Platt ontologi

Sverige är inget samhälle

Göran Ahrne, professor i sociologi, avlivar flera av de myter som ickevåld, vänster och motståndsgrupper gärna lever kvar i. Här tar jag upp hans forskning om att nationalstater inte är samhällen. Citaten är från Göran Ahrnes artikel ”Upptäckten av det globala” från 2007. Nationer är inte samhällen Den globala revolutionen ”innebär att staten inte längre …

Sverige är inget samhälle Läs mer »

Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism

En rörelse av forskare som kallar sig världssystemanalytiker lanserade under sjuttiotalet begreppet världssystem. Föreställningen är att de olika systemen bildar egna världar. Enligt Immanuel Wallerstein var valet av begreppet ’världssystem’ (world-system) ”avsedd att indikera att det inte var fråga om system, ekonomier och imperier som omfattar (hela) världen, utan om system, ekonomier och imperier som …

Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism Läs mer »

Texter om singularitet

Singulariteter återskapar sig i dynamisk ömsesidighet vilket frigör dem från central styrning och kontroll.

Ickevåldsrevolution – Walter Benjamin

Varje gång människor möts och samarbetar uppstår möjligheter att förverkliga revolution. Walter Benjamin skjuter inte revolutionerna på framtiden. Små grupper har möjlighet att genomföra revolution. Eller att avstå. Men en liten organisation är inte ensam i förverkligandet. Gruppen behöver samverka med dem som kämpar på andra sidan jordklotet och med dem som kämpade för länge …

Ickevåldsrevolution – Walter Benjamin Läs mer »

Kämpa mot fantomer?

Fantom är kontur eller form av något som inte materialiserar. Fantomer uppfattas men de är inte där. Avtal, transaktioner, varor och företag som används i bedrägerier men bara existerar på pappret kallas ibland fantomer. Ordet kommer från grekiska phantazein: orsaka att något syns. Samt även från grekiska phainein: att visa. Det är vanligt att psykologisera …

Kämpa mot fantomer? Läs mer »

När blir nationalism och lönearbete stockholmssyndrom?

Stockholmssyndrom uppstår när hot får de som hotas att bli lojala med dem som hotar. I väldigt olika situationer uppstår detta märkliga fenomen. Vanligast är det möjligen inom familjer med hot och övergrepp. Men det kan uppstå hos andra som systematiskt domineras eller kränks. Det blir svårare att upptäcka stockholmssyndrom när hotet är långvarigt och …

När blir nationalism och lönearbete stockholmssyndrom? Läs mer »

Saker är också samarbetspartners – Latour & politisk materialism

Bruno Latour är kanske den idag som är mest känd för att hävda att materia, instrument och saker är aktörer[1], och därmed även politiska aktörer. Alla saker,organisationer och personer som skapar en förändring är aktörer, enligt Latour: “any thing that does modify a state of affairs by making a difference is an actor, … an actant. …

Saker är också samarbetspartners – Latour & politisk materialism Läs mer »

Ting och djur bygger också samhällen – Gabriel Tarde & politisk materialism

Gabriel Tarde visar hur djur, växter och ting agerar socialt och politiskt. Och hur de faktiskt även bygger samhällen. Han visar också att samhällsförändring sker vertikalt genom smittor och imitationskedjor snarare än från åsikter och opinioner eller från regeringar och ledare. På artonhundratalet forskade Gabriel Tarde, en av sociologins klassiker, om hur saker, växter och …

Ting och djur bygger också samhällen – Gabriel Tarde & politisk materialism Läs mer »

Bortom Marknaden och Samhället: trassel istället för sfärer – Karen Barad

Karen Barad och hennes queermaterialism bryter med föreställningar om att vi befinner oss inuti. Saker och ting är inte placerade inne i olika sfärer: inuti kulturen, inuti civilisationen, inuti kapitalismen, inne i globaliseringen, i naturen, inne i en viss nationalstat eller inlåsta i västvärlden. Visst, vi kan vara inlåsta i en cell eller sova inne …

Bortom Marknaden och Samhället: trassel istället för sfärer – Karen Barad Läs mer »

