Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. I Tusen och en natt äger anden förmågan att genomföra sin vilja utan att behöva använda verktyg eller samarbeta med andra. En fiskare lurar dock in anden i en flaska och stänger sen locket. Andens magiska förmåga isoleras. Innan anden blev […]
Makthavare är vidskepelse Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2025. Civilsamhälle förverkligar sig som regerandetekniker. “Civil society is not a primary and immediate reality; it is something which forms part of modern governmental technology.”1 Civilsamhälle praktiserar, enligt Michel Foucault, den regerandeteknik som kallas liberalism.2 Liberalism regerar genom att göra uppror mot
Governmentality – Michel Foucault Läs mer »
Fram till femtiotalet föreställde sig systemteori att moral hade en integrerande funktion för samhällen. Moralen ansågs funktionell för ett samhälle eftersom moralen skapade frid och harmoni. Systemteoretikern och sociologen Niklas Luhmann visar att moral snarare har en konfliktskapande funktion. Moral motverkar och trycker tillbaka konfliktlösning och medlingslösningar. Överenskommelser tenderar att privatisera konflikter. Förhandlingen kamouflerar att
Moral skapar konflikter – och förstärker dem Läs mer »
Det är inte så att enbart ”regeringen” regerar. Civilsamhället rekryterar organisationer och medborgare, protestgrupper och rebeller, att vara med och regera. Undersöker vi var olika beslut tas upptäcker vi att flertalet av de som lyder tar beslut. De som underordnar sig tar tillsammans fler beslut än den så kallade ”regeringen”. Och många av ”regeringens” beslut
Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault Läs mer »
Liberalismen uppfinner civilsamhället både för att producera lydig underordning och dessutom begränsa staten. De tidiga liberala tänkarna kämpade därför med problemet hur lydiga medborgare och lydiga organisationer ska kunna begränsa staten så den inte blir totalitär. De önskade en lydig underordning som samtidigt kritiskt protesterade mot statens maktmissbruk. Visionen om att underordna sig nationalstaten och
Kan kritisk lydnad begränsa staten? – Foucault om civilsamhället Läs mer »
I tidig liberalism ges civilsamhället uppgiften att opponera sig. Civilsamhället ska hindra staten från att bli maktfullkomlig. Organisationer och medborgare får därmed uppgiften att protestera. Michel Foucault undersöker hur civilsamhället åläggs att revoltera mot staten. ”Since the nineteenth century, civil society has always been referred to in philosophical discourse, and also in political discourse, as
Civilsamhället skänker staten makt – Foucault Läs mer »
Civilsamhället existerar inte som ett samhälle. Och inte heller som en egen sfär. Civilsamhället är snarare en instruktion om vart vi ska vända oss och hur vi ska agera. I sina föreläsningar om biopolitik tar Michel Foucault avstånd från civilsamhället som något som existerar: “I think we should be very prudent regarding the degree of
Existerar civilsamhället? Michel Foucault Läs mer »
Civilsamhället uppfinns under den borgerliga revolutionen för att begränsa staten. Märkligt nog blir resultatet att staten blir mäktigare och mer styrande än någonsin kungar och kejsare. Michel Foucault förstår liberalismen som ett uppror mot staten. “The question of liberalism, understood as a question of ‘too much government’”[1]. Civilsamhälle uppfinns och tilldelas uppgiften att begränsa staten:
Civilsamhället blir regeringens partner: Michel Foucault Läs mer »
Michel Foucaults begrepp governmentality kan översättas med konsten att bli med och regera. Traditionella föreställningar om makt, att vi skulle styras av en centralmakt, vänds upp och ner. Foucault visar hur regerande gör oss till aktörer i regerandet. Vi blir regerande. Istället för att en mystisk makt långt däruppe skulle styra oss som lydiga objekt
