Regera syftar både på styre och den drivkraft som får styret att återskapa sig som ordning. Centraliserat styre är bara en form av regerande. Det samverkar vanligen med decentraliserat regerande. Regerande kan också fungera i komplexitet. Flera regeranden stabiliserar varandra. De samverkar utan centralstyre. Per Herngren 12 oktober 2026, version 0.1
Över- och underordning verkar inte ensidigt uppifrån och ner. Styrning av skepp är möjligen ett undantag. Fast även på lastfartyg behöver styrningen i praktiken delegeras för att riktningen från kommandobryggan ned till rodret ska behållas. Styrning av fordon har blivit en metafor för makt. Styrning kamouflerar dock hur makt faktiskt fungerar. Till skillnad från fartyg
Maktmetaforer skapar synvillor Läs mer »
Det existerar mängder av andra maktcenter än nationella regeringar. Maktcenter byggs upp av att samarbete och lydnad cirkulerar runt varandra. På så sätt genereras mittpunkter. Dessutom cirkulerar olika maktcenter runt varandra. De konkurrerar och gör motstånd. Det är inte alltid självklart om de på så sätt förstärker eller undergräver varandra. Genom att rikta sig pekar
Till skillnad från tvång1 kräver makt att lydiga blir aktörer. Det som är med och förändrar något i världen är aktör2. Subjekt modifierar saker och ting. Aktörer passar inte in. De intervenerar. Eller så viker de av. Enligt queerfeministen och kvantfysikern Karen Barad medverkar alltid aktörer med andra, med saker och platser, och med levande
Lydnad skapar intränad oförmåga till etiskt och politiskt handlande Läs mer »
Vad händer när Svenska kyrkan sätter svenskheten före kyrkan i sitt namn? Som adjektiv ändrar ”Svenska” egenskaperna hos ”kyrkan”. ”Svenska” och ”kyrkan” samverkar och förenas till en enhet. Det begränsar dessutom vad ”kyrkan” syftar på. Kyrkan ges nationella egenskaper. Språkvetare har utforskat hur adjektiv intervenerar och förändrar substantiv. Med hjälp av traditionell grammatik och semantik
Adjektiv gör kyrka och nationalism till en religion Läs mer »
Instrumentell aktivism separerar mål och medel. Det kan vara att använda sig av media eller andra aktivister för att uppnå ett politiskt mål. Detta har kritiserats från olika håll. Kants etik menar att andra människor ska vara ett mål i sig. Och inte reduceras till medel. Gandhis ickevåld innebär att målet är medlet. Mål och
Instrumentell eller performativ aktivism Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026 Den liberala revolutionen var en rationell revolution. Den skulle övervinna trögheten i konungarikets toppstyre. Tidigare hade man föreställt sig att monopoliseringen av makt till kungar och kejsare stärkte makten. Men effekten blir snarare motsatsen. Hannah Arendt visar att centraliserat styre dränerar
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026 Eufemism ersätter en realistisk och obehaglig beskrivning med ett förskönande, förmildrande eller neutraliserande uttryck.1 Konflikt använd som eufemism undviker att benämna våld och förtryck som våld och förtyck. Det är ett bland flera sätt att undergräva den politiska och demokratiska betydelsen
”Konflikt” kamouflerar våld och förtryck Läs mer »
Patrimonialism är en regerandeform som tidigare främst utövats av familjer men som har utvecklats till kompisregerande, socialt regerande eller regera i en inre krets. Organisationen, företaget eller staten fungerar som personlig egendom. Patrimonialism värjer sig därför mot administration, rationella procedurer och öppna politiska samtal. Det försöker kontrollera rättsväsende och hamnar i ständiga konflikter med rätten.
Patrimonial – regera som egendom Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026 Motståndskraft krävs för att ett system ska fortleva. Samhällen, institutioner och stater förstärker konflikter för att få motståndskraft, visar Niklas Luhmanns systemteori.1 Motsättningar genererar därmed immunförsvar2 för samhällen. Utan konflikter förlorar organisationer sin motståndskraft3, vilket får dem att stagnera, kollapsa eller
Immunförsvar mot eller för demokrati – systemteori Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Det innovativa och kreativa med hur revolutioner trängs med varandra suddas ut av nationalistisk identitetspolitik. Den enda staten som föreställs existera är nationalstaten. Revolution reduceras därmed till ett maktövertagande av nationalstaten1. En systemförändring förväntas ske genom att vinna i val eller
Maktövertagande är inte revolution Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. Att agera är att förändra världen. Det är så vi ska begripa handling, enligt den politska teoretikern Hannah Arendt: ”beginning something anew, that is, of acting”1. Att hjälpa ett barn att sätta på mössan när det är kallt är en förändring.
