System

Intränad oförmåga till etiskt och politiskt handlande

Intränad oförmåga till etiskt och politiskt handlande Läs mer »

Civilsamhälle är interface – Foucault

Civilsamhälle är interface – Foucault Läs mer »

Maktövertagande är inte revolution

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Det innovativa och kreativa med hur revolutioner trängs med varandra suddas ut av nationalistisk identitetspolitik. Den enda staten som föreställs existera är nationalstaten. Revolution reduceras därmed till ett maktövertagande av nationalstaten1. En systemförändring förväntas ske genom att vinna i val eller

Maktövertagande är inte revolution Läs mer »

Handelsstäder konkurrerar med feodalism och kungariken

Handelsstäder konkurrerar med feodalism och kungariken Läs mer »

Hur ska man förstå stat?

Stat kommer från latinets estat, tillstånd, förhållande, position. Från 1200-talet används det som en sammanfattande beskrivning av ett hushålls eller ett konungarikes tillstånd, alltså i vilket skick hushållet eller riket befann sig.[1] I engelskan finns fortfarande betydelsen tillstånd kvar, som i state of mind. Och i svenskan används status från samma etymologiska bakgrund som stat. På 1500-talet började stat identifieras med ett

Hur ska man förstå stat? Läs mer »

Interventioner tränger sig in i maktordningar

Interventioner tränger sig in i maktordningar Läs mer »

Moral skapar konflikter – och förstärker dem

Fram till femtiotalet föreställde sig systemteori att moral hade en integrerande funktion för samhällen. Moralen ansågs funktionell för ett samhälle eftersom moralen skapade frid och harmoni. Systemteoretikern och sociologen Niklas Luhmann visar att moral snarare har en konfliktskapande funktion. Moral motverkar och trycker tillbaka konfliktlösning och medlingslösningar. Överenskommelser tenderar att privatisera konflikter. Förhandlingen kamouflerar att

Moral skapar konflikter – och förstärker dem Läs mer »

Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism

En rörelse av forskare som kallar sig världssystemanalytiker lanserade under sjuttiotalet begreppet världssystem. Föreställningen är att de olika systemen bildar egna världar. Enligt Immanuel Wallerstein var valet av begreppet ’världssystem’ (world-system) ”avsedd att indikera att det inte var fråga om system, ekonomier och imperier som omfattar (hela) världen, utan om system, ekonomier och imperier som

Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism Läs mer »

Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest

Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest Läs mer »

Texter om resonans

Texter om resonans Läs mer »

Texter om information

Texter om information Läs mer »

Texter om centralstyrning

Texter om centralstyrning Läs mer »

Förstärka konflikter – systemteori

Konflikt förstås som intressemotsättningar i Niklas Luhmanns systemteori. Det är alltså motsättningar mellan intressen, inte mellan personer, som är konflikt. Motsättningar mellan grupper och personer får inte funktionen av konflikt i ett system. Mobbning, baktaleri, ovänskap eller krig fungerar till och med konfliktundvikande. De trycker ned konflikter. Konflikter är, enligt Luhmann, avgörande för organisationers och

Förstärka konflikter – systemteori Läs mer »

Deckare lär oss systemteori

Deckare lär oss systemteori Läs mer »

Mikrorevolution utan makro – Deleuze & Tarde om revolution

Mikrorevolution utan makro – Deleuze & Tarde om revolution Läs mer »

Hur riksdagsval skapar enpartistat – ickelinjär teori

Hur riksdagsval skapar enpartistat – ickelinjär teori Läs mer »

Demokratier blir mindre för att bli mer

Demokratier blir mindre för att bli mer Läs mer »

Makthavare finns inte – ickelinjärt

Makthavare finns inte – ickelinjärt Läs mer »

Påverka inte – islamisk occasionalism

Påverka inte – islamisk occasionalism Läs mer »

Ickelinjär förändring – introduktion

Ickelinjär förändring – introduktion Läs mer »

Samhällsförändring är rekursiv

Denna text är dessutom publicerad på kurdiska. Nietzsche ger med sin eviga återkomst ett alternativ till linjära föreställningar om samhällen och samhällsförändring. Den kanske vanligaste linjära föreställningen om samhällsförändring är politisk påverkan av makthavare genom aktioner, medvetandegörande och opinionsbildning. Med Nietzsche och ickelinjär teori kan vi bryta med denna dominerande föreställning om hur samhällen fungerar.

Samhällsförändring är rekursiv Läs mer »

Rulla till toppen