Utkast under arbete Ensidigt fokus på att bli skicklig på sitt jobb producerar intränad oförmåga i demokratiskt, empatiskt och etiskt ingripande. Rutiner och färdigheter är några av de effektivaste metoderna för att vi ska komma ihåg hur vi ska ordna oss efter ordningen. Maktordningar tränas in som förmåga. Disciplin och underordning sätter sig i reflexer […]
Intränad oförmåga till etiskt och politiskt handlande Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Civilsamhälle är inte en sfär eller en behållare1 som innehåller en mängd organisationer och grupper. Snarare är civilsamhälle instruktioner om vart vi ska vända oss och hur vi ska agera. Det instruerar hur saker ska ordnas. Maktordningar kan förstås som gränssnitt,
Civilsamhälle är interface – Foucault Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Det innovativa och kreativa med hur revolutioner trängs med varandra suddas ut av nationalistisk identitetspolitik. Den enda staten som föreställs existera är nationalstaten. Revolution reduceras därmed till ett maktövertagande av nationalstaten1. En systemförändring förväntas ske genom att vinna i val eller
Maktövertagande är inte revolution Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. I slutet av medeltiden växer handelsstäder upp som självständiga öar i ett Europa som till viss del varit organiserat med kungariken och länsherrar. I flera handelsstäder tränger borgare undan kontroll och beskattning från adel och kungar. Borgare (franska bourgeoisie eller tyska
Handelsstäder konkurrerar med feodalism och kungariken Läs mer »
Stat kommer från latinets estat, tillstånd, förhållande, position. Från 1200-talet används det som en sammanfattande beskrivning av ett hushålls eller ett konungarikes tillstånd, alltså i vilket skick hushållet eller riket befann sig.[1] I engelskan finns fortfarande betydelsen tillstånd kvar, som i state of mind. Och i svenskan används status från samma etymologiska bakgrund som stat. På 1500-talet började stat identifieras med ett
Hur ska man förstå stat? Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Intervention kommer från latin: att komma mellan eller komma in mitt ibland. Intervention kommer ofta utifrån men den genomförs inte utifrån. Intervention går in mitt ibland. Genom att gå in mitt i en ordning och där börja ersätta den med en
Interventioner tränger sig in i maktordningar Läs mer »
Fram till femtiotalet föreställde sig systemteori att moral hade en integrerande funktion för samhällen. Moralen ansågs funktionell för ett samhälle eftersom moralen skapade frid och harmoni. Systemteoretikern och sociologen Niklas Luhmann visar att moral snarare har en konfliktskapande funktion. Moral motverkar och trycker tillbaka konfliktlösning och medlingslösningar. Överenskommelser tenderar att privatisera konflikter. Förhandlingen kamouflerar att
Moral skapar konflikter – och förstärker dem Läs mer »
En rörelse av forskare som kallar sig världssystemanalytiker lanserade under sjuttiotalet begreppet världssystem. Föreställningen är att de olika systemen bildar egna världar. Enligt Immanuel Wallerstein var valet av begreppet ’världssystem’ (world-system) ”avsedd att indikera att det inte var fråga om system, ekonomier och imperier som omfattar (hela) världen, utan om system, ekonomier och imperier som
Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism Läs mer »
Moderna stater behöver protest och opposition för att producera makt. Hegel visar att utan motpart stagnerar makten, den förlorar en kraftkälla. Ifall Hegel har rätt tenderar demokratier med starka proteströrelser att producera mer makt än diktaturer som försöker krossa motstånd och opposition. Hegel menar alltså att kritik mot systemet är kritiskt för systemets fortlevnad. Möjligen
Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest Läs mer »
Återkommande aktioner och verksamheter kan hamna i resonans. Då förstärker de varandra.
