Texter om upplysning
Ras och klass återskapas genom att göra en gruppidentitet mer upplyst och informerad än andra.
Texter om upplysning Läs mer »
Individualism
Texter om politisk individualism
Normen om det individuella ansvaret skapar självupptagenhet med sin egen duktighet.
Texter om politisk individualism Läs mer »
Tron att makthavare styr är konspirationsteori – Karl Popper
Föreställningen att presidenter faktiskt har makt att styra är en form av konspirationsteori, enligt vetenskapsteoretikern Karl Popper. Intressant är att Popper inte främst kritiserar dem vi idag kallar för konspirationsteoretiker utan snarare de forskare, aktivister och journalister som är övertygade om att de inte är konspirationsteoretiker. Han kritiserar dem som förutsätter att det som sker
Tron att makthavare styr är konspirationsteori – Karl Popper Läs mer »
Total lydnad – nyliberalism lyckas där totalitära ordningar misslyckas
Maktordningar med totalitära anspråk har svårt att producera total lydnad. Både militära ordningar och totalitära diktaturer tenderar att producera olydnad, flyktingar och desertörer. Nyliberalismens försök att få oss att utgå från självet och egot har inom medelklassen producerat en hyperaktiv duktighetskultur. Vi blir alltmer våra egna fångvaktare. Fixeringen vid att utveckla och stimulera sitt jag
Total lydnad – nyliberalism lyckas där totalitära ordningar misslyckas Läs mer »
Texter om massaktioner
Massan organiserar genom att addera individer
Texter om massaktioner Läs mer »
Vild olydnad eller civil olydnad
Neoliberalism producerar antipolitik där ansvaret läggs på individen istället för på det gemensamma. Neoliberalismens tränger in i aktivism och individualiserar kamp. Detta sker även i ickevåld och civil olydnad. Kristna freds ordförande, Joakim Wohlfeil, hävdar att i: ”beslutet att låta nöd bryta lag så är det alltid mitt eget beslut” alltså den enskildes beslut. ”Jag varit
Vild olydnad eller civil olydnad Läs mer »
Nätverkande producerar maktordningar
Nätverket har lyfts fram som svar på maktkritiken mot auktoritära organisationer. Nätverkande uppfattas som frivilligt, och nätverken lanseras som platta och informella. Enligt Brian Holmes producerar nätverken dock nya tekniker för makt. Nätverkaren ser han som ”en ny form av internaliserat yrke, en kallelse till kreativt självförverkligande i och genom varje arbetsprojekt”. Nätverkaren formas till
Nätverkande producerar maktordningar Läs mer »
Personlig erfarenhet som argument
Elin Grelsson problematiserar den allt ökande användningen av ”sin personliga erfarenhet för att lyfta fram sin tes och stärka sin argumentation”. Allt fler ”driver en samhällstes genom att hänvisa till något i deras förflutna”. Om sjuttiotalets feminism använde det privata för att förändra det kollektiva så argumenterar man oftare idag genom att företräda sig själv
Personlig erfarenhet som argument Läs mer »
Hur medmänsklighet och rättigheter utnyttjas antipolitiskt
Mänskliga rättigheter och människors liv utnyttjas ibland effektivt för att motverka direkta interventioner som förändrar och bygger nya samhällen. Det är inte medmänsklighet eller rättigheter som orsakar detta. Det är snarare så att de utnyttjas för att fly befrielse och gå in i det postpolitiska. Här är några tekniker som används inom rättighetsarbete för att
Hur medmänsklighet och rättigheter utnyttjas antipolitiskt Läs mer »
’Utanförskap’ döljer makt
”Utanförskap” används som kamouflage för att dölja hur vi över- och underordnar människor och grupper. ”Utanförskap” blir ett maktmedel som döljer hur vi återskapar klass, funktionism, heterosexism, rasifiering, åldersism och andra maktordningar. Hur utanförskap kamouflerar maktordningar Individuell egenskap. Utanförskap omvandlar klass och andra maktordningar till individuella egenskaper. Hen är utanför. Därför att hen … På
