Moderna stater behöver protest och opposition för att producera makt. Hegel visar att utan motpart stagnerar makten, den förlorar en kraftkälla. Ifall Hegel har rätt tenderar demokratier med starka proteströrelser att producera mer makt än diktaturer som försöker krossa motstånd och opposition. Hegel menar alltså att kritik mot systemet är kritiskt för systemets fortlevnad. Möjligen …
De vi vänder oss emot placerar vi i centrum
Samverka eller påverka
Moderna stater behöver, enligt Hegel, opposition för att utvecklas och producera makt.
Enligt professor Richard Rorty (1931–2007) tenderar rörelser att återupprepa samma misstag som ofta görs i religioner. De använder avlägsna mål, ouppnåelighet eller evighet för att fly förverkligandet: “all movements (…) must always struggle but never quite triumph, and then, after a time, must struggle in order not to triumph.”[1] Rörelser fixerar sig gärna vid det stora, …
Sociala rörelser producerar ouppnåelighet – Richard Rortys kritik Läs mer »
Sigmund Freud kritiserar sina kollegor för deras tro att upplysning, diagnos, fakta och information hjälper patienterna att lösa sina problem. Freuds kritik blir dessutom en skarp kritik mot upplysning och information för att lösa politiska problem. Freud är inte negativ mot fakta och information. Det behövs precis som vi behöver verktyg för att bygga. Han …
Sprida information löser inte problem – Freuds kritik Läs mer »
Makt existerar inte någonstans, enligt Jean Baudrillard. Istället är det själva utpekandet av makt som är makt. Makt behöver därför hela tiden cirkulera mellan de som dominerar och de som domineras. När den som dominerar slutar förstå sig själv som regerande, och när de som domineras slutar förstå regeringen som regerande, upphör regeringen att existera …
Makthavare existerar inte – Baudrillards makthavareateism Läs mer »
Om att bryta sig ur protestens trötta oförmåga
Befrielse behöver, enligt Slavoj Žižek, skapa utrymme för revolution och förändring istället för att låsa in sig i negerandet av maktordningen. Att negera makt är att låsa in sig i maktens logik. Utrymmet för revolution begränsas. Revolution förstås här som att uppfinna och finslipa andra ordningar än odemokratiska och förtryckande ordningar. Protesten låser inte bara …
När Medborgarrättsrörelsen och Rosa Parks bröt apartheid i Sydstaterna, dök det snabbt upp protestgrupper som sa ”Nej, så får ni inte göra!” Säkerhetsvakter, poliser, åklagare och Ku Klux Klan skyndade till för att protestera och hindra medborgarrättsrörelsen med blockader, motdemonstrationer, gripanden, rättegångar och fängelse. Vända på rollerna Men när dessa mäktiga grupper vände sig mot medborgarrättsrörelsens civila olydnad placerade de …
Civil olydnad överger maktkamp och styrkemätning – vända på rollerna Läs mer »
Henry David Thoreau menar i sitt traktat från 1849 att problemet inte är politiska makthavare utan de som protesterar men ändå lyder. ”De som, medan de protesterar mot regeringens handlingar, ändå lyder är onekligen dess mest samvetsgranna stöttepelare och ofta det allvarligaste hindret för förändring.” (Thoreau, 1995, s. 14.) Med utgångspunkt i att lydnaden är det …
Artikeln är publicerad i tidskriften Kurage oktober 2018 Vi frestas att fångas av vår motvilja mot rasifierande uttalanden. ”Nämen så dumt!” Det kan vara fascister och sverigedemokrater eller etablerade moderater och socialdemokrater som uttalar fördomar. Vår upprördhet lockar oss att nappa. Antirasism förvandlar då sig själv till nyhetsbyrå för rasism. Vi delar med oss av fördomsfulla, …
Informera mot förtryck har inte någon befriande effekt, enligt Gilles Deleuze. Information om orättvisor skapar inte befrielse. Befrielse kräver motstånd. Motstånd är, enligt Deleuze, blivande. Blivande olydnad. Blivande befrielse. Blivande jämlik. Blivande omsorg. Blivande rättvis fördelning av makt och resurser. Blivande revolution. Blivande ska inte begripas instrumentellt. Det är inte så att ett medel kommer …
Information skapar inte befrielse – Deleuze och blivande revolution Läs mer »
I tradition från Aristoteles och Kant kritiserar Michel Foucault det instrumentella, strategiska handlandet där människor, organisationer och aktioner reduceras till medel för ett framtida mål. För Foucault är inte meningen i det politiska handlandet något mystiskt annat, något som görs icke närvarande, något som trängs undan till att bli ett frånvarande mål. Politik är istället …
