Makt

Patrimonial – regera som egendom

Patrimonialism är en regerandeform som tidigare främst utövats av familjer men som har utvecklats till kompisregerande eller socialt regerande. Organisationen, företaget eller staten fungerar som personlig egendom. Patrimonialism värjer sig därför mot administration, rationella procedurer och öppna politiska samtal. Det försöker kontrollera rättsväsende och hamnar i ständiga konflikter med rätten. Förhandlingar och uppgörelse ersätter demokrati, […]

Patrimonial – regera som egendom Läs mer »

Immunförsvar mot eller för demokrati – systemteori

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025 Motståndskraft krävs för att ett system ska fortleva. Samhällen, institutioner och stater förstärker konflikter för att få motståndskraft, visar Niklas Luhmanns systemteori.1 Motsättningar genererar därmed immunförsvar2 för samhällen. Utan konflikter förlorar organisationer sin motståndskraft3, vilket får dem att stagnera, kollapsa eller

Immunförsvar mot eller för demokrati – systemteori Läs mer »

Protester som genererar nationalistisk realism

Protester som främst riktar sig mot nationell regering producerar nationalistisk realism. Nationella regeringar och parlament framställs som de enda aktörerna som verkligen kan lösa samhällsproblem. Det enda realistiska. Realismen blir på så sätt vidskepelse som suddar ut andra möjligheter.1 Nationalstaten är det naturliga. Per Herngren 2025 02 20, version 0.1 Texten är för boken Civilsamhälle

Protester som genererar nationalistisk realism Läs mer »

Aktivism som passiviserar

Vissa former av aktivism utvecklar metoder som gör deltagarna overksamma. Här listas olika sätt att passivisera. När dessa metoder tränger undan demokratiska organisationer och folkrörelser får aktivism funktionen av postdemokrati. Aktivism dras in i nedmonterandet av demokratin. Per Herngren 15 februari 2025, version 0.1.1 Referens Per Herngren, ”Stormöten som funktionell dumhet”, 2017. Per Herngrens texter

Aktivism som passiviserar Läs mer »

Internationell blir intranationell

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025 Internationella relationer är inte samling av autonoma stater. Nationer inordnar varandra. Genom att länder underordnar sig varandra legitimeras de som suveräna stater. Suverän i betydelsen regering med högsta makten är en fantasm. Det är något man tycker sig uppfatta men som

Internationell blir intranationell Läs mer »

Nationalismens identitetspolitik

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025 I sin bok Banal nationalism undersöker Michael Billig hur nationalism framställer sig som en självklarhet1. Michael Billigs poäng är att slaka flaggor utanför ICA producerar en mer oomtvistad och självklar nationalism än nationalisternas flaggviftande. Ihärdigt flaggviftande sår istället tvivel huruvida nationalstaten

Nationalismens identitetspolitik Läs mer »

Intränad oförmåga till etiskt och politiskt handlande

Utkast under arbete Ensidigt fokus på att bli skicklig på sitt jobb producerar intränad oförmåga i demokratiskt, empatiskt och etiskt ingripande. Rutiner och färdigheter är några av de effektivaste metoderna för att vi ska komma ihåg hur vi ska ordna oss efter ordningen. Maktordningar tränas in som förmåga. Disciplin och underordning sätter sig i reflexer

Intränad oförmåga till etiskt och politiskt handlande Läs mer »

Civilsamhälle är interface – Foucault

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Civilsamhälle är inte en sfär eller en behållare1 som innehåller en mängd organisationer och grupper. Snarare är civilsamhälle instruktioner om vart vi ska vända oss och hur vi ska agera. Det instruerar hur saker ska ordnas. Maktordningar kan förstås som gränssnitt,

Civilsamhälle är interface – Foucault Läs mer »

Metodologisk nationalism – Hur vetenskap nationaliseras

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. I och med upplysningen räcker det inte med att nationalstaten blir religion, den behöver dessutom förvandlas till vetenskap. Adam Ferguson (1723-1816) och Adam Smith (1723-1790) översätter civilsamhälle till ett vetenskapligt språk. De konstruerar en sorts tidig sociologi. Det är inte så

Metodologisk nationalism – Hur vetenskap nationaliseras Läs mer »

Maktövertagande är inte revolution

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Det innovativa och kreativa med hur revolutioner trängs med varandra suddas ut av nationalistisk identitetspolitik. Den enda staten som föreställs existera är nationalstaten. Revolution reduceras därmed till ett maktövertagande av nationalstaten1. En systemförändring förväntas ske genom att vinna i val eller

Maktövertagande är inte revolution Läs mer »

Handelsstäder konkurrerar med feodalism och kungariken

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. I slutet av medeltiden växer handelsstäder upp som självständiga öar i ett Europa som till viss del varit organiserat med kungariken och länsherrar. I flera handelsstäder tränger borgare undan kontroll och beskattning från adel och kungar. Borgare (franska bourgeoisie eller tyska

Handelsstäder konkurrerar med feodalism och kungariken Läs mer »

Hur ska man förstå stat?