Kampanjer ersätter det politiska – Hannah Arendt Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2026. I sina anteckningar från fängelset skiljer Antonio Gramsci på makt från förtryck gentemot frivillig underordning. Civilsamhället får uppgiften att ersätta förtryck och övervakning med samförstånd. Med sitt begrepp hegemoni undersöker han hur det går till. Hegemoni förstås gärna som
Civilsamhälle och hegemoni – Antonio Gramsci Läs mer »
Det kan finnas demokratiska förklaringar till att en speciell fråga dominerar i en grupp. Gruppen har kanske tagit beslut om att engagera sig kring en viss fråga. Ett demokratiskt beslut kan dock ibland utnyttjas för att tränga undan demokratin. Ett gemensamt beslut kan skapa ojämlikhet och orättvisor. Beslut kan hindra gruppen från att ingripa vid
Dominans på möten och i samtal Läs mer »
Ett system som hamnar i balans och harmoni förlorar sin förmåga att utvecklas. Den borgerliga revolutionen uppfinner maktdelning för att bevara konflikter inom staten. Och konflikterna måste fortsätta att utvecklas om staten ska utvecklas. Ifall konflikten mellan exempelvis domstolar och parlament upplöses genom att den ena underordnar sig den andre stagnerar staten. Makten försvagas. Paradoxalt
Maktdelning starkare än enhetlighet – Hegel Läs mer »
Moderna stater behöver protest och opposition för att producera makt. Hegel visar att utan motpart stagnerar makten, den förlorar en kraftkälla. Ifall Hegel har rätt tenderar demokratier med starka proteströrelser att producera mer makt än diktaturer som försöker krossa motstånd och opposition. Hegel menar alltså att kritik mot systemet är kritiskt för systemets fortlevnad. Möjligen
Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest Läs mer »
Martin Luther King visar hur slutmålet redan existerar medlet. Varje ickevåldsaktion förverkligar därmed visionen. Eller så misslyckas aktionen med att förverkliga målet. ”For in the long run, we must see that the end represents the means in process and the ideal in the making. In other words, we cannot believe, or we cannot go with
Maktkritik enligt Martin Luther King Läs mer »
Maktordningar med totalitära anspråk har svårt att producera total lydnad. Både militära ordningar och totalitära diktaturer tenderar att producera olydnad, flyktingar och desertörer. Nyliberalismens försök att få oss att utgå från självet och egot har inom medelklassen producerat en hyperaktiv duktighetskultur. Vi blir alltmer våra egna fångvaktare. Fixeringen vid att utveckla och stimulera sitt jag
Total lydnad – nyliberalism lyckas där totalitära ordningar misslyckas Läs mer »
Makt kan bara ges – inte innehas eller förvaras
Texter om makthavareateism Läs mer »
Ledningen i ett företag är en regering jämförbar med andra regeringar, enligt Elizabeth Anderson, professor vid University of Michigan. I sin bok Private Government how employers rule our lives (and Why We don’t Talk about it) undersöker hon främst diktaturer på arbetsplatser. Hennes definition på diktatur är ett styre där de underordnade inte har rätt
Frihet som maktmedel – diktaturer är inte totala Läs mer »
Michel Foucaults begrepp governmentality kan översättas med konsten att bli med och regera. Traditionella föreställningar om makt, att vi skulle styras av en centralmakt, vänds upp och ner. Foucault visar hur regerande gör oss till aktörer i regerandet. Vi blir regerande. Istället för att en mystisk makt långt däruppe skulle styra oss som lydiga objekt
Vara med och regera – governmentality hos Foucault Läs mer »
Henry David Thoreau uppfinner 1849 en kamp som främst kämpar mot lydnaden snarare än mot ledare och regeringar. Hur ska vi begripa detta? Mohandas Gandhi och ickevåldsrörelsen begriper makt som lydnad. Michel Foucaults historiska undersökningar av makt ligger nära Gandhis syn på makt som lydnadshandlingar. Foucault undersöker makt som myller av mikrohandlingar. Makt är ingen
