrnes artikel ”Upptäckten av det globala” från 2007. Nationer är inte samhällen Den globala revolutionen ”innebär att staten inte längre
Sverige är inget samhälle Läs mer »
En rörelse av forskare som kallar sig världssystemanalytiker lanserade under sjuttiotalet begreppet världssystem. Föreställningen är att de olika systemen bildar egna världar. Enligt Immanuel Wallerstein var valet av begreppet ’världssystem’ (world-system) ”avsedd att indikera att det inte var fråga om system, ekonomier och imperier som omfattar (hela) världen, utan om system, ekonomier och imperier som
Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism Läs mer »
Smitta är ett annat sätt att begripa samhällen och samhällsomvandling än tron att en regering eller ett väldigt system styr.
Texter om hur samhällsomvandling smittar Läs mer »
Singulariteter återskapar sig i dynamisk ömsesidighet vilket frigör dem från central styrning och kontroll.
Texter om singularitet Läs mer »
Fortsättning på utopin om den gode konungen
Texter om centralstyrning Läs mer »
Samhällsomvandling som skapande och utbrytande istället för protest och att vara emot
Texter om Gilles Deleuze Läs mer »
Varje gång människor möts och samarbetar uppstår möjligheter att förverkliga revolution. Walter Benjamin skjuter inte revolutionerna på framtiden. Små grupper har möjlighet att genomföra revolution. Eller att avstå. Men en liten organisation är inte ensam i förverkligandet. Gruppen behöver samverka med dem som kämpar på andra sidan jordklotet och med dem som kämpade för länge
Ickevåldsrevolution – Walter Benjamin Läs mer »
I sitt brev från fängelsecellen i Birmingham i Alabama skriver Martin Luther King: ”Man har inte bara juridisk utan också en moralisk förpliktelse att lyda rättfärdiga lagar. På motsvarande sätt är det en moralisk plikt att bryta mot orättfärdiga lagar. Jag är enig med Augustinus som säger att en orättfärdig lag är ingen lag.” (16 april
Civil olydnad är plikt enligt Martin Luther King Läs mer »
Härskandet och regerandet sker inte däruppe i ett maktcentrum. Det är snarare medborgare som tar över regerandet. Vi blir makt med våra kroppar, organisationer och med vårt tänkande. I denna artikel tar jag upp likheter mellan Deleuzes filosofi kring makt och Foucaults governmentality. Makt kräver inget maktcentrum. Flertalet makttekniker bygger inte på centrum. Vi kan
Makt är decentraliserad – Foucault & Deleuze Läs mer »
Fantom är kontur eller form av något som inte materialiserar. Fantomer uppfattas men de är inte där. Avtal, transaktioner, varor och företag som används i bedrägerier men bara existerar på pappret kallas ibland fantomer. Ordet kommer från grekiska phantazein: orsaka att något syns. Samt även från grekiska phainein: att visa. Det är vanligt att psykologisera
Stockholmssyndrom uppstår när hot får de som hotas att bli lojala med dem som hotar. I väldigt olika situationer uppstår detta märkliga fenomen. Vanligast är det möjligen inom familjer med hot och övergrepp. Men det kan uppstå hos andra som systematiskt domineras eller kränks. Det blir svårare att upptäcka stockholmssyndrom när hotet är långvarigt och
När blir nationalism och lönearbete stockholmssyndrom? Läs mer »
Bruno Latour är kanske den idag som är mest känd för att hävda att materia, instrument och saker är aktörer[1], och därmed även politiska aktörer. Alla saker,organisationer och personer som skapar en förändring är aktörer, enligt Latour: “any thing that does modify a state of affairs by making a difference is an actor, … an actant.