Stat kommer från latinets estat, tillstånd, förhållande, position. Från 1200-talet används det som en sammanfattande beskrivning av ett hushålls eller ett konungarikes tillstånd, alltså i vilket skick hushållet eller riket befann sig.[1] I engelskan finns fortfarande betydelsen tillstånd kvar, som i state of mind. Och i svenskan används status från samma etymologiska bakgrund som stat. På 1500-talet började stat identifieras med ett

Hur ska man förstå stat? Läs mer »

Dialektik gör protest till motor för nationalstaten – Hegel

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. När två parter gör varandra till motsatser skapas en dialektisk dynamik. De övergår från att vara två separata enheter till att bli ett par – motparter. På så sätt stärker och utvecklar de varandra. Dessutom utvecklas deras relation genom motsättningen. De

Dialektik gör protest till motor för nationalstaten – Hegel Läs mer »

Politik sammanflätar – Karen Barad

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Karen Barad, som forskar kring kvantfysik och queerfeminism, bryter med uppdelningen stort och litet, stora organisationer och små grupper, väldiga system och små handlingar. Världen består inte av olika nivåer eller olika skalor: “the different scales of individual bodies, homes, communities,

Politik sammanflätar – Karen Barad Läs mer »

Interventioner tränger sig in i maktordningar

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Intervention kommer från latin: att komma mellan eller komma in mitt ibland. Intervention kommer ofta utifrån men den genomförs inte utifrån. Intervention går in mitt ibland. Genom att gå in mitt i en ordning och där börja ersätta den med en

Interventioner tränger sig in i maktordningar Läs mer »

Effektiva & demokratiska möten

Beställ kursers i effektiva beslut och innovativa möten till er organisation! Eller gå en öppen kurs Deltagarna får en praktisk kurs om effektivare och mer jämlika verktyg för att arbeta i team, arbetslag eller styrelse. Under kursen tränar deltagarna metoder för hur beslut skapar intensitet och affekt istället för att dränera teamet. Deltagarna över tekniker för hur

Effektiva & demokratiska möten Läs mer »

Vad är stat?

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Stat kommer från latinets estat, tillstånd, förhållande, position. Från 1200-talet används det som en sammanfattande beskrivning av ett hushålls eller ett konungarikes tillstånd, alltså i vilket skick hushållet eller riket befann sig.1 I engelskan finns fortfarande betydelsen tillstånd kvar, som i

Vad är stat? Läs mer »

Makthavare är vidskepelse

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. I Tusen och en natt äger anden förmågan att genomföra sin vilja utan att behöva använda verktyg eller samarbeta med andra. En fiskare lurar dock in anden i en flaska och stänger sen locket. Andens magiska förmåga isoleras. Innan anden blev

Makthavare är vidskepelse Läs mer »

Kampanjer ersätter det politiska – Hannah Arendt

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Att agera är att förändra världen. Det är så vi ska begripa handling, enligt den politska teoretikern Hannah Arendt: ”beginning something anew, that is, of acting”1. Att hjälpa ett barn att sätta på mössan när det är kallt är en förändring.

Kampanjer ersätter det politiska – Hannah Arendt Läs mer »

Containerföreställningar om nationalstat och civilsamhälle

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Den borgerliga revolutionen producerar föreställningar om relativt autonoma sfärer eller boxar. Dessa kan placeras vertikalt och så beskrivs samhället ha skikt och nivåer. Sfärerna kan också framställas mer horisontellt som om nationalstaten består av separata sektorer. Att nationalstaten föreställs innehålla en

Containerföreställningar om nationalstat och civilsamhälle Läs mer »

Governmentality – Michel Foucault

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Civilsamhälle förverkligar sig som regerandetekniker. “Civil society is not a primary and immediate reality; it is something which forms part of modern governmental technology.”1 Civilsamhälle praktiserar, enligt Michel Foucault, den regerandeteknik som kallas liberalism.2 Liberalism regerar genom att göra uppror mot

Governmentality – Michel Foucault Läs mer »

Världsregering för internet

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Världsregeringar som reglerar olika delar av internet som ICANN (1998) och W3C (1994) är intressanta. Deras regerande bygger ganska öppet på motsättningar och begränsning av nationalstaternas makt. Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) regerar tekniskt över inter i internet.