’Utanförskap’ döljer makt Läs mer »
Valmöjligheter tränger undan våra möjligheter att välja
Individuella valmöjligheter används som maktteknik för att tränga undan möjligheten att ta beslut tillsammans. Valmöjligheter tränger undan möjligheten att välja. Möjligheten att välja det politiska. Detta har varit en vanlig taktik bland arbetsgivare och bostadsbolag som sökt medling med enskilda istället för att ta gemensamma beslut, istället för att i förhandling med gemenskapen fastställa vad
Valmöjligheter tränger undan våra möjligheter att välja Läs mer »
Vinst och ägande förandligar – kapitalism och kommersialism
Kapitalism använder tre metoder för att förandliga våra relationer och vår gemensamma värld. Dessa är vinst, köpande och ägande. Kommersialism producerar en andlig relation till kroppar och ting. Kommersialism ersätter värdet i att bruka med värdet i att köpa. Köpandet blir magiskt. Fetischistisk kraft utvinnas ur själva köpandet. Ägande förandligar och splittrar det gemensamma. Ägande
Vinst och ägande förandligar – kapitalism och kommersialism Läs mer »
’Lycka’ leder bort från empati och motstånd: Jeremy Bentham
Jeremy Bentham lanserar lycka och njutning som liberalismens högsta värden. Och därmed som individens, organisationens och politikens högsta värden. Lycka konkurrerar inom liberal individualism med frid, harmoni och trygghet om tronen. Enligt Bentham härskar lyckan över våra liv. Lyckan vänder oss i vissa riktningar. Lycka vänder oss bort från smärta. Det är inte säkert vi
’Lycka’ leder bort från empati och motstånd: Jeremy Bentham Läs mer »
Jag-budskap i produktion av medelklass: Nonviolent Communication
Det finns en ickevåldsrörelse som radikalt bryter med ickevåldets byggande av gemensamma världar tillsammans med fiender, förtryckta och allierade. Den kallas Nonviolent Communication. Nonviolent Communication uppfattar bara en solipsistisk, individualistisk och subjektiv värld. Vi har bara tillgång till oss själva och våra egna upplevelser: medmänniskor, djur, ting, konflikter, våld, förtryck reduceras till vår privata upplevelse.
Jag-budskap i produktion av medelklass: Nonviolent Communication Läs mer »
Beröring bortom mångfald och individualism
Otto: Beröring skapar skillnad, den delar upp mellan agenser, en sak berör en annan, en människa rör vid en annan, en hand möter en annan. Men den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty menade att den gränsen inte kunde dras så klart som vi ofta tror; att en handlande person är subjekt och den passiva parten är
Beröring bortom mångfald och individualism Läs mer »
Forskning privatiserar undersåten
Upplyst despoti behöver veta vad undersåten upplever och tycker. Denna kunskap är med och producerar politisk styrning. Åsikter och opinion blir på så sätt medel för att ersätta demokratisk kreativitet med upplyst ledning. Demokrati ersätts med ledarskap. Politiska subjekt görs till politiska objekt. Inom vetenskap och offentliga utredningar används flera makttekniker för att tränga undan
Forskning privatiserar undersåten Läs mer »
Leta fel kamouflerar maktstruktur: normkritik som härskarteknik
Normkritik kan användas för befrielse och ingripande. Som andra metoder kan det dock användas även för mobbing. Under nittiotalet legitimerades och normaliserades personangrepp och mobbing bland radikala aktivister i Sverige och Europa. Människor som inte passade in i ”radikaliteten” frystes ut. Detta trängdes sedan tillbaka av mer välkomnande och sårbara metoder för samarbete och konfliktingripande.