Saker är också samarbetspartners – Latour & politisk materialism Läs mer »
Gabriel Tarde visar hur djur, växter och ting agerar socialt och politiskt. Och hur de faktiskt även bygger samhällen. Han visar också att samhällsförändring sker vertikalt genom smittor och imitationskedjor snarare än från åsikter och opinioner eller från regeringar och ledare. På artonhundratalet forskade Gabriel Tarde, en av sociologins klassiker, om hur saker, växter och
Ting och djur bygger också samhällen – Gabriel Tarde & politisk materialism Läs mer »
Karen Barad och hennes queermaterialism bryter med föreställningar om att vi befinner oss inuti. Saker och ting är inte placerade inne i olika sfärer: inuti kulturen, inuti civilisationen, inuti kapitalismen, inne i globaliseringen, i naturen, inne i en viss nationalstat eller inlåsta i västvärlden. Visst, vi kan vara inlåsta i en cell eller sova inne
Bortom Marknaden och Samhället: trassel istället för sfärer – Karen Barad Läs mer »
Karen Barad bryter med uppdelningen mikro och makro. Hon bryter sig också ut ur föreställningar om att vi skulle vara instängda i stora system som kapitalism eller patriarkat. Karen Barad visar hur politisk förändring är möjligt utan att peka ut nationalstater och regeringar som aktörer i denna förändring. Många händelser styrs vare sig av regeringar
Jämlik metod och jämlikt motstånd – Karen Barad & Bruno Latour Läs mer »
Politiskt motstånd påverkar inte opinionen eller makten. Motstånd samagerar snarare med olika aktörer och även med härskare och förtryckare. Varje motståndshandling medagerar tillsammans med det som motståndet intervenerar i. Denna fristående artikel undersöker hur Karen Barads queermaterialism vidareutvecklar Niels Bohrs kvantfysiska sammanflätning till en politisk teori. Sammanflätning och medagerande är alternativ till dualismen subjekt och
Motstånd medagerar: bortom politisk påverkan – Karen Barad Läs mer »
Vi är inte placerade i världen. Vi innehar inte bara en position i världen. Vi har inte heller en position i ett maktsystem. Vi är snarare intrasslade och sammanflätade. I denna text tar jag upp Karen Barads alternativ till att utgå från position och perspektiv. Att utgå från individen, eller från den subjektiva upplevelsen är
Motstånd bortom position och perspektiv – Karen Barad Läs mer »
Det finns ett ideal om hur vi neutralt kan observera en ren, oberoende verklighet därute. Detta ideal formar en journalistik som ska observera utan att påverka och störa. Eller så kritiseras viss journalistik för att den producerar sina egna nyheter, den borde ju bara beskriva verkligheten, inte skapa verkligheten! Motsvarande ideal finns i forskning och
Skola, journalistik och forskning verkar i verkligheten – Karen Barad Läs mer »
Motstånd flätar alltid samman. Motstånd flätar ihop med motpart, med andra organisationer, med saker och ting, och med platser. I denna text om Karen Barads teori om rumslighet undersöker jag hur platser och utrymme blir till i motstånd. Och hur platser blir olydiga, hur platser gör motstånd. Intra-aktion Karen Barad kallar en sammanflätning av samagerande
Motstånd flätar ihop platser och skapar utrymme – Karen Barad Läs mer »
Strukturer agerar. Handling och struktur står inte i opposition till varandra. En struktur, hos Karen Barad, blir därmed inte en stor extern ordning som kontrollerar handlingarna. Struktur är istället en typ av handling vi skulle kunna kalla för ”ordnande” eller ”strukturerande”. Karen Barads bryter med uppdelningen handling och struktur. Denna fristående text analyserar vad hennes
Maktstrukturer är handlingar – Karen Barad Läs mer »
Föreställningen om en dualism mellan språk och materia skapar två ytterlighetspositioner som gärna reducerar vad som händer till antingen det ena eller det andra. Språkkonstruktivism skulle vi kunna kalla den ena sidan. Den menar att vi inte kan relatera till den rena materian. Vi kan bara uppfatta och tala om saker och ting. Genom att
