Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Karen Barad, som forskar kring kvantfysik och queerfeminism, bryter med uppdelningen stort och litet, stora organisationer och små grupper, väldiga system och små handlingar. Världen består inte av olika nivåer eller olika skalor: “the different scales of individual bodies, homes, communities, […]
Politik sammanflätar – Karen Barad Läs mer »
Beställ kursers i effektiva beslut och innovativa möten till er organisation! Eller gå en öppen kurs Deltagarna får en praktisk kurs om effektivare och mer jämlika verktyg för att arbeta i team, arbetslag eller styrelse. Under kursen tränar deltagarna metoder för hur beslut skapar intensitet och affekt istället för att dränera teamet. Deltagarna över tekniker för hur
Effektiva & demokratiska möten Läs mer »
Bryta sig ur en politik av erkännanden, uttalanden och mångfald
Texter om Sara Ahmed Läs mer »
Om queerfeminism, ickevåld & performativt förverkligande
Texter om Judith Butler Läs mer »
Feminism har revolutionerat ickevåldsrörelsen. Jag skriver här lite kort om några feministiska böcker som blivit klassiker för ickevåld och civil olydnad. Bidra gärna med andra texter i kommentar nedan. Barbara Deming Prisons that could not hold, 1995. We are all part of another, 1984. Deming tar bl a upp att makt är lydnad. Problemet är
Feministiska klassiker i ickevåldsrörelsen Läs mer »
Mekaniska eller linjära föreställningar om politisk förändring söker politiska metoder som ger säkra resultat. Ifall opinionen blir tillräckligt stor sker en förändring. Ifall tillräckligt många kommer på demonstrationerna påverkas regeringen. En mekanisk föreställning om motstånd och förändring behöver inte vara naiv. Man tänker sig att det finns mängder med hinder. Men ifall dessa hinder övervinns
Inte princip eller mirakelmedel – Judith Butlers ickevåld Läs mer »
Queerfeministen och professorn Judith Butler föreläste på Södra Teatern, Stockholm, ”om rätten att ha rättigheter. Hon menade att den är performativ, den uppkommer i samma ögonblick som en pluralitet av människor framträder tillsammans för att göra anspråk på en rätt”[1]. Performativ utvecklades av John Langshaw Austin i sin berömda föreläsning från 1955 om hur man
Rättigheter genomförs performativt i kampen – Judith Butler Läs mer »
Karen Barads queermaterialism öppnar upp för en bättre förståelse av hur motstånd och politisk förändring går till. I denna första artikel tar jag upp hur Barad avvisar att materia och mening skulle kunna separeras från varandra. Hennes materialism kontrasterar mot hur många ”hårda materialismer” förandligar politik. Hur de idealiserar det politiska. När en ”hård” materialist
Hur materialism förandligar och idealiserar – Karen Barad Läs mer »
Karen Barad och hennes queermaterialism bryter med föreställningar om att vi befinner oss inuti. Saker och ting är inte placerade inne i olika sfärer: inuti kulturen, inuti civilisationen, inuti kapitalismen, inne i globaliseringen, i naturen, inne i en viss nationalstat eller inlåsta i västvärlden. Visst, vi kan vara inlåsta i en cell eller sova inne
Bortom Marknaden och Samhället: trassel istället för sfärer – Karen Barad Läs mer »
Vi är inte placerade i världen. Vi innehar inte bara en position i världen. Vi har inte heller en position i ett maktsystem. Vi är snarare intrasslade och sammanflätade. I denna text tar jag upp Karen Barads alternativ till att utgå från position och perspektiv. Att utgå från individen, eller från den subjektiva upplevelsen är
Motstånd bortom position och perspektiv – Karen Barad Läs mer »
Föreställningen om en dualism mellan språk och materia skapar två ytterlighetspositioner som gärna reducerar vad som händer till antingen det ena eller det andra. Språkkonstruktivism skulle vi kunna kalla den ena sidan. Den menar att vi inte kan relatera till den rena materian. Vi kan bara uppfatta och tala om saker och ting. Genom att
Språk och materia bortom dualism – Karen Barad Läs mer »
Den heterosexuella matrisen bygger på motsatsparet man och kvinna. Även om man-kvinna blir den huvudsakliga dikotomin så ger matrisen dessutom som logisk följd möjligheterna man-man och kvinna-kvinna. Pröva att lägga in hetero både på X-axeln och Y-axeln så får en ett fyrfältsschema där homo finns med. Den heterosexuella matrisen inkluderar alltså bi, homo och hetero.