I en artikel Le Monde skriver Michel Foucault: ”The man in revolt is ultimately inexplicable. There must be an uprooting that interrupts the unfolding of history, and its long series of reasons why, for a man ’really’ to prefer the risk of death over the certainty of having to obey.” (1979) Revolutioner bryter med historiens …
Föreställningen att politik är påverkan är en överföring från mekaniska föreställningar om orsak-verkan, linjär kausalitet. Det som är före påverkar det som är efter. Och det som kommer efter är orsakat av något som kom före. Men politik vänder på denna föreställning. Det som kommer efter ändrar på det som varit tidigare. Det som varit …
Skapande istället för påverkanspolitik – Nietzsche, Tarde & Deleuze Läs mer »
Det finns en överdriven tro att samhällen fungerar genom styrning uppifrån, och att samhällsförändring sker om man lyckas påverka dom däruppe. Men fokus på påverkanspolitik blir slöseri med kraft och tid. Här tar jag upp alternativa teorier som menar att samhällen och organisationer skapas och förändras genom interaktionen mellan självskapande singulariteter. Singularitet är något som …
Kravpolitik går till slut in i en återvändsgränd. Aktivism som kräver och begär blir verkningslöst om nu inte motståndare och andra håller med. Att hävda saker och ting i gemensamma frågor kallas opinionsbildning. För dem som dock tycker annorlunda blir åsikterna inte så relevanta. Dessutom har nyliberalismen de senaste decennierna alltmer förvandlat åsikter till något …
Kravpolitik eller motstånd i blivande – Deleuzes kreativa revolution Läs mer »
Gilles Deleuze reflekterar över skillnaden mellan kamp i blivande jämfört med kamp som kräver och protesterar. Kamp i blivande gör sig själv till subjekt medan kravpolitik och protest ständigt måste tillsätta styrande. Blivande och aktualiserande är direkt skapande och byggande. I platå tio i A Thousand Plateaus visar Deleuze och Guattari att blivandet är ett …
Ship to Gaza använder flera intressanta tekniker för politisk förändring. De bygger allianser med palestinier, hjälporganisationer, judar, muslimer, kristna, socialister, aktivister. Sedan gör de dessa till subjekt, till aktörer. Det är de som med hjälp av fartyg och en inbjudan från organisationer och människor i Gaza bryter själva blockaden mot Gaza: Genom praktiska och solidariska …
Aktivister och politiker neutraliserar Ship to Gaza Läs mer »
Queerfeministen och professorn Judith Butler föreläste på Södra Teatern, Stockholm, ”om rätten att ha rättigheter. Hon menade att den är performativ, den uppkommer i samma ögonblick som en pluralitet av människor framträder tillsammans för att göra anspråk på en rätt”[1]. Performativ utvecklades av John Langshaw Austin i sin berömda föreläsning från 1955 om hur man …
Rättigheter genomförs performativt i kampen – Judith Butler Läs mer »
Två som dansar med varandra blir ett, ett par, en gemensam enhet. Två dansare bildar ett danspar. Dansparet kan inte reduceras till de två individuella dansarna. Dansparet är inte summan av de individuella dansarna. Dansparet skapar sig ett eget liv, som gör sig delvis oberoende av de som är med i dansen. Dansparets oberoende är …
Civil olydnad och andra former av motstånd blir ganska lätt nyhet i nyhetsmedia. Förvandlingen till nyhet motverkar dock politisk förändring. Den politiska förändringen skulle därmed kunna förstärkas genom att undvika att göra den till nyhet, genom att undvika att skicka pressmeddelanden till nyhetsredaktioner. Och genom att undvika att kontakta nyhetsmedia. Denna text skrevs under reflektionen …
Mänskliga rättigheter och människors liv utnyttjas ibland effektivt för att motverka direkta interventioner som förändrar och bygger nya samhällen. Det är inte medmänsklighet eller rättigheter som orsakar detta. Det är snarare så att de utnyttjas för att fly befrielse och gå in i det postpolitiska. Här är några tekniker som används inom rättighetsarbete för att …
Hur medmänsklighet och rättigheter utnyttjas antipolitiskt Läs mer »
Här undersöker jag ifall fokus på att organisera, sitta i möten och ta ansvar krockar med hur en motståndsgrupp behöver jobba för att omvandla samhällen. Inom civil olydnad och ickevåld gör sig några sårbara, de riskerar fängelse eller våld. Andra fungerar som stöd. Vängrupp istället för massaktion Sedan ockupationen av Seabrooks kärnkraftverk 1976 används inom …
Den auktoritetsbundne producerar två kön, menar Erich Fromm: De med makt och de utan makt. Denna heterorelation blir det normala. Som varandras motsatser genererar dominans och underordning attraktion. Den auktoritetsbundne attraheras av de med makt. Flykt från befrielse I några fristående texter tar jag upp socialpsykologen Erich Fromms analys om varför organisationer och personer flyr …