Språk och materia bortom dualism – Karen Barad Läs mer »
I forskning används åtminstone två metoder för att börja kontrollera forskningens objekt: 1 Objekten underordnas hypotes, problem eller teori. Objekten tvingas därmed falsifiera och bekräfta den värld undersökningen är med och skapar. Genom upprepning producerar forskning självgående motorer, projekt, som rullar vidare på till synes oförutbestämda vägar. 2 Objekten underordnas annan aktör. Genom att förklara
Forskningsobjekt gör motstånd Läs mer »
Hur kommer det sig att så många politiska och religiösa organisationer, samt folkrörelser, organiserar sig så att de återskapar nationalstaten? Hur blev riksorganisationer en så dominerande organisationsform. Är det så att nationalstaten styrde att det blev så? Eller är det istället så att riksorganisationer med tiden hamnar i resonans med varandra. De härmar varandra i
Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans Läs mer »
Västerländsk politik betecknas gärna som instrumentell. Mål och medel föreställs vara separerat. Politik skulle då innebära att besluta och genomföra något annat än det samhälle man vill ha. Genom att inte förverkliga så uppnås målet. Någon annan gång. Förhoppningsvis. Effektivitet är i så fall inte hur bra eller dåligt något funkar. Effektivitet föreställs istället vara
Instrument är inte instrumentella: Latour och Gandhi Läs mer »
I Stora Katekesen från 1529 definierar Martin Luther vad en gud är. Definitionen gör gud till ett användbart teoretiskt begrepp för motstånd, politik och sociologi: ”Vad betyder det att hava en Gud eller vad är Gud? Svar: en Gud kallas det, som man väntar sig allt gott av och som man i all nöd tager
Gud som sociologiskt begrepp: Martin Luther Läs mer »
Otto von Busch: Är inte denna typ av beröring du nämner en väldigt utsatt och sårbar position? Per Herngren: Ja jo, precis som femme är ickevåld sårbar beröring. Beröring av våldsamma ytor. Ickevåld går alltid i direkt beröring med våld och förtryck. Beröra Genom att beröra blir sårbarheten en aktör som drar i både oss
Befrielse genom sårbar beröring: ickevåld & queer Läs mer »
Otto: Beröring skapar skillnad, den delar upp mellan agenser, en sak berör en annan, en människa rör vid en annan, en hand möter en annan. Men den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty menade att den gränsen inte kunde dras så klart som vi ofta tror; att en handlande person är subjekt och den passiva parten är
Beröring bortom mångfald och individualism Läs mer »
Otto: Visst, även små detaljer, som till exempel en oönskad fläck, kan förändra en annars perfekt utstyrsel, och likaså motsatsen, en väl vald accessoar kan bli “pricken över i:et”. Modet är ett spel med denna typ av sammanställningar av agens. Ofta leker ju nya stilar och subkulturer med just dissonanser och synliga konflikter, de skapar
Kaskader skapar befrielse – kaskadpolitik Läs mer »
När vi tillsammans eller själva tar beslut så gör vi val. Men beslut består av mycket mer än att välja. Valet är det i ett beslut som inte kontrolleras av något annat. Möjligen är det så att själva väljandet är en liten del av ett beslutsfattande. Men om väljandet inte fanns där skulle beslutet inte
Varje gemenskap är tvingad att regera Läs mer »
Kapitalism återskapas som del i vår vardag. Igen och igen. Kapitalism flockar sig i mikrohandlingar som återskapar vinst, rikedom, lönearbete och privat egendom. Trots att jag tränat upp mina ögon är kapitalismen ofta så liten att jag inte upptäcker den. Tja, trots att jag håller i den. En del av det jag betalar till caféet
Blir storföretag en form av statssocialism? Läs mer »