Homosocialisation bland jämlika män Läs mer »
Jämlika män kan skada en kvinna utan att deras handling i sig innehåller våld. Handlingar där våldet inte ingår i själva handlingen kan genom att könas av andra handlingar förvandlas till våld. Kön, klass och andra former av över- och underordning kan förvandla en våldsfri handling så att den tillfogar en person bestående skador. Dansa
När ’köna’ blir våld även med jämlika Läs mer »
Thor Rutgersson intervjuar Per Herngren inför boken Demokratimodellen. Thor: Grupper påverkar oss människor på konstiga sätt. För ett tag sedan träffade jag ett gäng gamla klasskamrater från grundskolan och vi gick ut och åt middag tillsammans. De flesta hade jag inte träffat på nära 15 år. Men efter en liten stund var det som att
Kön, ras och klass klibbar fast – intervju med Per Herngren Läs mer »
Fristående fortsättning på texten Maktordningar som tar upp hacktivism och maktordningar som verb snarare än substantiv. Även queer ordnar. Queer ordnar på märkliga sätt. Queer ändrar en ordning så den blir underlig och märklig. Queer är att onormalisera. Göra det naturliga onaturligt. Detta blir ibland lite bakvänt för den rättighetspolitik som febrilt hävdar att queer
Queer bortom påverkans- och rättighetspolitik Läs mer »
Otto: Jo, kläder omsluter oss, och de slukar oss. Det är ju därför man lätt kan dra slutsatsen att man borde kunna vinna någon form av självbemäktigande genom att skapa tyg och kläder själv. Thoreau börjar sin bok Walden om just hur viktiga kläder är för vår självständighet – sedan bygger han sig sitt hus,
Normala assimilerar det avvikande Läs mer »
Genom att uttrycka att man är glad och lycklig över att någon annan får jobb, hus, bra omdömen eller betyg, produceras förväntningar på att anpassa sig till rådande ordningar och normer. Annars gör man inte sin familj och sina vänner glada, annars gör man dem olyckliga. När det går bra för andra inom de rådande normerna
Lyckönskningar som härskarteknik: Sara Ahmed Läs mer »
Förklaringar blir makttekniker när de återskapar en grupp som mer upplyst och informerad än ”de andra”. Och när de samtidigt producerar de andra som mindre vetande. Förklaringar producerar de underordnades underordning genom själva försöket att höja deras medvetande. Mansplaining Producera män som bättre vetande än kvinnor genom att förklara och upplysa kvinnor. (Från man+explain.) Medelklassplaining
Mansplaining, medelklassplaining, vitplaining, stockholmsplaining Läs mer »
När ordet lycka utsägs börjar det göra saker med oss. I lyckorörelser och i lyckoforskning utsägs lycka som målet. Målet med våra liv. Målet med vårt handlande. Målet med vår politik. Sara Ahmed analyserar hur ett ord som lycka gör saker med oss. Hur ord som används igen och igen producerar makt. “The word happiness
Lycka blir mål blir makt: Sara Ahmed Läs mer »
Grupper och personer behöver uppmuntran för att bli skapande och för att våga göra det som är annorlunda, våga bryta normen. Avfärdande och negativitet förstör skaparglädjen. Negativitet är ett effektivt maktmedel för att hindra finslipandet och byggandet av nya ordningar. Men även uppmuntran kan fungera som en kraftfullt maktteknik för att befästa maktordningar och normer.
