Mark Fisher undersöker hur antikapitalism absorberas av kapitalism.1 Detta görs på flera olika sätt. Ett är hur antikapitalism i film, litteratur och nyhetsmedia får funktionen av ställföreträdande kritisk motpart. Är man bara medveten om vad som pågår så kan man fortsätta lyda. Om än ironiskt eller cyniskt. Man har ju genomskådat systemet.2 Ironi genererar på […]
Antikapitalism omvandlas till vara – Mark Fisher Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Man frestas att reducera civilsamhälle till kugge i ett väldigt statsmaskineri. Det är snarare så att när organisationer agerar stat blir de stat i sig själva1. Detta förverkligas med hjälp av hegemoni.2 När civilsamhället företräder ett allmänintresse utövar det stat. Stat
Organisationer blir stater – Antonio Gramsci Läs mer »
Instrumentell aktivism separerar mål och medel. Det kan vara att använda sig av media eller andra aktivister för att uppnå ett politiskt mål. Detta har kritiserats från olika håll. Kants etik menar att andra människor ska vara ett mål i sig. Och inte reduceras till medel. Gandhis ickevåld innebär att målet är medlet. Mål och
Instrumentell eller performativ aktivism Läs mer »
Hegemoni används gärna för att beteckna dominerande åsikter. Men för Gramsci handlar begreppet snarare om att företräda samhällets bästa. När delen representerar helheten utövar delen hegemoni. Det innebär att verksamheter1 som utgår från helheten agerar hegemoniskt.2 Det märkliga med hegemoni är alltså att helheten blir del av handlingen. Annars föreställer man sig gärna att helheten
Hegemoni är att regera – Antonio Gramsci Läs mer »
Här utkristalliseras några avgörande motsättningar mellan protest, pacifism och ickevåld. Per Herngren 2025-07-02, version 0.1 Referens Texter om Mohandas Gandhi. Texter om påverkanspolitik – Per formativ. Kritik av protester. Källkritik Under referens finns utförligare reflektioner. Kritiken är på intet sätt heltäckande. Analysen utgår från en viss logisk ordning. Det går givetvis också att undersöka hur
Motsättning protest, pacifism och ickevåld Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025 Föreställningen inom nationalism är att ett land råder över ett område. Denna utopi har till och med föreställt sig identitet mellan folk, stat, regering, språk, kultur, religion och landområde. Nationalstaten eftersträvar på så sätt en bredare totalitet än tidigare riken där
Nationalstat som intränad förmåga Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025 Den liberala revolutionen var en rationell revolution. Den skulle övervinna trögheten i konungarikets toppstyre. Tidigare hade man föreställt sig att monopoliseringen av makt till kungar och kejsare stärkte makten. Men effekten blir snarare motsatsen. Hannah Arendt visar att centraliserat styre dränerar
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025 Eufemism ersätter en realistisk och obehaglig beskrivning med ett förskönande, förmildrande eller neutraliserande uttryck.1 Konflikt använd som eufemism undviker att benämna våld och förtryck som våld och förtyck. Det är ett bland flera sätt att undergräva den politiska och demokratiska betydelsen
”Konflikt” kamouflerar våld och förtryck Läs mer »
När en beskrivning blir verklighetsnära kan den bytas ut mot en eufemism. Eufemism är att ersätta en realistisk, obehaglig eller kontroversiell beskrivning med ett förskönande, förmildrande eller neutraliserande uttryck. Politiska eufemismer Per Herngren 31 mars 2025, version 0.1 Fotnot
Eufemism erbjuder alternativ verklighet Läs mer »
Patrimonialism är en regerandeform som tidigare främst utövats av familjer men som har utvecklats till kompisregerande, socialt regerande eller regera i en inre krets. Organisationen, företaget eller staten fungerar som personlig egendom. Patrimonialism värjer sig därför mot administration, rationella procedurer och öppna politiska samtal. Det försöker kontrollera rättsväsende och hamnar i ständiga konflikter med rätten.