Jämlik metod och jämlikt motstånd – Karen Barad & Bruno Latour

Karen Barad bryter med uppdelningen mikro och makro. Hon bryter sig också ut ur föreställningar om att vi skulle vara instängda i stora system som kapitalism eller patriarkat. Karen Barad visar hur politisk förändring är möjligt utan att peka ut nationalstater och regeringar som aktörer i denna förändring. Många händelser styrs vare sig av regeringar …

Jämlik metod och jämlikt motstånd – Karen Barad & Bruno Latour Läs mer »

Motstånd medagerar: bortom politisk påverkan – Karen Barad

Politiskt motstånd påverkar inte opinionen eller makten. Motstånd samagerar snarare med olika aktörer och även med härskare och förtryckare. Varje motståndshandling medagerar tillsammans med det som motståndet intervenerar i. Denna fristående artikel undersöker hur Karen Barads queermaterialism vidareutvecklar Niels Bohrs kvantfysiska sammanflätning till en politisk teori. Sammanflätning och medagerande är alternativ till dualismen subjekt och …

Motstånd medagerar: bortom politisk påverkan – Karen Barad Läs mer »

Skola, journalistik och forskning verkar i verkligheten – Karen Barad

Det finns ett ideal om hur vi neutralt kan observera en ren, oberoende verklighet därute. Detta ideal formar en journalistik som ska observera utan att påverka och störa. Eller så kritiseras viss journalistik för att den producerar sina egna nyheter, den borde ju bara beskriva verkligheten, inte skapa verkligheten! Motsvarande ideal finns i forskning och …

Skola, journalistik och forskning verkar i verkligheten – Karen Barad Läs mer »

Motstånd flätar ihop platser och skapar utrymme – Karen Barad

Motstånd flätar alltid samman. Motstånd flätar ihop med motpart, med andra organisationer, med saker och ting, och med platser. I denna text om Karen Barads teori om rumslighet undersöker jag hur platser och utrymme blir till i motstånd. Och hur platser blir olydiga, hur platser gör motstånd. Intra-aktion Karen Barad kallar en sammanflätning av samagerande …

Motstånd flätar ihop platser och skapar utrymme – Karen Barad Läs mer »

Maktstrukturer är handlingar – Karen Barad

Strukturer agerar. Handling och struktur står inte i opposition till varandra. En struktur, hos Karen Barad, blir därmed inte en stor extern ordning som kontrollerar handlingarna. Struktur är istället en typ av handling vi skulle kunna kalla för ”ordnande” eller ”strukturerande”. Karen Barads bryter med uppdelningen handling och struktur. Denna fristående text analyserar vad hennes …

Maktstrukturer är handlingar – Karen Barad Läs mer »

Forskningsobjekt gör motstånd

I forskning används åtminstone två metoder för att börja kontrollera forskningens objekt: 1 Objekten underordnas hypotes, problem eller teori. Objekten tvingas därmed falsifiera och bekräfta den värld undersökningen är med och skapar. Genom upprepning producerar forskning självgående motorer, projekt, som rullar vidare på till synes oförutbestämda vägar. 2 Objekten underordnas annan aktör. Genom att förklara …

Forskningsobjekt gör motstånd Läs mer »

Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans

Hur kommer det sig att så många politiska och religiösa organisationer, samt folkrörelser, organiserar sig så att de återskapar nationalstaten? Hur blev riksorganisationer en så dominerande organisationsform. Är det så att nationalstaten styrde att det blev så? Eller är det istället så att riksorganisationer med tiden hamnar i resonans med varandra. De härmar varandra i …

Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans Läs mer »

Instrument är inte instrumentella: Latour och Gandhi

Västerländsk politik betecknas gärna som instrumentell. Mål och medel föreställs vara separerat. Politik skulle då innebära att besluta och genomföra något annat än det samhälle man vill ha. Genom att inte förverkliga så uppnås målet. Någon annan gång. Förhoppningsvis. Effektivitet är i så fall inte hur bra eller dåligt något funkar. Effektivitet föreställs istället vara …

Instrument är inte instrumentella: Latour och Gandhi Läs mer »

Makthavare finns inte – ickelinjärt

Ickelinjära sociologer och samhällsvetare, som John Urry och John Law, gör upp med föreställningar om att det skulle finnas makthavare. Traditionella teorier kring politik och samhällsförändring utgår gärna från att makt är något som kan ägas och innehas: “in much social science power conceived as a property of agents remains central to the analysis of …