Uppmuntra som maktteknik: Sara Ahmed Läs mer »
Via två steg förvandlas lycka till maktteknik. 1. Lycka placeras över andra värden. Andra värden underordnas lycka. 2. Vi uppmanas att rikta våra liv mot lyckan. Lycka får oss att vända oss bort från det och de som stör lyckan. Lycka normaliserar och legitimerar vissa ordningar genom att förknippa dem med lycka. Lycka styr oss
Lyckan styr – härskartekniker Läs mer »
Queer, hacktivism och ickevåldsträning experimenterar, finslipar och tränar snarare än medvetandegör. Politisk förändring prövar, testar och finslipar detaljer. Finslipande och träning riktar sig mot samarbete, mot hur gemenskaper, saker och kroppsdelar fungerar ihop. Detta skiljer sig från den mer dominerande föreställningen att förändring handlar om hur individen först blir medveten och sedan agerar. Övningar, workshops
”Medvetandegöra” skapar klass – Ulrika Dahl Läs mer »
Med sin femme-inism lanserar Ulrika Dahl begreppet lyckoordning för de tekniker och ordningar som riktar oss mot lyckan, som gör lycka till vägvisare och mål. ”att vara en feministisk glädjedödare handlar om att … vara villig att gå emot den sociala ordningen som skyddas som en moralisk ordning, en lyckoordning”[1]. Utan att idealisera olyckligheten Precis
Lyckoordning: Ulrika Dahl Läs mer »
Mångfald används ibland för att förpassa jämlikhet till det som gjordes förr, till något som uppfattas gammalt. Det visar queerfeministen Sara Ahmeds forskning om mångfaldsarbete i olika organisationer. Rättighetsarbete och mångfaldsarbete kan användas för att engagera medlemmar i något som inte hotar organisationens maktordning. Rättigheter och mångfald omvandlas till flykt från radikal förändring. Genom att
Mångfald tränger jämlikhet: Sara Ahmed Läs mer »
Ikväll såg jag alla tre avsnitten av Fröken Frimans krig. Det är en spelad kortserie (säsong 1) om det historiska kvinnokooperativet Svenska Hem som startade 1905 trots våld från unga män och bojkott från kapitalistiska Stockholms Specerihandlareförening. Och trots dåligt stöd från det manligt dominerade Konsument Förbundet (Konsum). 1905 hade kvinnor inte rösträtt, juridiskt var
Fröken Frimans revolutionsmetod Läs mer »
En sen sommarnatt läser jag ett par av Nancy Frasers artiklar och böcker. Hon skiljer analytiskt på omfördelning (ekonomisk omfördelning, socialism) och erkännande (Adam Smith, Hegel, lika rättigheter). Under sextiotalet fanns en kritiken från svarta, gay, feminister gentemot den socialism som fokuserade på klassfrågor: Kritiken bestod i att erkännande inte kan reduceras till omfördelning av
Nancy Frasers kritik av identitetspolitik Läs mer »
Små, minimala bestraffningar som inte alls är illa menade kan producera stabilare över- och underordning än härskartekniker. Härskartekniker är ibland möjliga att skydda sig mot genom exempelvis stöd, regler och effektiva ingripanden. Folk är mer vaksamma idag mot härskartekniker än tidigare. Folk är dessutom alltmer benägna att ingripa. Det hålls regelbundet kurser där deltagare tränar
Mikrobestraffning härskar över härskarteknik Läs mer »
I ”Intersektionella rumsligheter”, publicerad i Tidskrift för Genusvetenskap, tar Irene Molina upp ny spännande forskning som visar hur sexism, rum, land, nation och rasism flätas ihop till kraftfulla makttekniker. ”Hemmet” och bilden av hemmet används för att separera och ta kontroll över folk. Den utpekade separationen mellan invandrare och svenskar, eller mellan rika och fattiga
Feministisk geografi Läs mer »
I sin avhandling, Drömmen om det egna huset, problematiserar Annika Almqvist egnahemsrörelsen utifrån feministiskt perspektiv. Hon visar hur en bostad förvandlas till ett livsprojekt. Hennes analys kan också användas för att förstå egnahemsrörelsen som ett av de stora hindren för motstånd. Och till och med som en flykt från befrielse. Annika Almqvist frågar i avhandlingen