Patrimonial – regera som egendom Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025 Motståndskraft krävs för att ett system ska fortleva. Samhällen, institutioner och stater förstärker konflikter för att få motståndskraft, visar Niklas Luhmanns systemteori.1 Motsättningar genererar därmed immunförsvar2 för samhällen. Utan konflikter förlorar organisationer sin motståndskraft3, vilket får dem att stagnera, kollapsa eller
Immunförsvar mot eller för demokrati – systemteori Läs mer »
Protester som främst riktar sig mot nationell regering producerar nationalistisk realism. Nationella regeringar och parlament framställs som de enda aktörerna som verkligen kan lösa samhällsproblem. Det enda realistiska. Realismen blir på så sätt vidskepelse som suddar ut andra möjligheter.1 Nationalstaten är det naturliga. Per Herngren 2025 02 20, version 0.1 Texten är för boken Civilsamhälle
Protester som genererar nationalistisk realism Läs mer »
Vissa former av aktivism utvecklar metoder som tränar deltagarna i att bli overksamma. Här listas olika sätt att passivisera. De skapar gärna en aktiv passivitet snarare än passiv passivitet. När dessa metoder tränger undan demokratiska organisationer och folkrörelser får aktivism funktionen av postdemokrati. Aktivism dras med i nedmonterandet av demokratin. Per Herngren 15 februari 2025,
Aktivism som passiviserar Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025 Internationella relationer är inte samling av autonoma stater. Nationer inordnar varandra. Genom att länder underordnar sig varandra legitimeras de som suveräna stater. Suverän i betydelsen regering med högsta makten är en fantasm. Det är något man tycker sig uppfatta men som
Internationell blir intranationell Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025 I sin bok Banal nationalism undersöker Michael Billig hur nationalism framställer sig som en självklarhet1. Michael Billigs poäng är att slaka flaggor utanför ICA producerar en mer oomtvistad och självklar nationalism än nationalisternas flaggviftande. Ihärdigt flaggviftande sår istället tvivel huruvida nationalstaten
Nationalismens identitetspolitik Läs mer »
Utkast under arbete Ensidigt fokus på att bli skicklig på sitt jobb producerar intränad oförmåga i demokratiskt, empatiskt och etiskt ingripande. Rutiner och färdigheter är några av de effektivaste metoderna för att vi ska komma ihåg hur vi ska ordna oss efter ordningen. Maktordningar tränas in som förmåga. Disciplin och underordning sätter sig i reflexer
Intränad oförmåga till etiskt och politiskt handlande Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Civilsamhälle är inte en sfär eller en behållare1 som innehåller en mängd organisationer och grupper. Snarare är civilsamhälle instruktioner om vart vi ska vända oss och hur vi ska agera. Det instruerar hur saker ska ordnas. Maktordningar kan förstås som gränssnitt,
Civilsamhälle är interface – Foucault Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. I och med upplysningen räcker det inte med att nationalstaten blir religion, den behöver dessutom förvandlas till vetenskap. Adam Ferguson (1723-1816) och Adam Smith (1723-1790) översätter civilsamhälle till ett vetenskapligt språk. De konstruerar en sorts tidig sociologi. Det är inte så
Metodologisk nationalism – Hur vetenskap nationaliseras Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Det innovativa och kreativa med hur revolutioner trängs med varandra suddas ut av nationalistisk identitetspolitik. Den enda staten som föreställs existera är nationalstaten. Revolution reduceras därmed till ett maktövertagande av nationalstaten1. En systemförändring förväntas ske genom att vinna i val eller
Maktövertagande är inte revolution Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. I slutet av medeltiden växer handelsstäder upp som självständiga öar i ett Europa som till viss del varit organiserat med kungariken och länsherrar. I flera handelsstäder tränger borgare undan kontroll och beskattning från adel och kungar. Borgare (franska bourgeoisie eller tyska
Handelsstäder konkurrerar med feodalism och kungariken Läs mer »
