Makt

Solidaritet drar oss ur nationalism

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Nationalstaten utmålas gärna som mer allmängiltig än etik och solidaritet. Här utförs en rokad.1 Den egna nationen omvandlas till allmänintresse medan etik och solidaritet förpassas till särintresse. Nationen upphöjs därigenom till en högre, allenarådande makt.2 Det händer dock att det som […]

Solidaritet drar oss ur nationalism Läs mer »

Adjektiv gör kyrka och nationalism till en religion

Vad händer när Svenska kyrkan sätter svenskheten före kyrkan i sitt namn? Som adjektiv ändrar ”Svenska” egenskaperna hos ”kyrkan”. ”Svenska” och ”kyrkan” samverkar och förenas till en enhet. Det begränsar dessutom vad ”kyrkan” syftar på. Kyrkan ges nationella egenskaper. Språkvetare har utforskat hur adjektiv intervenerar och förändrar substantiv. Med hjälp av traditionell grammatik och semantik

Adjektiv gör kyrka och nationalism till en religion Läs mer »

Antikapitalism omvandlas till vara – Mark Fisher

Mark Fisher undersöker hur antikapitalism absorberas av kapitalism.1 Detta görs på flera olika sätt. Ett är hur antikapitalism i film, litteratur och nyhetsmedia får funktionen av ställföreträdande kritisk motpart. Är man bara medveten om vad som pågår så kan man fortsätta lyda. Om än ironiskt eller cyniskt. Man har ju genomskådat systemet.2 Ironi genererar på

Antikapitalism omvandlas till vara – Mark Fisher Läs mer »

Organisationer blir stater – Antonio Gramsci

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Man frestas att reducera civilsamhälle till kugge i ett väldigt statsmaskineri. Det är snarare så att när organisationer agerar stat blir de stat i sig själva1. Detta förverkligas med hjälp av hegemoni.2 När civilsamhället företräder ett allmänintresse utövar det stat. Stat

Organisationer blir stater – Antonio Gramsci Läs mer »

Instrumentell eller performativ aktivism

Instrumentell aktivism separerar mål och medel. Det kan vara att använda sig av media eller andra aktivister för att uppnå ett politiskt mål. Detta har kritiserats från olika håll. Kants etik menar att andra människor ska vara ett mål i sig. Och inte reduceras till medel. Gandhis ickevåld innebär att målet är medlet. Mål och

Instrumentell eller performativ aktivism Läs mer »

Hegemoni är att regera – Antonio Gramsci

Hegemoni används gärna för att beteckna dominerande åsikter. Men för Gramsci handlar begreppet snarare om att företräda samhällets bästa. När delen representerar helheten utövar delen hegemoni. Det innebär att verksamheter1 som utgår från helheten agerar hegemoniskt.2 Det märkliga med hegemoni är alltså att helheten blir del av handlingen. Annars föreställer man sig gärna att helheten

Hegemoni är att regera – Antonio Gramsci Läs mer »

Motsättning protest, pacifism och ickevåld

Här utkristalliseras några avgörande motsättningar mellan protest, pacifism och ickevåld. Per Herngren 2025-07-02, version 0.1 Referens Texter om Mohandas Gandhi. Texter om påverkanspolitik – Per formativ. Kritik av protester. Källkritik Under referens finns utförligare reflektioner. Kritiken är på intet sätt heltäckande. Analysen utgår från en viss logisk ordning. Det går givetvis också att undersöka hur

Motsättning protest, pacifism och ickevåld Läs mer »

Nationalstat som intränad förmåga

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026 Föreställningen inom nationalism är att ett land råder över ett område. Denna utopi har till och med föreställt sig identitet mellan folk, stat, regering, språk, kultur, religion och landområde. Nationalstaten eftersträvar på så sätt en bredare totalitet än tidigare riken där

Nationalstat som intränad förmåga Läs mer »

Makt kräver frihet

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026 Den liberala revolutionen var en rationell revolution. Den skulle övervinna trögheten i konungarikets toppstyre. Tidigare hade man föreställt sig att monopoliseringen av makt till kungar och kejsare stärkte makten. Men effekten blir snarare motsatsen. Hannah Arendt visar att centraliserat styre dränerar

Makt kräver frihet Läs mer »