Egnahemsrörelsen som flykt från motstånd och befrielse Läs mer »
Oligarki kommer från grekiskans oligos som betyder få och archo som är härska. Oligarki är ett fåmannavälde. Inom sociala system teorin förstås varje ideell organisation som samhälle. En organisation är lika mycket samhälle som en stad, och kanske till och med mer samhälle än en nationalstat. Precis som för andra samhällen bör vi maktkritiskt analysera
Folkrörelse blir oligarki Läs mer »
Judith Butler kopplar prekaritet, bekymmersamhet, till sin teori om ickevåld. Det är skillnad mellan hur Judith Butler använder prekaritet som förutsättning för motstånd och för liv överhuvudtaget; och hur prekaritet ibland används i klassanalyser av marxister, autonoma och anarkister. De behöver inte motsäga varandra, men Butler använder prekaritet i en vidare bemärkelse vilket inte kan
Prekaritet gör ingripande nödvändigt – Judith Butler Läs mer »
Krig och spel har använts som metaforer för att förklara motstånd och politisk kamp. Nyckelbegrepp har därmed blivit taktik och strategi, styrka och styrkeförhållanden, vinna och förlora. En motståndsgrupp skulle i så fall kämpa för att vinna över sin motpart. Genom smarta uttalanden kan man vinna politiska poänger. Genom att använda humor som vapen kan
Sårbarhetspolitik – vinner vi förlorar vi Läs mer »
Här är en skarp kritik från queerfeministen Judith Butler mot kritikrädsla inom den egna rörelsen: ”På många sätt är motståndet mot sympatisk kritik, eller just immanent kritik, ett utslag av den akademiska återstoden av en identitetspolitik som hävdar att kritik enbart försvagar en rörelse och inte inser att en sådan rörelses demokratiska och icke-dogmatiska utveckling
Kritik nödvändigt i en rörelse: Judith Butler Läs mer »
En av de feministiska texter som betytt mest för ickevåldsrörelsen är Jo Freemans ”Strukturlöshetens tyranni” från 1970. Texten är en skarp uppgörelse med myten om ledarlösa och strukturlösa grupper inom aktivism och feminism. Det finns helt enkelt inga strukturlösa grupper (1). Idén är en rökridå så starka och dominanta ska kunna etablera hegemoni utan att
Strukturlöshetens tyranni Läs mer »
Queer som ord användes tidigare för att peka ut och kategorisera vissa som underliga och onormala. Idag betecknar ju queer snarare aktivt omskapande, görande, queer blir ett verb. Queer underliggör och onormaliserar. Queer bryter upp kategorier och normer och identiteter. Det normala görs onormalt. Det naturliga förlorar sin naturlighet. Identiteten splittras och mångfaldigas. Queer gör
Ickevåld & queer är sårbar beröring Läs mer »
Hur produceras rasism av de som kämpar mot rasism? I denna text vaskar jag fram olika tekniker för hur vithet produceras av antirasiter, feminister och civil olydnads-aktivister. Jag använder analyser från kritiska vithetsstudier, samt från feministisk och postkolonial forskning. Texterna är främst publicerade i Tidskrift för genusvetenskaps temanummer ”Vithet”. Fokus för forskarna i temanumret är
Vithet i antirasism, feminism & civil olydnad Läs mer »
Det som ställs mot varandra börjar gärna dansa tillsammans. När dansen kommer igång ger de varandra kraft och energi. Dansare skapar olika turer för att röra sig tillsammans. Själva dansandet skapar ordning, utan att ordning behöver vara en avsikt. Ordningar som bygger på motsatser kallas ibland heteroordningar och själva motsatsstrukturen kallas heteromatris. Hetero kommer från
Heteromatris förklarar varandra – Judith Butler Läs mer »
Cyborg, som vi finner i science fiction, är delvis människa, delvis maskin. Inte helt mekanisk. Och inte helt organisk. Cyborgfeminism lär civil olydnad att det inte räcker med att intervenera i, och bryta, lagen. Det räcker inte heller att bli medveten och informerad. Opinion och åsikter skapar inte radikal politisk förändring. Cyborgmotstånd bygger om maskiner.