Stat kommer från latinets estat, tillstånd, förhållande, position. Från 1200-talet används det som en sammanfattande beskrivning av ett hushålls eller ett konungarikes tillstånd, alltså i vilket skick hushållet eller riket befann sig.[1] I engelskan finns fortfarande betydelsen tillstånd kvar, som i state of mind. Och i svenskan används status från samma etymologiska bakgrund som stat. På 1500-talet började stat identifieras med ett
Hur ska man förstå stat? Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. När två parter gör varandra till motsatser skapas en dialektisk dynamik. De övergår från att vara två separata enheter till att bli ett par – motparter. På så sätt stärker och utvecklar de varandra. Dessutom utvecklas deras relation genom motsättningen. De
Dialektik gör protest till motor för nationalstaten – Hegel Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Karen Barad, som forskar kring kvantfysik och queerfeminism, bryter med uppdelningen stort och litet, stora organisationer och små grupper, väldiga system och små handlingar. Världen består inte av olika nivåer eller olika skalor: “the different scales of individual bodies, homes, communities,
Politik sammanflätar – Karen Barad Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Intervention kommer från latin: att komma mellan eller komma in mitt ibland. Intervention kommer ofta utifrån men den genomförs inte utifrån. Intervention går in mitt ibland. Genom att gå in mitt i en ordning och där börja ersätta den med en
Interventioner tränger sig in i maktordningar Läs mer »
Beställ kursers i effektiva beslut och innovativa möten till er organisation! Eller gå en öppen kurs Deltagarna får en praktisk kurs om effektivare och mer jämlika verktyg för att arbeta i team, arbetslag eller styrelse. Under kursen tränar deltagarna metoder för hur beslut skapar intensitet och affekt istället för att dränera teamet. Deltagarna över tekniker för hur
Effektiva & demokratiska möten Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Stat kommer från latinets estat, tillstånd, förhållande, position. Från 1200-talet används det som en sammanfattande beskrivning av ett hushålls eller ett konungarikes tillstånd, alltså i vilket skick hushållet eller riket befann sig.1 I engelskan finns fortfarande betydelsen tillstånd kvar, som i
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. I Tusen och en natt äger anden förmågan att genomföra sin vilja utan att behöva använda verktyg eller samarbeta med andra. En fiskare lurar dock in anden i en flaska och stänger sen locket. Andens magiska förmåga isoleras. Innan anden blev
Makthavare är vidskepelse Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Att agera är att förändra världen. Det är så vi ska begripa handling, enligt den politska teoretikern Hannah Arendt: ”beginning something anew, that is, of acting”1. Att hjälpa ett barn att sätta på mössan när det är kallt är en förändring.
Kampanjer ersätter det politiska – Hannah Arendt Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Den borgerliga revolutionen producerar föreställningar om relativt autonoma sfärer eller boxar. Dessa kan placeras vertikalt och så beskrivs samhället ha skikt och nivåer. Sfärerna kan också framställas mer horisontellt som om nationalstaten består av separata sektorer. Att nationalstaten föreställs innehålla en
Containerföreställningar om nationalstat och civilsamhälle Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Civilsamhälle förverkligar sig som regerandetekniker. “Civil society is not a primary and immediate reality; it is something which forms part of modern governmental technology.”1 Civilsamhälle praktiserar, enligt Michel Foucault, den regerandeteknik som kallas liberalism.2 Liberalism regerar genom att göra uppror mot
Governmentality – Michel Foucault Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Världsregeringar som reglerar olika delar av internet som ICANN (1998) och W3C (1994) är intressanta. Deras regerande bygger ganska öppet på motsättningar och begränsning av nationalstaternas makt. Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) regerar tekniskt över inter i internet.
