Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Det latinska revolvere syftar på att återvända och återskapa. Det refererar paradoxalt nog till återskapande. Samhällsomvandling kan inte bara skapa nytt. Det behöver vända bakåt. Revolution utför ett trefaldigt återskapande.1 Återskapande av det som hänt, av det som händer och av […]
Demokrati är revolution Läs mer »
Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Mohandas Gandhi vävde ihop byggandet av demokratiska mikrostater med civil olydnad och ickevåld. Från 1915 till 1930 engagerade sig Gandhi i en mikrostat som först hette Satyagraha Ashram och sedan flyttade och bytte namn till Sabarmati Ashram. 1930 beslöt Sabarmati Ashram
Samhällsomvandling blir medlet – ickevåld Läs mer »
Sårbarhet och ömsesidigt beroende bygger samarbete vilket möjliggör samhällen.
Texter om sårbarhetspolitik Läs mer »
Martin Luther King visar hur slutmålet redan existerar medlet. Varje ickevåldsaktion förverkligar därmed visionen. Eller så misslyckas aktionen med att förverkliga målet. ”For in the long run, we must see that the end represents the means in process and the ideal in the making. In other words, we cannot believe, or we cannot go with
Maktkritik enligt Martin Luther King Läs mer »
”we cannot believe, or we cannot go with the idea that the end justifies the means because the end is pre-existent in the means.” Martin Luther King, 1961
Texter om Martin Luther King Läs mer »
Martin Luther King visar hur slutmålet redan existerar i medlet. Skapandet är inte skilt från målet. Handlingar förverkligar en vision, eller så kanske de misslyckas. ”For in the long run, we must see that the end represents the means in process and the ideal in the making. In other words, we cannot believe, or we
Martin Luther King – målet existerar i medlet Läs mer »
Om queerfeminism, ickevåld & performativt förverkligande
Texter om Judith Butler Läs mer »
Samhällsomvandling där målet är medlet
Texter om Mohandas Gandhi Läs mer »
Varje gång människor möts och samarbetar uppstår möjligheter att förverkliga revolution. Walter Benjamin skjuter inte revolutionerna på framtiden. Små grupper har möjlighet att genomföra revolution. Eller att avstå. Men en liten organisation är inte ensam i förverkligandet. Gruppen behöver samverka med dem som kämpar på andra sidan jordklotet och med dem som kämpade för länge
Ickevåldsrevolution – Walter Benjamin Läs mer »
”Skolväsendet vilar på demokratins grund” (Läroplan för gymnasieskolan, 2011). Men i ickevåld är demokrati inte bara en grund. Demokrati används mer som ett verb än ett substantiv. Demokrati är något som organisationer och samhällen ständigt behöver träna, praktisera, finslipa och utveckla i nya riktningar. I så fall behöver demokrati genomsyra samhällen och skolor snarare än
Ickevåldsträning i skola, gymnasium och läroplan Läs mer »
Civil olydnad börjar med målet istället för att skjuta det på framtiden. Detta låter antagligen obegripligt i många politiska organisationer: Va! Det är väl klart att medlet kommer före målet! Inom ickevåld kollapsar dock klyftan mellan mål och medel och de skapar istället en enhet: But for me means and ends are convertible terms, and non-violence
Målet är medlet i ickevåld Läs mer »
Nationalistisk och konservativ kritik mot civil olydnad utgår i traditionen från Locke och Rousseau från att det är allas plikt att underordna sig och lyda den egna staten. Till skillnad mot dem menar en del socialistiska kritiker att civil olydnad istället är alltför lydig mot staten. Att civil olydnad är öppet och att deltagarna inte
Socialistisk kritik mot civil olydnad Läs mer »
Introduktion till Gandhi Ickevåld är kontraintuitivt. Det stämmer inte med våra reflexer och med det vi tycker är självklart. Det behöver därför experiment och träning för att bryta sig ur det självklara. I sin bok Motståndets sociologi (2016) utgår Stellan Vinthagen från Mohandas Gandhi för att begripa ickevåld. Vinthagen är professor i ickevåld i USA. Ickevåld är,
Vad är ickevåld? – Stellan Vinthagen & Mohandas Gandhi Läs mer »
Feminism har revolutionerat ickevåldsrörelsen. Jag skriver här lite kort om några feministiska böcker som blivit klassiker för ickevåld och civil olydnad. Bidra gärna med andra texter i kommentar nedan. Barbara Deming Prisons that could not hold, 1995. We are all part of another, 1984. Deming tar bl a upp att makt är lydnad. Problemet är
Feministiska klassiker i ickevåldsrörelsen Läs mer »
Mohandas Gandhi menade att ickevåld och civil olydnad är svårare att lära sig än att bli soldat. Man behöver alltså längre utbildning för civil olydnad än en militärutbildning. Om yrkessoldater runt om i världen får kanske två till fem års utbildning borde alltså en heltidsutbildning för civil olydnad bli, tja, säg tre till sju år.