Vara med och regera – governmentality hos Foucault Läs mer »
Henry David Thoreau uppfinner 1849 en kamp som främst kämpar mot lydnaden snarare än mot ledare och regeringar. Hur ska vi begripa detta? Mohandas Gandhi och ickevåldsrörelsen begriper makt som lydnad. Michel Foucaults historiska undersökningar av makt ligger nära Gandhis syn på makt som lydnadshandlingar. Foucault undersöker makt som myller av mikrohandlingar. Makt är ingen
Tvång är motsatsen till makt Läs mer »
I tradition från Aristoteles och Kant kritiserar Michel Foucault det instrumentella, strategiska handlandet där människor, organisationer och aktioner reduceras till medel för ett framtida mål. För Foucault är inte meningen i det politiska handlandet något mystiskt annat, något som görs icke närvarande, något som trängs undan till att bli ett frånvarande mål. Politik är istället
Motstånd utan strategi – Foucault Läs mer »
I en artikel Le Monde skriver Michel Foucault: ”The man in revolt is ultimately inexplicable. There must be an uprooting that interrupts the unfolding of history, and its long series of reasons why, for a man ’really’ to prefer the risk of death over the certainty of having to obey.” (1979) Revolutioner bryter med historiens
Revolutioner vägrar lyda – Foucault Läs mer »
För en motståndsgrupp är det ofta funktionellt att privata och statliga säkerhetstjänster vet vad den sysslar med. Det ökar tryggheten för säkerhetstjänsten och de sover mycket bättre på nätterna. Det minskar dessutom paranoian i motståndsgruppen. Men för grupper som flyr och förföljs är övervakning kränkning och förtryck. Övervakning kan bli ett direkt hot mot ens
Motstånd mot övervakningens makt på oss – Foucaults agnostiska teori Läs mer »
Härskandet och regerandet sker inte däruppe i ett maktcentrum. Det är snarare medborgare som tar över regerandet. Vi blir makt med våra kroppar, organisationer och med vårt tänkande. I denna artikel tar jag upp likheter mellan Deleuzes filosofi kring makt och Foucaults governmentality. Makt kräver inget maktcentrum. Flertalet makttekniker bygger inte på centrum. Vi kan
Makt är decentraliserad – Foucault & Deleuze Läs mer »
Den långa cyklisten pekar på sin karta. ”Ursäkta, kan du visa mig vägen till Samhället?” Den andra cyklisten nickar som om hon förutsätter att jag vet vägen. Hon undrar i förbifarten om Marknaden möjligtvis ligger på vägen till Samhället. De skulle behöva köpa lite att äta och några tillbehör till sina cyklar, ifall de nu
Existerar Sverige? Foucault & mikromakt Läs mer »
Nationalstater och kapitalistiska företag är beroende av frihet. Frihet konsumeras för profit, samt även för makt. Stat och företag främjar produktionen av en frihet som de kan utvinna. Och enligt Michel Foucault är deras makt beroende av att producera denna frihet. “The new governmental reason needs freedom therefore, the new art of government consumes freedom.
Frihet konsumeras av stat och företag: Michel Foucault Läs mer »
Antalet tillstånd i Sverige för kameraövervakning på offentliga platser har nästan fyrdubblats från 1996 till 2008. Statistiken för antalet tillstånd visar dock inte antalet kameror. Eftersom kameror och datorsystem blivit billigare kan en fyrdubbling av antalet tillstånd mycket väl innebära, lågt gissat, en tiodubbling av antalet kameror. Panoptikon disciplinerar personer och grupper genom seendet. Disciplineringen
Panoptikon disciplinerar genom paranoia – Foucault Läs mer »
Michel Foucault var under fyra år i slutet på femtiotalet lektor vid Uppsala Universitet. Där gjorde han en del av sina undersökningar till den numera klassiska Vansinnets historia[1]. De svenska arkiven över dårhusen och fattighusen är relativt välbevarade. När han sen försökte lägga fram undersökningen som doktorsavhandling blev han avrådd av professorn i idéhistoria, Sten
Foucault – Makt och disciplin Läs mer »
