protest

Protest parasiterar på maktordningen – Zizek

Befrielse behöver, enligt Slavoj Žižek, skapa utrymme för revolution och förändring istället för att låsa in sig i negerandet av maktordningen. Att negera makt är att låsa in sig i maktens logik. Utrymmet för revolution begränsas. Revolution förstås här som att uppfinna och finslipa andra ordningar än odemokratiska och förtryckande ordningar. Protesten låser inte bara …

Protest parasiterar på maktordningen – Zizek Läs mer »

Kravpolitik eller motstånd i blivande – Deleuzes kreativa revolution

Kravpolitik går till slut in i en återvändsgränd. Aktivism som kräver och begär blir verkningslöst om nu inte motståndare och andra håller med. Att hävda saker och ting i gemensamma frågor kallas opinionsbildning. För dem som dock tycker annorlunda blir åsikterna inte så relevanta. Dessutom har nyliberalismen de senaste decennierna alltmer förvandlat åsikter till något …

Kravpolitik eller motstånd i blivande – Deleuzes kreativa revolution Läs mer »

Opium för aktivister

Jag undersöker här hur aktivism ibland förvandlas till stimulerande drog som passiviserar aktivister. Informationsmissbruk Symptom: Missbrukaren känner behov att informera och bli informerad. Man fyller gärna sina vänners ’inkorg’ med fakta och information om vad som sker i rörelsen eller i världen. Vänner görs därför gärna medberoende. Informationsmissbrukaren upplever att information  har en magisk kraft …

Opium för aktivister Läs mer »

Kapitalism vaccineras mot demokrati

Här i Göteborg finns många bra organisationer som fungerar demokratiskt. Men flertalet organisationer, institutioner och företag i Göteborg organiseras fortfarande som diktaturer. Så vad hände med kampen för demokrati? Kapitalism har gjorts alltmer immun mot demokratiska interventioner, visar den tyske sociologen Wolfgang Streeck. Detta sker genom att kapitalism avdemokratiseras. Frågor om rättvis fördelning av makt …

Kapitalism vaccineras mot demokrati Läs mer »

Queer bortom påverkans- och rättighetspolitik

Fristående fortsättning på texten Maktordningar som tar upp hacktivism och maktordningar som verb snarare än substantiv. Även queer ordnar. Queer ordnar på märkliga sätt. Queer ändrar en ordning så den blir underlig och märklig. Queer är att onormalisera. Göra det naturliga onaturligt. Detta blir ibland lite bakvänt för den rättighetspolitik som febrilt hävdar att queer …

Queer bortom påverkans- och rättighetspolitik Läs mer »

Civil olydnad riktar sig åt andra håll än protest – Om postprotest och komposition

Protest och postprotest skapar olika kompositioner. Protesten vänder sig mot. Protesten placerar sig själv mitt emot det den är emot. Nejet riktas mot något som därmed görs till ett Ja. Protesten vänder sig mot en regering, mot dess beslut och verksamhet. Regeringen pekas ut som subjektet, som den som vill något. Protesten gör därmed sig …

Civil olydnad riktar sig åt andra håll än protest – Om postprotest och komposition Läs mer »

Protesten ger staten makt: Michel Foucault

Civilsamhället får i tidig liberalism uppgiften att protestera, att hindra att staten blir maktfullkomlig. Organisationer och medborgare, som inte är del av statens apparat, ges uppgiften att hålla sig upproriska mot staten. Michel Foucault beskriver det så här: ”Since the nineteenth century, civil society has always been referred to in philosophical discourse, and also in …

Protesten ger staten makt: Michel Foucault Läs mer »

Ensidig lydnad och ensidig olydnad – Erich Fromm om befrielse

En organisation som är ensidigt olydig och rebellisk hindrar befrielse lika mycket som en organisation som är ensidigt lydig. Psykologen Erich Fromm, från kritisk teori, visar att befrielse alltid innebär olydnad. Det är lätt att tro att han därmed skulle vara emot all lydnad och laglydnad. Men att lyda befriande, demokratiska och rättvisa beslut är …

Ensidig lydnad och ensidig olydnad – Erich Fromm om befrielse Läs mer »

Protest blir fetischism – Zizek

Slavoj Žižeks analys av fetischism som falsk aktivism blir en skarp – och smärtsam – kritik av den lagliga protesten. Protest görs till kraftkälla för att utvinna energi istället för att omvandla samhällen. Protesten är mycket väl medveten om sin lydiga undergivenhet. Men lydnaden spelar ingen roll eftersom makten ju har genomskådats. Genom att fnysa …

Protest blir fetischism – Zizek Läs mer »

Deleuze, Nietzsche & postprotest

Här är sju artiklar om Deleuzes och Nietzsches kritik mot det negativa och om möjligheten till ett skapande motstånd. Sjunga, dansa och bejaka – I Vi behöver skratta, dansa och spela – bejaka och bekräfta livet. Under det negativas herravälde är det alltid livet som nedvärderas[1]. Det gäller, enligt Nietzsche, ”att bekämpa en viss, nästan …

Deleuze, Nietzsche & postprotest Läs mer »

Protest gör det negativa positivt

Minus ett gånger minus ett blir plus ett. Minus gånger minus blir positivt. Detta gäller i visa fall även det politiska. Nej mot ett nej förvandlar nejet till ja. En protest mot något negativt omvandlar det negativa till positivt skapande. Det etableras som det protesten protesterar mot. Protesten pekar ut och återinsätter det etablerade som …

Protest gör det negativa positivt Läs mer »

Protest avsätter oss som regerande

Alla organisationer regerar. När vi samlas i en liten grupp tas beslut och initiativ som börjar styra gruppen. Gruppen skapar sig en politik. Politisk förändring blir möjlighet. Ibland lyckas inte gruppen regera, istället är det vädret som regerar. Eller tidsbrist. Eller huslån. Eller ett lönearbete. Myllret av regerande krockar. Ibland stärker olika regeranden varandra, ibland …

Protest avsätter oss som regerande Läs mer »

Postprotest – en intervju

Intervju med Per Herngren av Thor Rutgersson som senare publicerades i Demokratimodellen, Trinambai, 2015. Thor: Den här boken handlar ju om att försöka förändra organisationer och föreningar – folkrörelser. Att våga stå upp för ett öppnare klimat och att driva på för positiv utveckling. De flesta av oss, som på ett eller annat sätt är …

Postprotest – en intervju Läs mer »

Foucault – Makt och disciplin

Michel Foucault var under fyra år i slutet på femtiotalet lektor vid Uppsala Universitet. Där gjorde han en del av sina undersökningar till den numera klassiska Vansinnets historia[1]. De svenska arkiven över dårhusen och fattighusen är relativt välbevarade. När han sen försökte lägga fram undersökningen som doktorsavhandling blev han avrådd av professorn i idéhistoria, Sten …

Foucault – Makt och disciplin Läs mer »