Leta fel kamouflerar maktstruktur: normkritik som härskarteknik Läs mer »
När aktör, individ och empowerment blir härskarteknik
”Individ” och ”aktör” kan användas för att kamouflera makt och blockera förändring av strukturer och ordningar. Här tar jag upp några makttekniker som kamoufleras som ”empowerment”. När individen ska göras till Aktören-i-Sitt-Liv individualiseras empowerment. Aktör och empowerment är användbara begrepp för befrielse. Detta är inte en kritik mot empowerment utan mot föreställningen om aktören som
När aktör, individ och empowerment blir härskarteknik Läs mer »
Militant moralism – liberalismens motsägelser
Liberalismens fokus på individens ansvar för sin egen situation skapar en intressant motsättning. Individen kan bli självupptagen med sig själv: sin duktighet, karriär, egendom, kropp, utveckling eller lycka. Moderna varianter av denna individualism är föreställningen att en själv kan leva jämlikt, klimatsmart, ekologiskt, ickediskriminerande, ickesexistiskt, icketransfobiskt, antirasistiskt. Individualismen behöver dock inte göra oss självupptagna. Den
Militant moralism – liberalismens motsägelser Läs mer »
Etik kommer inte från etiken: Emmanuel Levinas
Andra människor behöver oss. Deras behov ställer etiska krav på oss, menar den judiska filosofen Emmanuel Levinas i Totality and infinity. När andra människor jagas på flykt, förtrycks, mobbas, görs hungriga, underordnas, så kräver det vårt ingripande. Det etiska kommer inte från någon åsikt, uppfattning, teori, kalkyl eller dogm. Det etiska kommer inte heller från
Etik kommer inte från etiken: Emmanuel Levinas Läs mer »
Konflikthantering och ickevåldsträning kapas av medelklass
Ickevåldsträning frestas att omvandlas till ett medel för att producera medelklass. Medelklass är inte en egenskap hos vissa individer. Medelklass är snarare färdigheter och relationer som ständigt finslipar och återskapar sig. Detta görs på flera sätt. Som att producera sig som duktig och upplyst till skillnad från de andra, de oupplysta och de dåliga. På
Konflikthantering och ickevåldsträning kapas av medelklass Läs mer »
Kamp mot publik
Inom delar av vänster och proteströrelse lever tron att världen förändras när folk blir medvetna, får insikter, blir informerade. Detta ifrågasätts av maktkritiker som Foucault, sociologer som Bourdieu, feminister som Butler, postkoloniala kritiker som Spivak och Bhabha, och motståndsaktivister som Montgomery och Berrigans. Istället lyfts gemenskap, färdigheter, träning, dis/positioner, strukturer, system, samtal, berättande, textualitet, kroppslighet
Relationer – en sårbar politisk filosofi
Här skissar jag på en osäker och sårbar materialistisk filosofi om politisk förändring. Den blir en dialog med Bruno Latours relationistiska och Graham Harmans individualistiska kritik av materialism. En politisk filosofi om förändring utifrån sårbara relationer – samarbete och interventioner – är ett alternativ till ’politisk individualism’ respektive ’påverkan på Samhället’. Politisk individualism förstår jag
Relationer – en sårbar politisk filosofi Läs mer »
Leva enkelt – individuell återvändsgränd
Miljöaktivisten Derrick Jensen kritiserar individualistiska lösningar på klimathot vilket har lett till omskakande debatt i USA. Först tar jag upp Jensens politiska argument, sedan hans matematiska uträkningar som visar att ifall alla individer (100%) lydde Al Gores och andras individuella råd så skulle effekten bara bli marginell. Alla citat är från Jensens artikel “Forget shorter
Leva enkelt – individuell återvändsgränd Läs mer »
Lycka blir mål blir makt: Sara Ahmed
När ordet lycka utsägs börjar det göra saker med oss. I lyckorörelser och i lyckoforskning utsägs lycka som målet. Målet med våra liv. Målet med vårt handlande. Målet med vår politik. Sara Ahmed analyserar hur ett ord som lycka gör saker med oss. Hur ord som används igen och igen producerar makt. “The word happiness
Lycka blir mål blir makt: Sara Ahmed Läs mer »
Lyckan styr – härskartekniker
Via två steg förvandlas lycka till maktteknik. 1. Lycka placeras över andra värden. Andra värden underordnas lycka. 2. Vi uppmanas att rikta våra liv mot lyckan. Lycka får oss att vända oss bort från det och de som stör lyckan. Lycka normaliserar och legitimerar vissa ordningar genom att förknippa dem med lycka. Lycka styr oss
Lyckan styr – härskartekniker Läs mer »
”Medvetandegöra” skapar klass – Ulrika Dahl