Makthavare finns inte – ickelinjärt Läs mer »

Kämpa glokalt – undvik riksnivå

Psykologiskt, individuellt, lokalt, stat och globalt uppfattas som olika nivåer. Jag föreslår att sådana nivåer är chimärer, luftslott. Chimär kommer från franskans chimère fantasifoster, hjärnspöke. Paradoxalt nog suddar föreställningen om nivåer ut de lokala kamper som ständigt förs mellan mängder med olika maktintensiteter. Ett litet barn kan trampa på Apple så att Apple förlorar makten …

Kämpa glokalt – undvik riksnivå Läs mer »

Påverka inte – islamisk occasionalism

Occasionalism växte fram inom islamisk filosofi för mer än tusen år sedan. Första texterna skrevs av al-Ash’ari som levde 873-935. Occasionalism hävdar att påverkan inte existerar. Det ena orsakar inte det andra. Det ena leder inte till det andra. Politisk occasionalism bryter med påverkanspolitik. Men vilka alternativ ges? Hur är politisk förändring i så fall …

Påverka inte – islamisk occasionalism Läs mer »

Femme, yta och femininitet: Ulrika Dahl

Genom aktivism, filosoferande, tankar, attityder, smink, frisyrer och kläder arbetar femme kreativt med ytan. Femme lyfter fram ytligheten. I denna fristående text om politisk materialism tar jag upp femmerörelsens bidrag till motstånd, eller kanske snarare till motståndskraft och ytspänning. Femme är del av queer och feminism. Ulrika Dahl visar i sin artikel, Ytspänningar, att femme …

Femme, yta och femininitet: Ulrika Dahl Läs mer »

Representation – Laclau & hegemoni

Den traditionella borgerliga bilden av det politiska är att det skulle försiggå inuti ett ramverk, närmare bestämt inom en social helhet som kallas Samhället. Denna helhet kan representeras av politiker, en klass eller en grupp. Handlingen att representera talar om att det finns en klyfta mellan handling och universalitet, mellan del och helhet. Helheten handlar …

Representation – Laclau & hegemoni Läs mer »

Aktörer bortom individ

Att förklara samhällen, handlingar, moral eller konflikter utifrån individen kallas metodologisk individualism. Politisk individualism föreställer sig att politisk förändring kommer ur individuella egenskaper som empati, medvetenhet, insikt, kunskap eller livstil. Subjektet förstås ofta som synonymt med individen. För att komma bort från subjektiva och individualistiska förklaringar talar Habermas om det ’intersubjektiva’: Det som händer mellan …

Aktörer bortom individ Läs mer »

Karnevalen som eget samhälle

Sociologen Gert Nilson visar hur karnevalen under medeltiden blev egna samhällen snarare än avbrott i träldom och feodalism. Själv bor jag i Hammarkullen och sista helgen i maj tar jag ledigt tre dagar för att vara med på Sveriges äldsta karneval: Hammarkullekarnevalen. Första gången jag deltog i mitten på sjuttiotalet var jag tonåring. Några år …

Karnevalen som eget samhälle Läs mer »

Träna bort containervärldsbilden

Ulrich Becks kritik av metodologisk nationalism En gång i tiden började nationalstaten grunda sin makt ”på bindningen till en viss plats” (s 17). Ulrich Beck visar i Vad innebär globaliseringen? hur statens glasögon sprider sig och börjar användas även av vetenskapen. Sociologer, samhällsvetare så väl som folkrörelser skapar sig en fiktiv bild av att samhället …

Träna bort containervärldsbilden Läs mer »

Yta utan djup

Vi måste bli misstänksamma mot de vardagsmetaforer som formar vårt tänkande, menar Kathy Ferguson. Alltför ofta stärker de makt. Hon bor på Hawaii och tituleras professor, feminist och postanarkist. Nyligen blev hon inbjuden som inledningstalare då forskarnätverket Resistance Studies startade i Göteborg 6 juni 2007. Tolv timmars tidsskillnad, och värk i benen skyllde hon på …

Yta utan djup Läs mer »