”Konflikt” kamouflerar våld och förtryck

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026 Eufemism ersätter en realistisk och obehaglig beskrivning med ett förskönande, förmildrande eller neutraliserande uttryck.1 Konflikt använd som eufemism undviker att benämna våld och förtryck som våld och förtyck. Det är ett bland flera sätt att undergräva den politiska och demokratiska betydelsen

”Konflikt” kamouflerar våld och förtryck Läs mer »

Eufemism erbjuder alternativ verklighet

Eufemism erbjuder alternativ verklighet Läs mer »

Patrimonial – regera som egendom

Patrimonialism är en regerandeform som tidigare främst utövats av familjer men som har utvecklats till kompisregerande, socialt regerande eller regera i en inre krets. Organisationen, företaget eller staten fungerar som personlig egendom. Patrimonialism värjer sig därför mot administration, rationella procedurer och öppna politiska samtal. Det försöker kontrollera rättsväsende och hamnar i ständiga konflikter med rätten.

Patrimonial – regera som egendom Läs mer »

Immunförsvar mot eller för demokrati – systemteori

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026 Motståndskraft krävs för att ett system ska fortleva. Samhällen, institutioner och stater förstärker konflikter för att få motståndskraft, visar Niklas Luhmanns systemteori.1 Motsättningar genererar därmed immunförsvar2 för samhällen. Utan konflikter förlorar organisationer sin motståndskraft3, vilket får dem att stagnera, kollapsa eller

Immunförsvar mot eller för demokrati – systemteori Läs mer »

Protester som genererar nationalistisk realism

Protester som främst riktar sig mot nationell regering producerar nationalistisk realism. Nationella regeringar och parlament framställs som de enda aktörerna som verkligen kan lösa samhällsproblem. Det enda realistiska. Realismen blir på så sätt vidskepelse som suddar ut andra möjligheter.1 Nationalstaten är det naturliga. Per Herngren 2025 02 20, version 0.1 Texten är för boken Civilsamhälle

Protester som genererar nationalistisk realism Läs mer »

Aktivism som passiviserar

Vissa former av aktivism utvecklar metoder som tränar deltagarna i att bli overksamma. Här listas olika sätt att passivisera. De skapar gärna en aktiv passivitet snarare än passiv passivitet. När dessa metoder tränger undan demokratiska organisationer och folkrörelser får aktivism funktionen av postdemokrati. Aktivism dras med i nedmonterandet av demokratin. Per Herngren 15 februari 2025,

Aktivism som passiviserar Läs mer »

Internationell blir intranationell

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026 Internationella relationer är inte samling av autonoma stater. Nationer inordnar varandra. Genom att länder underordnar sig varandra legitimeras de som suveräna stater. Suverän i betydelsen regering med högsta makten är en fantasm. Det är något man tycker sig uppfatta men som

Internationell blir intranationell Läs mer »

Nationalismens identitetspolitik

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026 I sin bok Banal nationalism undersöker Michael Billig hur nationalism framställer sig som en självklarhet1. Michael Billigs poäng är att slaka flaggor utanför ICA producerar en mer oomtvistad och självklar nationalism än nationalisternas flaggviftande. Ihärdigt flaggviftande sår istället tvivel huruvida nationalstaten

Nationalismens identitetspolitik Läs mer »

Intränad oförmåga till etiskt och politiskt handlande

Utkast under arbete Ensidigt fokus på att bli skicklig på sitt jobb producerar intränad oförmåga i demokratiskt, empatiskt och etiskt ingripande. Rutiner och färdigheter är några av de effektivaste metoderna för att vi ska komma ihåg hur vi ska ordna oss efter ordningen. Maktordningar tränas in som förmåga. Disciplin och underordning sätter sig i reflexer

Intränad oförmåga till etiskt och politiskt handlande Läs mer »

Civilsamhälle är interface – Foucault

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Civilsamhälle är inte en sfär eller en behållare1 som innehåller en mängd organisationer och grupper. Snarare är civilsamhälle instruktioner om vart vi ska vända oss och hur vi ska agera. Det instruerar hur saker ska ordnas. Maktordningar kan förstås som gränssnitt,

Civilsamhälle är interface – Foucault Läs mer »

Metodologisk nationalism – Hur vetenskap nationaliseras

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. I och med upplysningen räcker det inte med att nationalstaten blir religion, den behöver dessutom förvandlas till vetenskap. Adam Ferguson (1723-1816) och Adam Smith (1723-1790) översätter civilsamhälle till ett vetenskapligt språk. De konstruerar en sorts tidig sociologi. Det är inte så

