Makt

Containerföreställningar om nationalstat och civilsamhälle

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Den borgerliga revolutionen producerar föreställningar om relativt autonoma sfärer eller boxar. Dessa kan placeras vertikalt och så beskrivs samhället ha skikt och nivåer. Sfärerna kan också framställas mer horisontellt som om nationalstaten består av separata sektorer. Att nationalstaten föreställs innehålla en […]

Containerföreställningar om nationalstat och civilsamhälle Läs mer »

Governmentality – Michel Foucault

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Civilsamhälle förverkligar sig som regerandetekniker. “Civil society is not a primary and immediate reality; it is something which forms part of modern governmental technology.”1 Civilsamhälle praktiserar, enligt Michel Foucault, den regerandeteknik som kallas liberalism.2 Liberalism regerar genom att göra uppror mot

Governmentality – Michel Foucault Läs mer »

Världsregering för internet

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Världsregeringar som reglerar olika delar av internet som ICANN (1998) och W3C (1994) är intressanta. Deras regerande bygger ganska öppet på motsättningar och begränsning av nationalstaternas makt. Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) regerar tekniskt över inter i internet.

Världsregering för internet Läs mer »

Civilsamhälle och hegemoni – Antonio Gramsci

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. I sina anteckningar från fängelset skiljer Antonio Gramsci på makt från förtryck gentemot frivillig underordning. Civilsamhället får uppgiften att ersätta förtryck och övervakning med samförstånd. Med sitt begrepp hegemoni undersöker han hur det går till. Hegemoni förstås gärna som

Civilsamhälle och hegemoni – Antonio Gramsci Läs mer »

Terrorism – sociologisk precisering

Terrorism är systematiskt hotande och dödande av människor vilket förverkligar rädsla och skräck. Etymologiskt kommer det från latinska terror: skräck, panik. Per Herngren2023 11 09, version 0.1.1 Metod Inom en militär världsbild som utgår från strategi och taktik så är avsikten avgörande för att definiera terrorism. Sociologiska, fenomenologiska och funktionella analyser som jag använder visar

Terrorism – sociologisk precisering Läs mer »

Moral skapar konflikter – och förstärker dem

Fram till femtiotalet föreställde sig systemteori att moral hade en integrerande funktion för samhällen. Moralen ansågs funktionell för ett samhälle eftersom moralen skapade frid och harmoni. Systemteoretikern och sociologen Niklas Luhmann visar att moral snarare har en konfliktskapande funktion. Moral motverkar och trycker tillbaka konfliktlösning och medlingslösningar. Överenskommelser tenderar att privatisera konflikter. Förhandlingen kamouflerar att

Moral skapar konflikter – och förstärker dem Läs mer »

Sverige är inget samhälle

Göran Ahrne, professor i sociologi, avlivar flera av de myter som ickevåld, vänster och motståndsgrupper gärna lever kvar i. Här tar jag upp hans forskning om att nationalstater inte är samhällen. Citaten är från Göran Ahrnes artikel ”Upptäckten av det globala” från 2007. Nationer är inte samhällen Den globala revolutionen ”innebär att staten inte längre

Sverige är inget samhälle Läs mer »

Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism

En rörelse av forskare som kallar sig världssystemanalytiker lanserade under sjuttiotalet begreppet världssystem. Föreställningen är att de olika systemen bildar egna världar. Enligt Immanuel Wallerstein var valet av begreppet ’världssystem’ (world-system) ”avsedd att indikera att det inte var fråga om system, ekonomier och imperier som omfattar (hela) världen, utan om system, ekonomier och imperier som

Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism Läs mer »

Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault

Det är inte så att enbart ”regeringen” regerar. Civilsamhället rekryterar organisationer och medborgare, protestgrupper och rebeller, att vara med och regera. Undersöker vi var olika beslut tas upptäcker vi att flertalet av de som lyder tar beslut. De som underordnar sig tar tillsammans fler beslut än den så kallade ”regeringen”. Och många av ”regeringens” beslut

Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault Läs mer »

Kan kritisk lydnad begränsa staten? – Foucault om civilsamhället

Liberalismen uppfinner civilsamhället både för att producera lydig underordning och dessutom begränsa staten. De tidiga liberala tänkarna kämpade därför med problemet hur lydiga medborgare och lydiga organisationer ska kunna begränsa staten så den inte blir totalitär. De önskade en lydig underordning som samtidigt kritiskt protesterade mot statens maktmissbruk. Visionen om att underordna sig nationalstaten och

Kan kritisk lydnad begränsa staten? – Foucault om civilsamhället Läs mer »

Flykt är olydnad och befrielse

Flykt från makt och förtryck, krig och nationalism, är att dra undan sitt samarbete. Flykt är en form för olydnad. Flykt blir på så sätt politisk handling. Den förändrar ordningar och öppnar upp för befrielse. Flykt intervenerar i det politiska genom att överge en maktordning, krossa nationsgränser och söka fristad. Flykt drar undan stöd till maktordningar och krig. Flykt

Flykt är olydnad och befrielse Läs mer »

Maktdelning starkare än enhetlighet – Hegel

Ett system som hamnar i balans och harmoni förlorar sin förmåga att utvecklas. Den borgerliga revolutionen uppfinner maktdelning för att bevara konflikter inom staten. Och konflikterna måste fortsätta att utvecklas om staten ska utvecklas. Ifall konflikten mellan exempelvis domstolar och parlament upplöses genom att den ena underordnar sig den andre stagnerar staten. Makten försvagas. Paradoxalt

Maktdelning starkare än enhetlighet – Hegel Läs mer »

Civilsamhället skänker staten makt – Foucault

I tidig liberalism ges civilsamhället uppgiften att opponera sig. Civilsamhället ska hindra staten från att bli maktfullkomlig. Organisationer och medborgare får därmed uppgiften att protestera. Michel Foucault undersöker hur civilsamhället åläggs att revoltera mot staten. ”Since the nineteenth century, civil society has always been referred to in philosophical discourse, and also in political discourse, as

Civilsamhället skänker staten makt – Foucault Läs mer »

Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson

Den borgerliga revolutionen avsätter kungen som diktator. När enhet inte längre återfinns i centrum, representerad av suveränen, så blir den framväxande staten en organisation bland andra organisationer. För att undvika detta söker tidiga borgerliga filosofer olika vägar för att producera enhet i myllret. Tidigt uppfinns nationen (folket) som ersättning för konungens rike. Snart uppfinns även

Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson Läs mer »

Civilsamhället blir regeringens partner: Michel Foucault

Civilsamhället uppfinns under den borgerliga revolutionen för att begränsa staten. Märkligt nog blir resultatet att staten blir mäktigare och mer styrande än någonsin kungar och kejsare. Michel Foucault förstår liberalismen som ett uppror mot staten. “The question of liberalism, understood as a question of ‘too much government’”[1]. Civilsamhälle uppfinns och tilldelas uppgiften att begränsa staten:

Civilsamhället blir regeringens partner: Michel Foucault Läs mer »

Nationalstaten blir religion: Rousseau

När borgerliga städer etablerade sig som öar i de feodala ordningarna växte utopin om nationalstaten fram. Utopin var att en nationell stat skulle kunna ersätta kungar och feodalherrar. Redan tidigt lanserades nationalstaten som helig. Denna helighet var nödvändig för att nationalstaten skulle kunna tränga undan andra upphöjda ordningar. 1762 skriver Jean-Jacques Rousseau ”no state has

Nationalstaten blir religion: Rousseau Läs mer »

Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest

Moderna stater behöver protest och opposition för att producera makt. Hegel visar att utan motpart stagnerar makten, den förlorar en kraftkälla. Ifall Hegel har rätt tenderar demokratier med starka proteströrelser att producera mer makt än diktaturer som försöker krossa motstånd och opposition. Hegel menar alltså att kritik mot systemet är kritiskt för systemets fortlevnad. Möjligen

Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest Läs mer »

Hur instrumentell blir performativ – Austin

Instrumentell handling är när handlingen är verktyg för att uppnå något annat. Instrumentella handlingar förutsätts leda till målet någon gång längre fram. Mål och medel splittras. Instrumentella handlingar genomför delmål på väg mot ett högre mål. Nångång i framtiden. Performativa handlingar förverkligar istället målet. Handlingen är ett förverkligande istället för bara ett instrument. Handlingen blir

Hur instrumentell blir performativ – Austin Läs mer »

Tron att makthavare styr är konspirationsteori – Karl Popper

Föreställningen att presidenter faktiskt har makt att styra är en form av konspirationsteori, enligt vetenskapsteoretikern Karl Popper. Intressant är att Popper inte främst kritiserar dem vi idag kallar för konspirationsteoretiker utan snarare de forskare, aktivister och journalister som är övertygade om att de inte är konspirationsteoretiker. Han kritiserar dem som förutsätter att det som sker

Tron att makthavare styr är konspirationsteori – Karl Popper Läs mer »

Total lydnad – nyliberalism lyckas där totalitära ordningar misslyckas

Maktordningar med totalitära anspråk har svårt att producera total lydnad. Både militära ordningar och totalitära diktaturer tenderar att producera olydnad, flyktingar och desertörer. Nyliberalismens försök att få oss att utgå från självet och egot  har inom medelklassen producerat en hyperaktiv duktighetskultur. Vi blir alltmer våra egna fångvaktare. Fixeringen vid att utveckla och stimulera sitt jag

Total lydnad – nyliberalism lyckas där totalitära ordningar misslyckas Läs mer »

Organisationer blir samhällen – befrielse från metodologisk nationalism

Metodologisk nationalism sätter likhetstecken mellan samhället och nationalstaten. Journalister, forskare och aktivister tycker sig se skepnaden av Samhället, en stor sfär som innesluter oss. Och den där sfären verkar ha något sorts centrum, en regering. Identitet mellan samhälle och stat producerar en form av vidskepelse. Vidskepelse ska inte förstås som rena fantasier utan som en

Organisationer blir samhällen – befrielse från metodologisk nationalism Läs mer »

Claudette Colvin avskaffar apartheid på vit sittplats 1955

2 mars 1955 avskaffar Claudette Colvin och Ruth Hamilton apartheid på två sittplatser. De vägrar lyda busschaufförens order om att lämna platserna för en vit kvinna. När de bryter segregationslagarna med civil olydnad tvingas busschaufören välja: legitimera avskaffandet av apartheid eller ringa polis. Han ringer polis. Den då femtonåriga Claudette Colvin grips av två poliser

Claudette Colvin avskaffar apartheid på vit sittplats 1955 Läs mer »

Sociala rörelser producerar ouppnåelighet – Richard Rortys kritik

Enligt professor Richard Rorty (1931–2007) tenderar rörelser att återupprepa samma misstag som ofta görs i religioner. De använder avlägsna mål, ouppnåelighet eller evighet för att fly förverkligandet: “all movements (…) must always struggle but never quite triumph, and then, after a time, must strug­gle in order not to triumph.”[1] Rörelser fixerar sig gärna vid det stora,

Sociala rörelser producerar ouppnåelighet – Richard Rortys kritik Läs mer »

Sprida information löser inte problem – Freuds kritik

Sigmund Freud kritiserar sina kollegor för deras tro att upplysning, diagnos, fakta och information hjälper patienterna att lösa sina problem. Freuds kritik blir dessutom en skarp kritik mot upplysning och information för att lösa politiska problem. Freud är inte negativ mot fakta och information. Det behövs precis som vi behöver verktyg för att bygga. Han

Sprida information löser inte problem – Freuds kritik Läs mer »

image_pdfimage_print