Rebell skapar underordning och hetero: Erich Fromm Läs mer »
Engagerade organisationer skapar en uttalande-kultur som återskapar sig själv igen och igen. Uttalanden genererar en loop. Detta tränger undan genomförande. Uttalande-politik ersätter performativ politik. Queerfeministen Sara Ahmed använder performativ om handlingar som genomför sitt mål. Praktiker där mål och medel är ett. Organisationer och institutioner producerar, och fångas av, en kultur där de förväntas skriva …
Uttalande-politik och uttalande-trötthet: Sara Ahmed Läs mer »
Protest och postprotest skapar olika kompositioner. Protesten vänder sig mot. Protesten placerar sig själv mitt emot det den är emot. Nejet riktas mot något som därmed görs till ett Ja. Protesten vänder sig mot en regering, mot dess beslut och verksamhet. Regeringen pekas ut som subjektet, som den som vill något. Protesten gör därmed sig …
Civil olydnad riktar sig åt andra håll än protest – Om postprotest och komposition Läs mer »
Proaktiv är att direkt initiera lösningen. Det jag kallar proaktivt motstånd är att vara med och regera. Bli del av både beslutsfattande och genomförande. När jag var barn berättade min far om medborgarrättsrörelsen som gjorde sit-ins i USAs sydstater under tidigt sextiotal. Svarta medborgarrättskämpar gick in på restauranger med skilda sittplatser för vita och svarta. …
Tilltron till att ledare och regeringar styr det som händer och sker fungerar som ett effektivt vaccin mot att bli smittad av civil olydnad och befrielse. Tron på att det finns en regering däruppe som styr det mest som händer är en form av vidskepelse. Men det innebär inte att vidskepelsen är effektlös. Vår tids …
Otto: “Nej-till-mode” är ju också en typ av mode, och ett kraftfullt sådant dessutom. Inom mode är det vanligt att en stil, som ursprungligen var en form av motstånd, inkorporeras i modeindustrin och blir en etablerad kommersiell produkt. Punk är ju ett klassiskt exempel på något som först var ett provokativt avståndstagande från modevärlden för …
Påverkanspolitik ska påverka den som påverkar politiken. Den ska styra den som styr. Föreställningen om politisk påverkan använder gärna mekaniska metaforer. Den revolutionerande ångmaskinen fick stor betydelse. De första patenten på sexton- och sjuttonhundratalet, gjorde det möjligt att bygga de fantastiska järnvägsnäten under artonhundratalet. Det var inte så underligt att mekanikens genombrott gav oss en …
Otto: Det jag tänker kring hackare är just att de kartlägger system och ordningar, undersöker energier, gränssnitt och kontaktytor, sen bryter de in i dom och kopplar om, hittar de punkter där de kan göra en form av akupunktur, strategiska spänningspunkter där de kan trycka till så ny energi strömmar till och ordnar om i …
Otto: Hur undviker man att definieras av motståndaren och nästan per automatik hamna i en “anti-” position? Du talar ofta om pro-aktivt motstånd, vad innebär det att vara pro-aktiv? Per: Proaktiv är att direkt initiera lösningen. Lösningen blir därmed inte det som ska komma sedan, det blir istället utgångspunkten. Lösningen blir medlet. När flera av …
I tidig liberalism ges civilsamhället uppgiften att protestera. Civilsamhället ska hindra staten från att bli maktfullkomlig. Organisationer och medborgare ges därmed uppgiften att opponera sig. Michel Foucault visar hur civilsamhället får funktionen att revoltera mot staten. ”Since the nineteenth century, civil society has always been referred to in philosophical discourse, and also in political discourse, …
Makttvilling är när motståndare fungerar som en enhet. Som varandras motparter stärker de varandras makt samtidigt som andra grupper trängs undan, underordnas, förtrycks eller osynliggörs. Andra grupper betecknas inte som egna subjekt. De får inte framträda som egna parter. Det finns olika tekniker för att skapa makttvillingar: Båda parter. Genom att prata om ”båda parter” …
Är möjligen gravitation och dragkraft mer relevant för att begripa politisk förändring än föreställningen om politisk påverkan? Ifall vi får överge de linjära föreställningarna om att politisk förändring sker genom påverkan behöver vi söka bättre förklaringar. Ickelinjära teorier om oförutsägbara förhållanden tycks visa att förändringskraften går åt motsatt håll än vad den antas göra i …
Occasionalism växte fram inom islamisk filosofi för mer än tusen år sedan. Första texterna skrevs av al-Ash’ari som levde 873-935. Occasionalism hävdar att påverkan inte existerar. Det ena orsakar inte det andra. Det ena leder inte till det andra. Politisk occasionalism bryter med påverkanspolitik. Men vilka alternativ ges? Hur är politisk förändring i så fall …