Cyborgfeminism och civil olydnad Läs mer »
Beställ en kurs till er organisation eller gå en öppen kurs Under kurser kring härskartekniker och samtalsmetoder övar deltagarna metoder för kreativa och jämlika samtal. Deltagarna tränar exempelvis styrt lyssnande och immanent dialog, samt de nya mötestekniker som utvecklats efter Jo Freemans Strukturlöshetens tyranni. Under en stor del av kursen tränar deltagarna olika metoder för
Härskartekniker – kurs i ingripande & jämlikare dialog Läs mer »
Genom aktivism, filosoferande, tankar, attityder, smink, frisyrer och kläder arbetar femme kreativt med ytan. Femme lyfter fram ytligheten. I denna fristående text om politisk materialism tar jag upp femmerörelsens bidrag till motstånd, eller kanske snarare till motståndskraft och ytspänning. Femme är del av queer och feminism. Ulrika Dahl visar i sin artikel, Ytspänningar, att femme
Femme, yta och femininitet: Ulrika Dahl Läs mer »
Lycka är effektivt maktmedel för att stärka vissa ordningar och undergräva andra ordningar. Sara Ahmed undersöker hur lycka, lyckoforskning och lyckoindustrin används för att förstärka kärnfamilj, tvåsamhet, hetereosexualitet, överordning av män, nationalistiskt medborgarskap, välstånd och ras. Här ger jag bara en kort introduktion kring hennes maktkritik av lycka. Några av de saker hon undersöker är:
Lycka som maktteknik: Sara Ahmed Läs mer »
Judith Butler utvecklar i Krigets ramar När är livet sörjbart? en ontologi för människan som bygger på förutsättningarna för ickevåld. Vår sårbarhet inför varandra ska ses som möjlighet inte något som ska övervinnas. Sårbarhet är förutsättningen för politik. Säkerhet är en omöjlighet som med nödvändighet leder till våld och förtryck. Det vi har gemensamt som
Sårbar förutsättning för politik: Judith Butler Läs mer »
I Judith Butlers teori om ickevåld lyfter hon fram hur prekaritet, bekymmer, visar hur vi behöver varandra. Ömsesidig hjälp och att vara social är förutsättningar för att kunna leva. Detta gäller även politiska organisationer. Folkrörelser och andra politiska organisationer behöver varandra. Motstånd och folkliga rörelser ska, enligt henne, skapa skillnader snarare än identitet. Organisationer som
Allians av olikhet istället för identitetspolitik – Judith Butler Läs mer »
Här utgår jag från Sara Eldéns feministiska kritik kring individualiseringen av populär parterapi och översätter hennes kritik med hjälp av begreppet ”individualiserad jämlikhet”. ”Individualiserad jämlikhet” är en teknik för att dölja strukturell makt, ex genus och klass. Problem i parrelationer belastas individerna. Parterna förutsätts äga problemet. ”De behöver ta hand om sitt problem.” ”Båda parter
Individualiserad jämlikhet en härskarteknik Läs mer »
Att vara anti innebär inte att vi överskrider det vi är anti. Queerfeministen Sara Ahmed kritiserar föreställningen att antirasism överskrider rasism. Att vara emot är att vända sig i en viss riktning. Att vara emot är att rikta sig mot. Anti vänder sig till det den är emot. Anti inleder en intim relation till det
Anti ger makt makt – Sara Ahmed Läs mer »
Vår sårbarhet inför varandra och vårt beroende av varandra ger, enligt Judith Butler, förutsättningarna för politisk förändring. Hon kritiserar föreställningar om politik som en strategisk eller taktisk maktkamp. Jag visar här att hennes kritik också drabbar protester och massaktioner. Även Mahatma Gandhi visar att sårbarhet är en förutsättning för motstånd och för hur samhällen fungerar.
Respons inte politisk påverkan: Judith Butler Läs mer »
Detta är några snabba anteckningar jag gjorde 1991 på en forskarkurs i feministisk teori på Sociologiska Institutionen i Göteborg. En förstår att jag ännu inte hunnit läsa Judith Butlers poststrukturalistiska feminism, eller Donna Haraways cyborgfeminism och inte heller feminismens diskussion om intersektionalitet och sammanvävning av olika maktsystem. Men texten var ett steg på vägen …
Feministiska teorier om makt och kön Läs mer »
Queerfeministen, transaktivisten och professorn Jack Halberstam kritiserar en aktivistkultur av trygga rum och triggervarning. Triggervarningar är kravet att i förväg varna för det som kan uppfattas stötande, upprörande, eller göra någon illa berörd och få den att må dåligt. Det kan exempelvis vara berättelser av krigsoffer eller maktkritiska exempel på rasism, sexism och förtryck. Halberstam
Trygga rum & triggervarning: Halberstam Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