Världsregering för internet Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. I sina anteckningar från fängelset skiljer Antonio Gramsci på makt från förtryck gentemot frivillig underordning. Civilsamhället får uppgiften att ersätta förtryck och övervakning med samförstånd. Med sitt begrepp hegemoni undersöker han hur det går till. Hegemoni förstås gärna som
Civilsamhälle och hegemoni – Antonio Gramsci Läs mer »
Det kan finnas demokratiska förklaringar till att en speciell fråga dominerar i en grupp. Gruppen har kanske tagit beslut om att engagera sig kring en viss fråga. Ett demokratiskt beslut kan dock ibland utnyttjas för att tränga undan demokratin. Ett gemensamt beslut kan skapa ojämlikhet och orättvisor. Beslut kan hindra gruppen från att ingripa vid
Dominans på möten och i samtal Läs mer »
Det kanske största misstaget när civil olydnad spred sig över Europa och USA blev fixeringen vid blockader. I den rika delen av världen gjordes blockaden till den dominerande metoden för civil olydnad. Här analyseras olika skäl till varför Rosa Parks, Martin Luther King och Mohandas Gandhi inte använde blockader. När Gandhi var som mest kreativ
Blockader blockerar befrielse Läs mer »
Terrorism är systematiskt hotande och dödande av människor vilket förverkligar rädsla och skräck. Etymologiskt kommer det från latinska terror: skräck, panik. Per Herngren2023 11 09, version 0.1.1 Metod Inom en militär världsbild som utgår från strategi och taktik så är avsikten avgörande för att definiera terrorism. Sociologiska, fenomenologiska och funktionella analyser som jag använder visar
Terrorism – sociologisk precisering Läs mer »
Fram till femtiotalet föreställde sig systemteori att moral hade en integrerande funktion för samhällen. Moralen ansågs funktionell för ett samhälle eftersom moralen skapade frid och harmoni. Systemteoretikern och sociologen Niklas Luhmann visar att moral snarare har en konfliktskapande funktion. Moral motverkar och trycker tillbaka konfliktlösning och medlingslösningar. Överenskommelser tenderar att privatisera konflikter. Förhandlingen kamouflerar att
Moral skapar konflikter – och förstärker dem Läs mer »
Göran Ahrne, professor i sociologi, avlivar flera av de myter som ickevåld, vänster och motståndsgrupper gärna lever kvar i. Här tar jag upp hans forskning om att nationalstater inte är samhällen. Citaten är från Göran Ahrnes artikel ”Upptäckten av det globala” från 2007. Nationer är inte samhällen Den globala revolutionen ”innebär att staten inte längre
Sverige är inget samhälle Läs mer »
En rörelse av forskare som kallar sig världssystemanalytiker lanserade under sjuttiotalet begreppet världssystem. Föreställningen är att de olika systemen bildar egna världar. Enligt Immanuel Wallerstein var valet av begreppet ’världssystem’ (world-system) ”avsedd att indikera att det inte var fråga om system, ekonomier och imperier som omfattar (hela) världen, utan om system, ekonomier och imperier som
Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism Läs mer »
Det är inte så att enbart ”regeringen” regerar. Civilsamhället rekryterar organisationer och medborgare, protestgrupper och rebeller, att vara med och regera. Undersöker vi var olika beslut tas upptäcker vi att flertalet av de som lyder tar beslut. De som underordnar sig tar tillsammans fler beslut än den så kallade ”regeringen”. Och många av ”regeringens” beslut
Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault Läs mer »
Liberalismen uppfinner civilsamhället både för att producera lydig underordning och dessutom begränsa staten. De tidiga liberala tänkarna kämpade därför med problemet hur lydiga medborgare och lydiga organisationer ska kunna begränsa staten så den inte blir totalitär. De önskade en lydig underordning som samtidigt kritiskt protesterade mot statens maktmissbruk. Visionen om att underordna sig nationalstaten och
Kan kritisk lydnad begränsa staten? – Foucault om civilsamhället Läs mer »