Metodologisk nationalism – Hur vetenskap nationaliseras Läs mer »

Maktövertagande är inte revolution

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Det innovativa och kreativa med hur revolutioner trängs med varandra suddas ut av nationalistisk identitetspolitik. Den enda staten som föreställs existera är nationalstaten. Revolution reduceras därmed till ett maktövertagande av nationalstaten1. En systemförändring förväntas ske genom att vinna i val eller

Maktövertagande är inte revolution Läs mer »

Handelsstäder konkurrerar med feodalism och kungariken

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. I slutet av medeltiden växer handelsstäder upp som självständiga öar i ett Europa som till viss del varit organiserat med kungariken och länsherrar. I flera handelsstäder tränger borgare undan kontroll och beskattning från adel och kungar. Borgare (franska bourgeoisie eller tyska

Handelsstäder konkurrerar med feodalism och kungariken Läs mer »

Hur ska man förstå stat?

Stat kommer från latinets estat, tillstånd, förhållande, position. Från 1200-talet används det som en sammanfattande beskrivning av ett hushålls eller ett konungarikes tillstånd, alltså i vilket skick hushållet eller riket befann sig.[1] I engelskan finns fortfarande betydelsen tillstånd kvar, som i state of mind. Och i svenskan används status från samma etymologiska bakgrund som stat. På 1500-talet började stat identifieras med ett

Hur ska man förstå stat? Läs mer »

Dialektik gör protest till motor för nationalstaten – Hegel

2026 När två parter gör varandra till motsatser skapas en dialektisk dynamik. De övergår från att vara två separata enheter till att bli ett par – motparter. På så sätt stärker och utvecklar de varandra. Dessutom utvecklas deras relation genom motsättningen. De blir kraftfulla tillsammans. Det tränger undan stater och organisationer som avviker från parförhållandet

Dialektik gör protest till motor för nationalstaten – Hegel Läs mer »

Politik sammanflätar – Karen Barad

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Karen Barad, som forskar kring kvantfysik och queerfeminism, bryter med uppdelningen stort och litet, stora organisationer och små grupper, väldiga system och små handlingar. Världen består inte av olika nivåer eller olika skalor: “the different scales of individual bodies, homes, communities,

Politik sammanflätar – Karen Barad Läs mer »

Interventioner tränger sig in i maktordningar

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Intervention kommer från latin: att komma mellan eller komma in mitt ibland. Intervention kommer ofta utifrån men den genomförs inte utifrån. Intervention går in mitt ibland. Genom att gå in mitt i en ordning och där börja ersätta den med en

Interventioner tränger sig in i maktordningar Läs mer »

Effektiva & demokratiska möten

Beställ kursers i effektiva beslut och innovativa möten till er organisation! Eller gå en öppen kurs Deltagarna får en praktisk kurs om effektivare och mer jämlika verktyg för att arbeta i team, arbetslag eller styrelse. Under kursen tränar deltagarna metoder för hur beslut skapar intensitet och affekt istället för att dränera teamet. Deltagarna över tekniker för hur

Effektiva & demokratiska möten Läs mer »

Vad är stat?

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Stat kommer från latinets estat, tillstånd, förhållande, position. Från 1200-talet används det som en sammanfattande beskrivning av ett hushålls eller ett konungarikes tillstånd, alltså i vilket skick hushållet eller riket befann sig.1 I engelskan finns fortfarande betydelsen tillstånd kvar, som i

Vad är stat? Läs mer »

Makthavare är vidskepelse

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. I Tusen och en natt äger anden förmågan att genomföra sin vilja utan att behöva använda verktyg eller samarbeta med andra. En fiskare lurar dock in anden i en flaska och stänger sen locket. Andens magiska förmåga isoleras. Innan anden blev

Makthavare är vidskepelse Läs mer »

Kampanjer ersätter det politiska – Hannah Arendt

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Att agera är att förändra världen. Det är så vi ska begripa handling, enligt den politska teoretikern Hannah Arendt: ”beginning something anew, that is, of acting”1. Att hjälpa ett barn att sätta på mössan när det är kallt är en förändring.