Queer, hacktivism och ickevåldsträning experimenterar, finslipar och tränar snarare än medvetandegör. Politisk förändring prövar, testar och finslipar detaljer. Finslipande och träning riktar sig mot samarbete, mot hur gemenskaper, saker och kroppsdelar fungerar ihop. Detta skiljer sig från den mer dominerande föreställningen att förändring handlar om hur individen först blir medveten och sedan agerar. Övningar, workshops
”Medvetandegöra” skapar klass – Ulrika Dahl Läs mer »
Lyckoordning: Ulrika Dahl
Med sin femme-inism lanserar Ulrika Dahl begreppet lyckoordning för de tekniker och ordningar som riktar oss mot lyckan, som gör lycka till vägvisare och mål. ”att vara en feministisk glädjedödare handlar om att … vara villig att gå emot den sociala ordningen som skyddas som en moralisk ordning, en lyckoordning”[1]. Utan att idealisera olyckligheten Precis
Lyckoordning: Ulrika Dahl Läs mer »
Privilegierade kamouflerar makt & befrielse
Genom att alltmer fokusera på privilegier individualiseras makt. Möjligheter att befria oss från strukturer och maktordningar döljs effektivt genom att peka ut privilegierade och ickeprivilegierade. Utpekandet blir en flykt från befrielse och olydnad. Flykt in i lydnad. Utpekandet av syndabockar blir ett sätt att slippa göra motstånd mot ordningar som över- och underordnar, som förtrycker
Privilegierade kamouflerar makt & befrielse Läs mer »
Beröra sig själv eller beröra andra
I massmedier och i sociala medier dras individualismen gärna in i olika loopar. Utan konspiratorisk avsikt återskapar individualismen sig själv, igen och igen. Individualism blir självskapande system. Man läser och delar kanske det som berör en själv. Med tiden blir man alltmer upptagen med att beröra sig själv. För att känna sig berörd. Faktiskt beröring
Beröra sig själv eller beröra andra Läs mer »
Klimatångest som passiviseringsteknik
Ilska, affekt och längtan drar i oss. De kan få oss att vända oss till varandra. De kan få oss att rikta oss mot något. De kan få oss att tillsammans tränga undan och ersätta kapitalism, förtryck och destruktivitet. De kan få oss att bygga solidariska samhällen. Ångest får oss däremot att vända oss mot
Klimatångest som passiviseringsteknik Läs mer »
Från vild- till folkrörelse-civil olydnad
Det finns en tendens att idealisera civil olydnad. Den framställs som om den verkade i sin ensamhet. Ensamma heroiska aktioner utan stöd från andra grupper skulle ha kraft i sig själv. Risken blir därmed att olydnaden förvandlas till individualistisk elitism. För att civil olydnad istället ska fungera demokratiskt och effektivt behöver den förankras i folkrörelser.
Från vild- till folkrörelse-civil olydnad Läs mer »
Befriande eller liberalt ickevåld: Gandhi
Mohandas Gandhi förverkligade ett befriande ickevåld. Han och många andra experimenterade med jämlika ickevåldssamhällen som ashrams. De utvecklade nya befriande praktiker som satyagraha och ickevåldsträning. De ingrep i förtryck och våld genom civil olydnad. Här i nord och väst fortsätter olika grupper att utveckla Gandhis befriande ickevåld. Kvinnofredslägren i USA och England under åttio- och
Befriande eller liberalt ickevåld: Gandhi Läs mer »
Pacifism bortom individualism
Vad innebär pacifism ifall vi använder begreppet på en gemenskap? Ett sätt att ta sig ur individualistiska föreställningar om politisk förändring är att översätta gamla individualistiska begrepp till gemenskaper och grupper. Här är ett förslag på definition av att vara pacifistisk. En organisation är pacifistisk ifall den har som praktik, beslut, princip eller moral: att
Pacifism bortom individualism Läs mer »
’Upptagen’ som flykt från befrielse: Erich Fromm
Genom att erbjuda aktiviteter skänker politiska och religiösa grupper möjligheten att fly befrielse. Upptagenhet blir på så sätt flykt från frihet, enligt Erich Fromm. ”Att göra något”, ”hjälpa till”, ”ställa upp”, görs till flyktvägar bort från befrielse, till vägar ut ur förverkligandet av befriande gemenskaper och samhällen. Psykologen Erich Fromm skrev sin bok om flykt
’Upptagen’ som flykt från befrielse: Erich Fromm Läs mer »
Massaktioner flyr befrielse: Erich Fromm
Stormöten och massdemonstrationer kan användas av individualism för att kamouflera ensamhet. Massmöten görs då till en flykt från befrielse, enligt socialpsykologen Erich Fromm. Befrielse menar han är att bryta lydnaden. Flykt från befrielse är en flykt in i lydnad. Istället för att organisera befriande gemenskaper kan individualismen behålla sin enskildhet och göra sig själv numerisk.