En del antirasism fångas av sin motvilja mot uttalanden från sverigedemokrater, socialdemokrater eller moderater. Den förvandlar sig själv till nyhetsbyrå och delar med sig av fördomsfulla, rasistiska, islamofobiska eller homofobiska citat till andra genom facebook eller twitter. Den rasism som utvinner fetischistisk kraft från att ensamma stolt stå upp mot majoriteten får därmed hjälp av …
Gandhi lanserade ickevåld som experiment med sanningen, alltså att testa och pröva nya metoder för sanning. Genom satyagraha kombinerade han motstånd och att direkt börja leva det samhälle man vill ha – det konstruktiva programmet. Istället för experiment föreslår jag att ickevåld snarare ska ses som innovationer. Innovationer inriktar sig – till skillnad mot experiment …
Sociologen Hartmut Rosa analyserar hur samhällen alltmer fångas av en tid som accelerar. När aktivism dras med av accelerarande tid medverkar aktivismen i att göra accelerationen till en totaliserande kraft. När detta sker får aktivismen det svårt att dra sig ur, den fångar sig själv i upptagenhet, i nyhets- och samtidslaveri. Aktivismen blir rastlös. Aktivismens …
Det som kanske är ett av Gandhis största bidrag till motståndet är att gränsöverskridandet och olydnaden inte bör ske som en negation, ett nej-sägande, en protest. Istället föreslog han kombinationen olydnad och konstruktiva programmet. Konstruktivt motstånd konstruerar Ickevåldsmotstånd använder målet som medel. Istället för att satsa på en dålig kompromiss är det bättre att förverkliga …
Problemet med demonstrationer är knappast att de inte skulle ha någon effekt eller att de har alldeles för liten effekt. Här har jag ofta tänkt fel. Problemet med demonstrationer är snarare att de har väldigt stor effekt. Demonstrationer förverkligar yttrandefriheten Demonstrationer är lika mycket direkt aktion som plogbillsaktioner, kooperativ eller fair trade. Demonstrationer förverkligar. Exemplets …
Aktivister och radikala grupper i nord fokuserar gärna på laglydig aktivism. Civil olydnad används bara undantagsvis. Erich Fromm vänder på detta. Vill vi ha befrielse och politisk förändring behöver fokus ligga på olydnad. Lydnad och lagligt engagemang blir mer av ett undantag. Lydnad används främst när vi vill bevara normer och ordningar snarare än att …
Sociala system teori visar att man inte kan påverka och styra ett annat system utifrån. System är autonoma och skapar sig själva. Detta innebär att ickevåld inte orsakar förändring utanför sig själv eller påverkar andra maktsystem. Undantag är när ickevåld bjuds in i ett annat system, exempelvis vid en rättegång. Förhoppningen att aktivister kan påverka …
Det kanske största misstaget när civil olydnad spred sig över Europa och USA blev fixeringen vid blockader. I den rika delen av världen gjordes blockaden till den dominerande metoden för civil olydnad. Här analyseras olika skäl till varför Rosa Parks, Martin Luther King och Mohandas Gandhi inte använde blockader. När Gandhi var som mest kreativ …
Stormöten och massdemonstrationer kan användas av individualism för att kamouflera ensamhet. Massmöten görs då till en flykt från befrielse, enligt socialpsykologen Erich Fromm. Befrielse menar han är att bryta lydnaden. Flykt från befrielse är en flykt in i lydnad. Istället för att organisera befriande gemenskaper kan individualismen behålla sin enskildhet och göra sig själv numerisk. …
Kritiskt tänkande drar sig gärna ner i oförmåga. Det blir en ovilja till att vilja. En rädsla för att våga. Ett skäl till att inte genomföra. Kritiskt tänkande måste därför varvas med en återkommande naivitet: tillit till att saker går att förverkliga. Det performativa handlandet – förverkligandet – behöver naivt tro sig kunna genomföras – …
Slavoj Žižeks analys av fetischism som falsk aktivism blir en skarp – och smärtsam – kritik av den lagliga protesten. Protest görs till kraftkälla för att utvinna energi istället för att omvandla samhällen. Protesten är mycket väl medveten om sin lydiga undergivenhet. Men lydnaden spelar ingen roll eftersom makten ju har genomskådats. Genom att fnysa …
Sociologen Gert Nilson visar hur karnevalen under medeltiden blev egna samhällen snarare än avbrott i träldom och feodalism. Själv bor jag i Hammarkullen och sista helgen i maj tar jag ledigt tre dagar för att vara med på Sveriges äldsta karneval: Hammarkullekarnevalen. Första gången jag deltog i mitten på sjuttiotalet var jag tonåring. Några år …