Tvång är motsatsen till makt Läs mer »
Här är en analys av några makttekniker i massmedier: Reducera relationer och gemenskaper till massa. Även läsaren förvandlas till kvantifierbar massa. Genom kombinationen individualitet och kvantitet förvandlas gemensamma beslut, gemenskaper och olika former av samarbete till aggregation, alltså sammanslagen effekt av individuellt handlande. Förvandlingen till massa sker både i hur artiklar skrivs samt i marknadsundersökningar
Makttekniker i massmedier Läs mer »
Strukturer agerar. Handling och struktur står inte i opposition till varandra. En struktur, hos Karen Barad, blir därmed inte en stor extern ordning som kontrollerar handlingarna. Struktur är istället en typ av handling vi skulle kunna kalla för ”ordnande” eller ”strukturerande”. Karen Barads bryter med uppdelningen handling och struktur. Denna fristående text analyserar vad hennes
Maktstrukturer är handlingar – Karen Barad Läs mer »
Per Herngren 2012-12-09, version 0.1 Mer om makt MaktMikromaktLydnadMakthavareateism Civil olydnad Helgkurser om metoder för att ingripa vid makt
Thor Rutgersson intervjuar Per Herngren inför boken Demokratimodellen. Thor: Du skriver också om hur makt kan vara inbyggt i en grupp. Hur menar du då? Per: All makt i en grupp verkar genom att byggas in i gruppen. Könsordningar, kapitalism, nationalism, lönearbete, egendom eller kärnfamilj är inte avlägsna, väldiga system. De är praktiker. De är
Civil olydnad kämpar mot vår lydnad – intervju med Per Herngren Läs mer »
Ordningar behöver hela tiden ordnas. Ordningar måste därför alltid vara lokala. Väldigt lokala! Eller det är snarare så att de lokaliserar. De placerar och flyttar undan. Det vi uppfattar som stora maktordningar är egentligen enträget ordnande. Sortera och ordna Maktordningar är som ordningen på bibliotek. Böcker sätts in i hyllor före och efter andra böcker.
Otto: De materiella mönster som bestämmer plaggens form skapar också samhällsmönster: de som inkluderas och de som exkluderas, de som “passar in” och de som inte gör det. Alla kroppar underordnas måtten, och kropparnas form måste lyda. Jag tror det är mycket svårt för designers att se hur de medverkar i produktionen av detta ideal,
Ickevåldsträning frestas att omvandlas till ett medel för att producera medelklass. Medelklass är inte en egenskap hos vissa individer. Medelklass är snarare färdigheter och relationer som ständigt finslipar och återskapar sig. Detta görs på flera sätt. Som att producera sig som duktig och upplyst till skillnad från de andra, de oupplysta och de dåliga. På
Konflikthantering och ickevåldsträning kapas av medelklass Läs mer »
Makttvilling är när motståndare fungerar som en enhet. Som varandras motparter stärker de varandras makt samtidigt som andra grupper trängs undan, underordnas, förtrycks eller osynliggörs. Andra grupper betecknas inte som egna subjekt. De får inte framträda som egna parter. Det finns olika tekniker för att skapa makttvillingar: Båda parter. Genom att prata om ”båda parter”
Ickelinjära sociologer och samhällsvetare, som John Urry och John Law, gör upp med föreställningar om att det skulle finnas makthavare. Traditionella teorier kring politik och samhällsförändring utgår gärna från att makt är något som kan ägas och innehas: “in much social science power conceived as a property of agents remains central to the analysis of
Makthavare finns inte – ickelinjärt Läs mer »
Grupper och personer behöver uppmuntran för att bli skapande och för att våga göra det som är annorlunda, våga bryta normen. Avfärdande och negativitet förstör skaparglädjen. Negativitet är ett effektivt maktmedel för att hindra finslipandet och byggandet av nya ordningar. Men även uppmuntran kan fungera som en kraftfullt maktteknik för att befästa maktordningar och normer.