Kampanjer ersätter det politiska – Hannah Arendt Läs mer »

Containerföreställningar om nationalstat och civilsamhälle

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Den borgerliga revolutionen producerar föreställningar om relativt autonoma sfärer eller boxar. Dessa kan placeras vertikalt och så beskrivs samhället ha skikt och nivåer. Sfärerna kan också framställas mer horisontellt som om nationalstaten består av separata sektorer. Att nationalstaten föreställs innehålla en

Containerföreställningar om nationalstat och civilsamhälle Läs mer »

Governmentality – Michel Foucault

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Civilsamhälle förverkligar sig som regerandetekniker. “Civil society is not a primary and immediate reality; it is something which forms part of modern governmental technology.”1 Civilsamhälle praktiserar, enligt Michel Foucault, den regerandeteknik som kallas liberalism.2 Liberalism regerar genom att göra uppror mot

Governmentality – Michel Foucault Läs mer »

Världsregering för internet

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Världsregeringar som reglerar olika delar av internet som ICANN (1998) och W3C (1994) är intressanta. Deras regerande bygger ganska öppet på motsättningar och begränsning av nationalstaternas makt. Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) regerar tekniskt över inter i internet.

Världsregering för internet Läs mer »

Civilsamhälle och hegemoni – Antonio Gramsci

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. I sina anteckningar från fängelset skiljer Antonio Gramsci på makt från förtryck gentemot frivillig underordning. Civilsamhället får uppgiften att ersätta förtryck och övervakning med samförstånd. Med sitt begrepp hegemoni undersöker han hur det går till. Hegemoni förstås gärna som

Civilsamhälle och hegemoni – Antonio Gramsci Läs mer »

Dominans på möten och i samtal

Det kan finnas demokratiska förklaringar till att en speciell fråga dominerar i en grupp. Gruppen har kanske tagit beslut om att engagera sig kring en viss fråga. Ett demokratiskt beslut kan dock ibland utnyttjas för att tränga undan demokratin. Ett gemensamt beslut kan skapa ojämlikhet och orättvisor. Beslut kan hindra gruppen från att ingripa vid

Dominans på möten och i samtal Läs mer »

Blockader blockerar befrielse

Det kanske största misstaget när civil olydnad spred sig över Europa och USA blev fixeringen vid blockader. I den rika delen av världen gjordes blockaden till den dominerande metoden för civil olydnad. Här analyseras olika skäl till varför Rosa Parks, Martin Luther King och Mohandas Gandhi inte använde blockader. När Gandhi var som mest kreativ

Blockader blockerar befrielse Läs mer »

Terrorism – sociologisk precisering

Terrorism är systematiskt hotande och dödande av människor vilket förverkligar rädsla och skräck. Etymologiskt kommer det från latinska terror: skräck, panik. Per Herngren2023 11 09, version 0.1.1 Metod Inom en militär världsbild som utgår från strategi och taktik så är avsikten avgörande för att definiera terrorism. Sociologiska, fenomenologiska och funktionella analyser som jag använder visar

Terrorism – sociologisk precisering Läs mer »

Moral skapar konflikter – och förstärker dem

Fram till femtiotalet föreställde sig systemteori att moral hade en integrerande funktion för samhällen. Moralen ansågs funktionell för ett samhälle eftersom moralen skapade frid och harmoni. Systemteoretikern och sociologen Niklas Luhmann visar att moral snarare har en konfliktskapande funktion. Moral motverkar och trycker tillbaka konfliktlösning och medlingslösningar. Överenskommelser tenderar att privatisera konflikter. Förhandlingen kamouflerar att

Moral skapar konflikter – och förstärker dem Läs mer »

Texter om strategi

Texter om strategi Läs mer »

Sverige är inget samhälle

Göran Ahrne, professor i sociologi, avlivar flera av de myter som ickevåld, vänster och motståndsgrupper gärna lever kvar i. Här tar jag upp hans forskning om att nationalstater inte är samhällen. Citaten är från Göran Ahrnes artikel ”Upptäckten av det globala” från 2007. Nationer är inte samhällen Den globala revolutionen ”innebär att staten inte längre

Sverige är inget samhälle Läs mer »

Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism

En rörelse av forskare som kallar sig världssystemanalytiker lanserade under sjuttiotalet begreppet världssystem. Föreställningen är att de olika systemen bildar egna världar. Enligt Immanuel Wallerstein var valet av begreppet ’världssystem’ (world-system) ”avsedd att indikera att det inte var fråga om system, ekonomier och imperier som omfattar (hela) världen, utan om system, ekonomier och imperier som

Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism Läs mer »

Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault

Det är inte så att enbart ”regeringen” regerar. Civilsamhället rekryterar organisationer och medborgare, protestgrupper och rebeller, att vara med och regera. Undersöker vi var olika beslut tas upptäcker vi att flertalet av de som lyder tar beslut. De som underordnar sig tar tillsammans fler beslut än den så kallade ”regeringen”. Och många av ”regeringens” beslut

Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault Läs mer »

Kan kritisk lydnad begränsa staten? – Foucault om civilsamhället

Liberalismen uppfinner civilsamhället både för att producera lydig underordning och dessutom begränsa staten. De tidiga liberala tänkarna kämpade därför med problemet hur lydiga medborgare och lydiga organisationer ska kunna begränsa staten så den inte blir totalitär. De önskade en lydig underordning som samtidigt kritiskt protesterade mot statens maktmissbruk. Visionen om att underordna sig nationalstaten och

Kan kritisk lydnad begränsa staten? – Foucault om civilsamhället Läs mer »

Flykt är olydnad och befrielse

Flykt från makt och förtryck, krig och nationalism, är att dra undan sitt samarbete. Flykt är en form för olydnad. Flykt blir på så sätt politisk handling. Den förändrar ordningar och öppnar upp för befrielse. Flykt intervenerar i det politiska genom att överge en maktordning, krossa nationsgränser och söka fristad. Flykt drar undan stöd till maktordningar och krig. Flykt

Flykt är olydnad och befrielse Läs mer »

Maktdelning starkare än enhetlighet – Hegel

Ett system som hamnar i balans och harmoni förlorar sin förmåga att utvecklas. Den borgerliga revolutionen uppfinner maktdelning för att bevara konflikter inom staten. Och konflikterna måste fortsätta att utvecklas om staten ska utvecklas. Ifall konflikten mellan exempelvis domstolar och parlament upplöses genom att den ena underordnar sig den andre stagnerar staten. Makten försvagas. Paradoxalt

Maktdelning starkare än enhetlighet – Hegel Läs mer »

Civilsamhället skänker staten makt – Foucault

I tidig liberalism ges civilsamhället uppgiften att opponera sig. Civilsamhället ska hindra staten från att bli maktfullkomlig. Organisationer och medborgare får därmed uppgiften att protestera. Michel Foucault undersöker hur civilsamhället åläggs att revoltera mot staten. ”Since the nineteenth century, civil society has always been referred to in philosophical discourse, and also in political discourse, as

Civilsamhället skänker staten makt – Foucault Läs mer »

Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson

Den borgerliga revolutionen avsätter kungen som diktator. När enhet inte längre återfinns i centrum, representerad av suveränen, så blir den framväxande staten en organisation bland andra organisationer. För att undvika detta söker tidiga borgerliga filosofer olika vägar för att producera enhet i myllret. Tidigt uppfinns nationen (folket) som ersättning för konungens rike. Snart uppfinns även

Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson Läs mer »

Existerar civilsamhället? Michel Foucault

Civilsamhället existerar inte som ett samhälle. Och inte heller som en egen sfär. Civilsamhället är snarare en instruktion om vart vi ska vända oss och hur vi ska agera. I sina föreläsningar om biopolitik tar Michel Foucault avstånd från civilsamhället som något som existerar: “I think we should be very prudent regarding the degree of

Existerar civilsamhället? Michel Foucault Läs mer »

Civilsamhället blir regeringens partner: Michel Foucault

Civilsamhället uppfinns under den borgerliga revolutionen för att begränsa staten. Märkligt nog blir resultatet att staten blir mäktigare och mer styrande än någonsin kungar och kejsare. Michel Foucault förstår liberalismen som ett uppror mot staten. “The question of liberalism, understood as a question of ‘too much government’”[1]. Civilsamhälle uppfinns och tilldelas uppgiften att begränsa staten:

Civilsamhället blir regeringens partner: Michel Foucault Läs mer »

Nationalstaten blir religion: Rousseau

När borgerliga städer etablerade sig som öar i de feodala ordningarna växte utopin om nationalstaten fram. Utopin var att en nationell stat skulle kunna ersätta kungar och feodalherrar. Redan tidigt lanserades nationalstaten som helig. Denna helighet var nödvändig för att nationalstaten skulle kunna tränga undan andra upphöjda ordningar. 1762 skriver Jean-Jacques Rousseau ”no state has

Nationalstaten blir religion: Rousseau Läs mer »

Rulla till toppen