Fortsättning på utopin om den gode konungen
Texter om centralstyrning Läs mer »
Konflikt förstås som intressemotsättningar i Niklas Luhmanns systemteori. Det är alltså motsättningar mellan intressen, inte mellan personer, som är konflikt. Motsättningar mellan grupper och personer får inte funktionen av konflikt i ett system. Mobbning, baktaleri, ovänskap eller krig fungerar till och med konfliktundvikande. De trycker ned konflikter. Konflikter är, enligt Luhmann, avgörande för organisationers och
Förstärka konflikter – systemteori Läs mer »
Tv-deckaren Day Break lär oss teorin om sociala system. Tv-serien handlar om en deckare som återupplever samma dag igen och igen. Han kommer ihåg vad som hände när han agerade på olika sätt de tidigare ”samma dag”. Och nästa ”samma dag” försöker han få kontroll över dagen för att rädda diverse personers liv. Han vet
Deckare lär oss systemteori Läs mer »
Artonhundratalssociologen Gabriel Tarde ger oss verktyg för att bryta med dichotomin mikrohandlingar och makrosystem. Och med dichotomin lokalt och globalt. Detta leder till att nationalstatliga revolutioner bör ses som undantagsfall. Det är inte på det nationalstatliga planet revolutioner vanligtvis sker. Jag använder en av de älsta globala revolutionerna – hälsningsceremonier – för att analysera hur
Mikrorevolution utan makro – Deleuze & Tarde om revolution Läs mer »
Jag ska här visa hur utrymmet av möjligheter under speciella omständigheter producerar likhet. Hur möjligheter tar bort möjligheterna. Handlingar producerar spektrum av andra möjliga handlingar. Låt oss kalla detta spektrum av möjligheter för möjlighetsutrymme. Ifall alla tillgängliga möjligheter sprids ut på en yta så får vi alltså ett möjlighetsutrymme. Möjliga vägar agerar även innan de
Hur riksdagsval skapar enpartistat – ickelinjär teori Läs mer »
Föreställningen om väldiga system får oss att tro att motståndet behöver bli stort för att kunna stå emot. Demokratin skulle behöva bli större och mäktigare än Kapitalismen för att kunna stå emot Marknaden. Dom dominerar, då måste vi dominera mer. Men uppsvällande demokratier blir snart tröga. Och demokratin trängs undan. Kvar syns bara ett sken
Demokratier blir mindre för att bli mer Läs mer »
Ickelinjära sociologer och samhällsvetare, som John Urry och John Law, gör upp med föreställningar om att det skulle finnas makthavare. Traditionella teorier kring politik och samhällsförändring utgår gärna från att makt är något som kan ägas och innehas: “in much social science power conceived as a property of agents remains central to the analysis of
Makthavare finns inte – ickelinjärt Läs mer »
Occasionalism växte fram inom islamisk filosofi för mer än tusen år sedan. Första texterna skrevs av al-Ash’ari som levde 873-935. Occasionalism hävdar att påverkan inte existerar. Det ena orsakar inte det andra. Det ena leder inte till det andra. Politisk occasionalism bryter med påverkanspolitik. Men vilka alternativ ges? Hur är politisk förändring i så fall
Påverka inte – islamisk occasionalism Läs mer »
Det linjära är förutsägbart. Linjära teorier förklarar natur- och samhällsförändringar med en eller några orsaker. Mest känt är mekanik. Det ena påverkar det andra. I linjära föreställningar följer saker på varandra. Detta är en första introduktion till en serie artiklar om ickelinjär teori och ickelinjär politik. Fördjupning och referenser kommer i de följande fristående artiklarna
Ickelinjär förändring – introduktion Läs mer »
Denna text är dessutom publicerad på kurdiska. Nietzsche ger med sin eviga återkomst ett alternativ till linjära föreställningar om samhällen och samhällsförändring. Den kanske vanligaste linjära föreställningen om samhällsförändring är politisk påverkan av makthavare genom aktioner, medvetandegörande och opinionsbildning. Med Nietzsche och ickelinjär teori kan vi bryta med denna dominerande föreställning om hur samhällen fungerar.
Samhällsförändring är rekursiv Läs mer »