Ickelinjära sociologer och samhällsvetare, som John Urry och John Law, gör upp med föreställningar om att det skulle finnas makthavare. Traditionella teorier kring politik och samhällsförändring utgår gärna från att makt är något som kan ägas och innehas: “in much social science power conceived as a property of agents remains central to the analysis of
Makthavare finns inte – ickelinjärt Läs mer »
Psykologiskt, individuellt, lokalt, stat och globalt uppfattas som olika nivåer. Jag föreslår att sådana nivåer är chimärer, luftslott. Chimär kommer från franskans chimère fantasifoster, hjärnspöke. Paradoxalt nog suddar föreställningen om nivåer ut de lokala kamper som ständigt förs mellan mängder med olika maktintensiteter. Ett litet barn kan trampa på Apple så att Apple förlorar makten
Kämpa glokalt – undvik riksnivå Läs mer »
Occasionalism växte fram inom islamisk filosofi för mer än tusen år sedan. Första texterna skrevs av al-Ash’ari som levde 873-935. Occasionalism hävdar att påverkan inte existerar. Det ena orsakar inte det andra. Det ena leder inte till det andra. Politisk occasionalism bryter med påverkanspolitik. Men vilka alternativ ges? Hur är politisk förändring i så fall
Påverka inte – islamisk occasionalism Läs mer »
Genom aktivism, filosoferande, tankar, attityder, smink, frisyrer och kläder arbetar femme kreativt med ytan. Femme lyfter fram ytligheten. I denna fristående text om politisk materialism tar jag upp femmerörelsens bidrag till motstånd, eller kanske snarare till motståndskraft och ytspänning. Femme är del av queer och feminism. Ulrika Dahl visar i sin artikel, Ytspänningar, att femme
Femme, yta och femininitet: Ulrika Dahl Läs mer »
Den traditionella borgerliga bilden av det politiska är att det skulle försiggå inuti ett ramverk, närmare bestämt inom en social helhet som kallas Samhället. Samhället som helhet kan representeras av politiker, en klass eller en grupp. Handlingen att representera talar om att det finns en klyfta mellan handling och universalitet, mellan del och helhet. Helheten
Representation – Laclau & hegemoni Läs mer »
Att förklara samhällen, handlingar, moral eller konflikter utifrån individen kallas metodologisk individualism. Politisk individualism föreställer sig att politisk förändring kommer ur individuella egenskaper som empati, medvetenhet, insikt, kunskap eller livstil. Subjektet förstås ofta som synonymt med individen. För att komma bort från subjektiva och individualistiska förklaringar talar Habermas om det ’intersubjektiva’: Det som händer mellan
Aktörer bortom individ Läs mer »
Sociologen Gert Nilson visar hur karnevalen under medeltiden blev egna samhällen snarare än avbrott i träldom och feodalism. Själv bor jag i Hammarkullen och sista helgen i maj tar jag ledigt tre dagar för att vara med på Sveriges äldsta karneval: Hammarkullekarnevalen. Första gången jag deltog i mitten på sjuttiotalet var jag tonåring. Några år
Karnevalen som eget samhälle Läs mer »
Ulrich Becks kritik av metodologisk nationalism En gång i tiden började nationalstaten grunda sin makt ”på bindningen till en viss plats” (s 17). Ulrich Beck visar i Vad innebär globaliseringen? hur statens glasögon sprider sig och börjar användas även av vetenskapen. Sociologer, samhällsvetare så väl som folkrörelser skapar sig en fiktiv bild av att samhället
Träna bort containervärldsbilden Läs mer »
Vi måste bli misstänksamma mot de vardagsmetaforer som formar vårt tänkande, menar Kathy Ferguson. Alltför ofta stärker de makt. Hon bor på Hawaii och tituleras professor, feminist och postanarkist. Nyligen blev hon inbjuden som inledningstalare då forskarnätverket Resistance Studies startade i Göteborg 6 juni 2007. Tolv timmars tidsskillnad, och värk i benen skyllde hon på
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Vad är makt? – Några begrepp Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Räfflad organisation – inte platt Läs mer »