Flykt från makt och förtryck, krig och nationalism, är att dra undan sitt samarbete. Flykt är en form för olydnad. Flykt blir på så sätt politisk handling. Den förändrar ordningar och öppnar upp för befrielse. Flykt intervenerar i det politiska genom att överge en maktordning, krossa nationsgränser och söka fristad. Flykt drar undan stöd till maktordningar och krig. Flykt
Flykt är olydnad och befrielse Läs mer »
Ett system som hamnar i balans och harmoni förlorar sin förmåga att utvecklas. Den borgerliga revolutionen uppfinner maktdelning för att bevara konflikter inom staten. Och konflikterna måste fortsätta att utvecklas om staten ska utvecklas. Ifall konflikten mellan exempelvis domstolar och parlament upplöses genom att den ena underordnar sig den andre stagnerar staten. Makten försvagas. Paradoxalt
Maktdelning starkare än enhetlighet – Hegel Läs mer »
I tidig liberalism ges civilsamhället uppgiften att opponera sig. Civilsamhället ska hindra staten från att bli maktfullkomlig. Organisationer och medborgare får därmed uppgiften att protestera. Michel Foucault undersöker hur civilsamhället åläggs att revoltera mot staten. ”Since the nineteenth century, civil society has always been referred to in philosophical discourse, and also in political discourse, as
Civilsamhället skänker staten makt – Foucault Läs mer »
Den borgerliga revolutionen avsätter kungen som diktator. När enhet inte längre återfinns i centrum, representerad av suveränen, så blir den framväxande staten en organisation bland andra organisationer. För att undvika detta söker tidiga borgerliga filosofer olika vägar för att producera enhet i myllret. Tidigt uppfinns nationen (folket) som ersättning för konungens rike. Snart uppfinns även
Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson Läs mer »
Civilsamhället existerar inte som ett samhälle. Och inte heller som en egen sfär. Civilsamhället är snarare en instruktion om vart vi ska vända oss och hur vi ska agera. I sina föreläsningar om biopolitik tar Michel Foucault avstånd från civilsamhället som något som existerar: “I think we should be very prudent regarding the degree of
Existerar civilsamhället? Michel Foucault Läs mer »
Civilsamhället uppfinns under den borgerliga revolutionen för att begränsa staten. Märkligt nog blir resultatet att staten blir mäktigare och mer styrande än någonsin kungar och kejsare. Michel Foucault förstår liberalismen som ett uppror mot staten. “The question of liberalism, understood as a question of ‘too much government’”[1]. Civilsamhälle uppfinns och tilldelas uppgiften att begränsa staten:
Civilsamhället blir regeringens partner: Michel Foucault Läs mer »
När borgerliga städer etablerade sig som öar i de feodala ordningarna växte utopin om nationalstaten fram. Utopin var att en nationell stat skulle kunna ersätta kungar och feodalherrar. Redan tidigt lanserades nationalstaten som helig. Denna helighet var nödvändig för att nationalstaten skulle kunna tränga undan andra upphöjda ordningar. 1762 skriver Jean-Jacques Rousseau ”no state has
Nationalstaten blir religion: Rousseau Läs mer »
Moderna stater behöver protest och opposition för att producera makt. Hegel visar att utan motpart stagnerar makten, den förlorar en kraftkälla. Ifall Hegel har rätt tenderar demokratier med starka proteströrelser att producera mer makt än diktaturer som försöker krossa motstånd och opposition. Hegel menar alltså att kritik mot systemet är kritiskt för systemets fortlevnad. Möjligen
Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest Läs mer »
Staten är inte en stor väldig sfär som omsluter oss. En stat är snarare ett myller av handlingar, händelser, rutiner och föreställningar. Staten är mitt ibland oss snarare än runt oss. Staten blir till och med en del av självet. Individ ställs ofta upp som statens motsats, fast genom att hamna i opposition blir stat
Statsmakten blir del av självet – Hegel Läs mer »