Världsregering för internet Läs mer »

Civilsamhälle och hegemoni – Antonio Gramsci

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. I sina anteckningar från fängelset skiljer Antonio Gramsci på makt från förtryck gentemot frivillig underordning. Civilsamhället får uppgiften att ersätta förtryck och övervakning med samförstånd. Med sitt begrepp hegemoni undersöker han hur det går till. Hegemoni förstås gärna som

Civilsamhälle och hegemoni – Antonio Gramsci Läs mer »

Dominans på möten och i samtal

Det kan finnas demokratiska förklaringar till att en speciell fråga dominerar i en grupp. Gruppen har kanske tagit beslut om att engagera sig kring en viss fråga. Ett demokratiskt beslut kan dock ibland utnyttjas för att tränga undan demokratin. Ett gemensamt beslut kan skapa ojämlikhet och orättvisor. Beslut kan hindra gruppen från att ingripa vid

Dominans på möten och i samtal Läs mer »

Blockader blockerar befrielse

Det kanske största misstaget när civil olydnad spred sig över Europa och USA blev fixeringen vid blockader. I den rika delen av världen gjordes blockaden till den dominerande metoden för civil olydnad. Här analyseras olika skäl till varför Rosa Parks, Martin Luther King och Mohandas Gandhi inte använde blockader. När Gandhi var som mest kreativ

Blockader blockerar befrielse Läs mer »

Terrorism – sociologisk precisering

Terrorism är systematiskt hotande och dödande av människor vilket förverkligar rädsla och skräck. Etymologiskt kommer det från latinska terror: skräck, panik. Per Herngren2023 11 09, version 0.1.1 Metod Inom en militär världsbild som utgår från strategi och taktik så är avsikten avgörande för att definiera terrorism. Sociologiska, fenomenologiska och funktionella analyser som jag använder visar

Terrorism – sociologisk precisering Läs mer »

Moral skapar konflikter – och förstärker dem

Fram till femtiotalet föreställde sig systemteori att moral hade en integrerande funktion för samhällen. Moralen ansågs funktionell för ett samhälle eftersom moralen skapade frid och harmoni. Systemteoretikern och sociologen Niklas Luhmann visar att moral snarare har en konfliktskapande funktion. Moral motverkar och trycker tillbaka konfliktlösning och medlingslösningar. Överenskommelser tenderar att privatisera konflikter. Förhandlingen kamouflerar att

Moral skapar konflikter – och förstärker dem Läs mer »

Sverige är inget samhälle

Göran Ahrne, professor i sociologi, avlivar flera av de myter som ickevåld, vänster och motståndsgrupper gärna lever kvar i. Här tar jag upp hans forskning om att nationalstater inte är samhällen. Citaten är från Göran Ahrnes artikel ”Upptäckten av det globala” från 2007. Nationer är inte samhällen Den globala revolutionen ”innebär att staten inte längre

Sverige är inget samhälle Läs mer »

Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism

En rörelse av forskare som kallar sig världssystemanalytiker lanserade under sjuttiotalet begreppet världssystem. Föreställningen är att de olika systemen bildar egna världar. Enligt Immanuel Wallerstein var valet av begreppet ’världssystem’ (world-system) ”avsedd att indikera att det inte var fråga om system, ekonomier och imperier som omfattar (hela) världen, utan om system, ekonomier och imperier som

Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism Läs mer »

Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault

Det är inte så att enbart ”regeringen” regerar. Civilsamhället rekryterar organisationer och medborgare, protestgrupper och rebeller, att vara med och regera. Undersöker vi var olika beslut tas upptäcker vi att flertalet av de som lyder tar beslut. De som underordnar sig tar tillsammans fler beslut än den så kallade ”regeringen”. Och många av ”regeringens” beslut

Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault Läs mer »

Kan kritisk lydnad begränsa staten? – Foucault om civilsamhället

Liberalismen uppfinner civilsamhället både för att producera lydig underordning och dessutom begränsa staten. De tidiga liberala tänkarna kämpade därför med problemet hur lydiga medborgare och lydiga organisationer ska kunna begränsa staten så den inte blir totalitär. De önskade en lydig underordning som samtidigt kritiskt protesterade mot statens maktmissbruk. Visionen om att underordna sig nationalstaten och

Kan kritisk lydnad begränsa staten? – Foucault om civilsamhället Läs mer »