Uppmuntra som maktteknik: Sara Ahmed Läs mer »
Erich Fromm visar hur organisationer och människor dras till lydnad och flyr befrielse. Detta skapar svårigheter för civil olydnad och befrielserörelser. En motståndsgrupp har svårt att överleva ifall dess deltagare dras mot laglydnad. Laglydig aktivism ger kraft, inspiration och trygghet. Lydiga protester tenderar därför att dra bort aktivister från civil olydnad och befrielse. Olydnad är
Lydnad attraherar: Erich Fromm Läs mer »
Lycka är effektivt maktmedel för att stärka vissa ordningar och undergräva andra ordningar. Sara Ahmed undersöker hur lycka, lyckoforskning och lyckoindustrin används för att förstärka kärnfamilj, tvåsamhet, hetereosexualitet, överordning av män, nationalistiskt medborgarskap, välstånd och ras. Här ger jag bara en kort introduktion kring hennes maktkritik av lycka. Några av de saker hon undersöker är:
Lycka som maktteknik: Sara Ahmed Läs mer »
Vi och dom Identitet blir viktigt. Kännetecken används för att identifiera sina egna. En moral för de egna och en annan mot de andra. Förtryckare, de som jobbar åt fienden, måste tåla mer än den förtryckte. Att folkrörelser inte får utrymme i massmedia ses som förtryck, att man internt misstänkliggör och straffar de som öppet
Sekttekniker i radikala grupper Läs mer »
Frihet växer fram ut motstånd. Ifall inget hindrar oss, ifall inget gör motstånd så skulle vi bara sprattla i tomma intet. Frihet är inte något som vi kan äga, vare sig som individ eller samhälle. Här är ett utkast för boken Mode & Motstånd av Otto von Busch och Per Herngren (Korpen, 2016). Frihet som
Nedan finns länkar till texter om rasifiering och våld. Rasifiering är handlingen att behandla folk annorlunda på grund av hudfärg. Ras finns alltså inte som biologiskt begrepp om människor. Ras produceras istället som maktmedel genom att människor rasifierias. Rasifiering använder sig av kropp, kultur, nationalitet och andra medel. Texter kring rasifiering, makt och våld Texter
Några texter om rasism och våld Läs mer »
Hur ska man förstå när Henry David Thoreau påstår att problemet inte är härskarna utan de som protesterar men ändå lyder? (Thoreau, 1849) Här är några ansatser till kritik av ”protest” vilka kan användas för att begripa Thoreaus tänkande. Etiskt: En ren protest säger att man inte gillar något. Samtidigt säger protesten att det räcker
Problemet är de som protesterar: Thoreau Läs mer »
Genom att som en närmast självklarhet lansera lycka som högsta värdet i filmer och tv-serier från USA naturaliseras individualism och liberalism. Lycka är del av en politisk ideologi som individualiserar och avpolitiserar. Det myller av värden som skapas av människor, djur och saker underordnas en enkel princip: gör detta oss lyckligare? Solidaritet, omsorg, liv, gravitation,
Lycka blir maktteknik Läs mer »
Sara Ahmed analyserar hur antirasistisk skuld kan återskapa vithet och särskillnad, vilket sedan genom antirasism och mångfaldspolitik producerar en ny nationalistisk stolthet. Jag sammanfattar denna dynamik till tre steg. Sara Ahmed är queerfeminist och forskar kring kritiska vithetstudier. 1. Sara Ahmed visar hur obehaget inför vita och nationalistiska privilegier kan återskapa en vit självupptagenhet. Skuldkänslor återskapar
Antirasism som svensk stolhet: Sara Ahmed Läs mer »
Erkännande och erkännandepolitik är inte så vanliga begrepp i svenskan. Det används främst om att erkänna ett folk, en kultur eller en stat som i erkännandet av Palestina. Men det används också om att erkänna kvinnor, homosexuella och transpersoner som likvärdiga, och om att erkänna deras rättigheter. Här tar jag upp ett par aspekter av
Erkännandepolitik skapar gäster: Sara Ahmed Läs mer »
Alla organisationer regerar. När vi samlas i en liten grupp tas beslut och initiativ som börjar styra gruppen. Gruppen skapar sig en politik. Politisk förändring blir möjlighet. Ibland lyckas inte gruppen regera, istället är det vädret som regerar. Eller tidsbrist. Eller huslån. Eller ett lönearbete. Myllret av regerande krockar. Ibland stärker olika regeranden varandra, ibland
Protest avsätter oss som regerande Läs mer »
Om Erving Goffman Läsare av Erving Goffman inspireras av eller irriterar sig på det konsekventa fokuset på ansikte-mot-ansikte situationer. Goffman blir frustrerande i en tid som snarare handlar om medier och förmedlade möten. Exempevis tycks han se medias effekt som närmast roande och perifert för socialt handlande[1]. En del medier som exempelvis telefonen tycks dock
Vardag & motstånd: Goffman Läs mer »
Ekonomisk- och kulturell fundamentalism är begrepp som feministen Berit Ås lanserar jämte det mer traditionella religiös fundamentalism. Fundamentalism definieras av henne som påförande av normer på andra, samt att göra andra till objekt. Jag tolkar henne så att fundamentalism gör personer och organisationer till instrument för sin ordning. För att fundamentalism ska förverkligas behöver andra
Fundamentalism i ekonomi, stat och folkrörelser Läs mer »
Michel Foucault var under fyra år i slutet på femtiotalet lektor vid Uppsala Universitet. Där gjorde han en del av sina undersökningar till den numera klassiska Vansinnets historia[1]. De svenska arkiven över dårhusen och fattighusen är relativt välbevarade. När han sen försökte lägga fram undersökningen som doktorsavhandling blev han avrådd av professorn i idéhistoria, Sten
Foucault – Makt och disciplin Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
’Förstå dom’ som rasifiering Läs mer »