Massaktioner flyr befrielse: Erich Fromm Läs mer »
Lycka som maktteknik: Sara Ahmed
Lycka är effektivt maktmedel för att stärka vissa ordningar och undergräva andra ordningar. Sara Ahmed undersöker hur lycka, lyckoforskning och lyckoindustrin används för att förstärka kärnfamilj, tvåsamhet, hetereosexualitet, överordning av män, nationalistiskt medborgarskap, välstånd och ras. Här ger jag bara en kort introduktion kring hennes maktkritik av lycka. Några av de saker hon undersöker är:
Lycka som maktteknik: Sara Ahmed Läs mer »
Antropocentrisk individualism
Människocentrerad individualism förnekar att grupper, organisationer, stater, saker, händelser, teorier, dikter, beslut och handlingar kan bli individer. Dessa anses ofta inte heller kunna ha relationer. Eller agera som aktörer. De ses bara som passiva verktyg för människoindivider. Människocentrerad individualism reducerar personer till individer, odelbara. Men det är främst i omröstningar, i statistik och i medlemsregister
Antropocentrisk individualism Läs mer »
Realismen mystifierar: Latour, Harman
Realismen motsäger solipsismens individualism: att bara min upplevelse av omvärlden är tillgänglig för oss. Realismen motsäger också social konstruktivism: att en del av världen är beroende av hur vi är med och konstruerar den. Realismen blir en filosofi om saker och tings oberoende. Traditionell realism påstår att världen finns oberoende av oss människor, och oberoende
Realismen mystifierar: Latour, Harman Läs mer »
Aktörer bortom individ
Att förklara samhällen, handlingar, moral eller konflikter utifrån individen kallas metodologisk individualism. Politisk individualism föreställer sig att politisk förändring kommer ur individuella egenskaper som empati, medvetenhet, insikt, kunskap eller livstil. Subjektet förstås ofta som synonymt med individen. För att komma bort från subjektiva och individualistiska förklaringar talar Habermas om det ’intersubjektiva’: Det som händer mellan
Aktörer bortom individ Läs mer »
Medvetna individer förändrar ej
Utkast för boken Mode & Motstånd av Per Herngren och Otto von Busch (Korpen, 2016) Otto: Även då vi klär oss tänker vi oftast som individualister. Även om vi lägger mycket tid på att likna eller härma andra, en vän, subkultur eller mytisk figur, så tänker vi oftast att vi skulle ha en “egen stil”.
Medvetna individer förändrar ej Läs mer »
Kärlek eller hel människa – Ernesto Laclau
I ickevåldsrörelsen hörs ibland att man behöver vara hel för att kunna hjälpa andra. Vi behöver vara närvarande. Det skulle dessutom vara viktigt att finna sin identitet, att veta vem man är. Den Argentinske forskaren Ernesto Laclau menar att det snarare är tvärtom. Den som funnit sin identitet och blivit en hel, närvarande människa kan
Kärlek eller hel människa – Ernesto Laclau Läs mer »
Bourdieus gnosticism
Bourdieus reflexiva sociologi ramlar in i gnosticism och subjektivism Jag ska här försöka argumentera för att Bourdieus vetenskapliga krav på att objektivera objektiveringen lyfter upp forskning i en särskild och därmed ohållbar position. Den teoretiska kunskapen kan enligt honom teoretisera sig själv till skillnad från praktisk kunskap. Forskningen förstår sig själv som subjekt i forskningen.
Bourdieus gnosticism Läs mer »
Lycka blir maktteknik
Genom att som en närmast självklarhet lansera lycka som högsta värdet i filmer och tv-serier från USA naturaliseras individualism och liberalism. Lycka är del av en politisk ideologi som individualiserar och avpolitiserar. Det myller av värden som skapas av människor, djur och saker underordnas en enkel princip: gör detta oss lyckligare? Solidaritet, omsorg, liv, gravitation,
Lycka blir maktteknik Läs mer »
Individualiserad jämlikhet en härskarteknik
Här utgår jag från Sara Eldéns feministiska kritik kring individualiseringen av populär parterapi och översätter hennes kritik med hjälp av begreppet ”individualiserad jämlikhet”. ”Individualiserad jämlikhet” är en teknik för att dölja strukturell makt, ex genus och klass. Problem i parrelationer belastas individerna. Parterna förutsätts äga problemet. ”De behöver ta hand om sitt problem.” ”Båda parter
Individualiserad jämlikhet en härskarteknik Läs mer »
Självhjälpsrörelser: Jonas Aspelin
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Självhjälpsrörelser: Jonas Aspelin Läs mer »
Moral motstår lojalitet
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Moral motstår lojalitet Läs mer »
Maktkritik av jag-budskap
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Maktkritik av jag-budskap Läs mer »