Flykt är olydnad och befrielse

Flykt från makt och förtryck, krig och nationalism, är att dra undan sitt samarbete. Flykt är en form för olydnad. Flykt blir på så sätt politisk handling. Den förändrar ordningar och öppnar upp för befrielse. Flykt intervenerar i det politiska genom att överge en maktordning, krossa nationsgränser och söka fristad. Flykt drar undan stöd till maktordningar och krig. Flykt

Flykt är olydnad och befrielse Läs mer »

Maktdelning starkare än enhetlighet – Hegel

Ett system som hamnar i balans och harmoni förlorar sin förmåga att utvecklas. Den borgerliga revolutionen uppfinner maktdelning för att bevara konflikter inom staten. Och konflikterna måste fortsätta att utvecklas om staten ska utvecklas. Ifall konflikten mellan exempelvis domstolar och parlament upplöses genom att den ena underordnar sig den andre stagnerar staten. Makten försvagas. Paradoxalt

Maktdelning starkare än enhetlighet – Hegel Läs mer »

Civilsamhället skänker staten makt – Foucault

I tidig liberalism ges civilsamhället uppgiften att opponera sig. Civilsamhället ska hindra staten från att bli maktfullkomlig. Organisationer och medborgare får därmed uppgiften att protestera. Michel Foucault undersöker hur civilsamhället åläggs att revoltera mot staten. ”Since the nineteenth century, civil society has always been referred to in philosophical discourse, and also in political discourse, as

Civilsamhället skänker staten makt – Foucault Läs mer »

Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson

Den borgerliga revolutionen avsätter kungen som diktator. När enhet inte längre återfinns i centrum, representerad av suveränen, så blir den framväxande staten en organisation bland andra organisationer. För att undvika detta söker tidiga borgerliga filosofer olika vägar för att producera enhet i myllret. Tidigt uppfinns nationen (folket) som ersättning för konungens rike. Snart uppfinns även

Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson Läs mer »

Existerar civilsamhället? Michel Foucault

Civilsamhället existerar inte som ett samhälle. Och inte heller som en egen sfär. Civilsamhället är snarare en instruktion om vart vi ska vända oss och hur vi ska agera. I sina föreläsningar om biopolitik tar Michel Foucault avstånd från civilsamhället som något som existerar: “I think we should be very prudent regarding the degree of

Existerar civilsamhället? Michel Foucault Läs mer »

Civilsamhället blir regeringens partner: Michel Foucault

Civilsamhället uppfinns under den borgerliga revolutionen för att begränsa staten. Märkligt nog blir resultatet att staten blir mäktigare och mer styrande än någonsin kungar och kejsare. Michel Foucault förstår liberalismen som ett uppror mot staten. “The question of liberalism, understood as a question of ‘too much government’”[1]. Civilsamhälle uppfinns och tilldelas uppgiften att begränsa staten:

Civilsamhället blir regeringens partner: Michel Foucault Läs mer »

Nationalstaten blir religion: Rousseau

När borgerliga städer etablerade sig som öar i de feodala ordningarna växte utopin om nationalstaten fram. Utopin var att en nationell stat skulle kunna ersätta kungar och feodalherrar. Redan tidigt lanserades nationalstaten som helig. Denna helighet var nödvändig för att nationalstaten skulle kunna tränga undan andra upphöjda ordningar. 1762 skriver Jean-Jacques Rousseau ”no state has

Nationalstaten blir religion: Rousseau Läs mer »

Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest

Moderna stater behöver protest och opposition för att producera makt. Hegel visar att utan motpart stagnerar makten, den förlorar en kraftkälla. Ifall Hegel har rätt tenderar demokratier med starka proteströrelser att producera mer makt än diktaturer som försöker krossa motstånd och opposition. Hegel menar alltså att kritik mot systemet är kritiskt för systemets fortlevnad. Möjligen

Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest Läs mer »

Statsmakten blir del av självet – Hegel

Staten är inte en stor väldig sfär som omsluter oss. En stat är snarare ett myller av handlingar, händelser, rutiner och föreställningar. Staten är mitt ibland oss snarare än runt oss. Staten blir till och med en del av självet. Individ ställs ofta upp som statens motsats, fast genom att hamna i opposition blir stat

Statsmakten blir del av självet – Hegel Läs mer »

Hur instrumentell blir performativ – Austin

Instrumentell handling är när handlingen är verktyg för att uppnå något annat. Instrumentella handlingar förutsätts leda till målet någon gång längre fram. Mål och medel splittras. Instrumentella handlingar genomför delmål på väg mot ett högre mål. Nångång i framtiden. Performativa handlingar förverkligar istället målet. Handlingen är ett förverkligande istället för bara ett instrument. Handlingen blir

Hur instrumentell blir performativ – Austin Läs mer »