Civil olydnad och ickevåld behöver tränas och läras Läs mer »
Ett lagförslag av regeringen skulle innebära att om du upptäcker våld mot personer skulle det bli kriminellt att inte ingripa. Detta ligger nära Gandhis förståelse av ickevåld. Ickevåld är aldrig att bara protestera eller att bara vägra delta. Ickevåld kräver faktiskt ingripande. Välkommen på tvådagars intensivkurs i konfliktingripande och civilkurage! Eller beställ kurs till er
Att inte ingripa mot våld blir kriminellt – lagförslag om civilkurage Läs mer »
Ship to Gaza använder flera intressanta tekniker för politisk förändring. De bygger allianser med palestinier, hjälporganisationer, judar, muslimer, kristna, socialister, aktivister. Sedan gör de dessa till subjekt, till aktörer. Det är de som med hjälp av fartyg och en inbjudan från organisationer och människor i Gaza bryter själva blockaden mot Gaza: Genom praktiska och solidariska
Aktivister och politiker neutraliserar Ship to Gaza Läs mer »
I midsommar träffade jag Ulf Carmesund. Han var en i besättningen på det lilla fartyget Sofia på väg med förnödenheter till Gaza när det 31 maj, 2010, blev kapat av Israeliska pirater. Medan vi satt i en trädgård vid Björkö hamn och grillade berättade Ulf hur han och en kvinna använde en klassisk fredsbevararteknik och
Ickevåldsträning från Ship to Gaza Läs mer »
Mekaniska eller linjära föreställningar om politisk förändring söker politiska metoder som ger säkra resultat. Ifall opinionen blir tillräckligt stor sker en förändring. Ifall tillräckligt många kommer på demonstrationerna påverkas regeringen. En mekanisk föreställning om motstånd och förändring behöver inte vara naiv. Man tänker sig att det finns mängder med hinder. Men ifall dessa hinder övervinns
Inte princip eller mirakelmedel – Judith Butlers ickevåld Läs mer »
Mohandas Gandhi kallas ofta Mahatma Gandhi. Mahatma betyder upphöjde, vördnadsfulle eller ädle. Genom att kalla Gandhi för Upphöjde Gandhi, Vördnadsfulle Gandhi, Ädle Gandhi, så lyfter vi upp honom över folk. Just genom att lyfta Gandhi så neutraliserar vi honom. Piedestaler är en genialisk maktteknik för att neutralisera någons inflytande. Gandhi blir inte längre som vi
Mahatma neutraliserar Mohandas Gandhi Läs mer »
Tro är tillit. Tro är ”som om”. Som om målet redan är uppnått. Tro är en förutsättning för att en relation, organisation, institution eller ett system ska fungera. Tro är som om det redan fungerar. Tro är tillit till färdigheter och ömsesidig hjälp. Tro är som om jämlikhet och solidaritet redan finns. Tro är som
När saker och problem gör sig närvarande fångas vi gärna i nuet. Nuets fängelse byggs effektivt av information, av upptagenhet och av vad vi borde göra. Galler för fångenskapen bygga med tvånget att hänga med, och med tvånget att förhålla sig till det som är aktuellt. Det som kallas samtidsslaveri. Saker och ting som fungerar
Ordningar behöver hela tiden ordnas. Ordningar måste därför alltid vara lokala. Väldigt lokala! Eller det är snarare så att de lokaliserar. De placerar och flyttar undan. Det vi uppfattar som stora maktordningar är egentligen enträget ordnande. Sortera och ordna Maktordningar är som ordningen på bibliotek. Böcker sätts in i hyllor före och efter andra böcker.
Aktivism kan fly tålmodigt byggande av befrielse genom att hålla sig i ständigt krismedvetande. Krisen förvandlas till aktivistiskt medvetande. Aktivistiskt medvetande låter sig fyllas av akuta politiska katastrofer. Upprepade akutinsatser inför klimat, krig, övergrepp, förtryck, utvisningar producerar en ständig beredskap. En sådan ständig beredskap gör det närmast omöjligt att fokusera på ett långvarigt, envetet organiserande
Akutinsatser och katastrofer som flykt från befrielse Läs mer »
Otto von Busch: Är inte denna typ av beröring du nämner en väldigt utsatt och sårbar position? Per Herngren: Ja jo, precis som femme är ickevåld sårbar beröring. Beröring av våldsamma ytor. Ickevåld går alltid i direkt beröring med våld och förtryck. Beröra Genom att beröra blir sårbarheten en aktör som drar i både oss
Befrielse genom sårbar beröring: ickevåld & queer Läs mer »
Otto: Det är lätt att tro att kunskap är något vi förvärvar och förvarar i vårt inre. Vi lär oss något, sedan kan vi det; -“Jaha, nu vet jag det.” Men många typer av kunskap är en kontinuerlig improvisation, där förutsättningarna förändras hela tiden och vi måste ständigt träna. Vad är relationen mellan träning och
Fakta som flykt från befrielse – politik som träning Läs mer »
I Gandhis tidiga kontakter med kolonialherrar och västerlänningar bar han manlig, brittisk överklasskostym. Senare övergick han till att bära khadi som fattiga i Indien bar. Lokaltillverkade khadis bröt mot koloniallagarna som påbjöd att kläder skulle köpas från engelska tillverkare. Khadis blev en egen rörelse, som kombinerade civil olydnad och skapande hantverk. Rörelsen drogs aldrig in
Kläder gör motstånd – Gandhis dhoti & khadi Läs mer »
Här är ett försök att i koncentrerad form begripa Mohandas Gandhis ickevåld utifrån plogbillsrörelsen och Judith Butlers sårbara, performativa feminism. Ett koncentrerat extrakt som det här upplevs bäst med friskt vatten och gott sällskap för att det ska börja sprudla och få liv. Sårbarhet genom beröring Ickevåld berör våld. Ickevåld gör sig sårbart genom beröring.
Här skissar jag på en osäker och sårbar materialistisk filosofi om politisk förändring. Den blir en dialog med Bruno Latours relationistiska och Graham Harmans individualistiska kritik av materialism. En politisk filosofi om förändring utifrån sårbara relationer – samarbete och interventioner – är ett alternativ till ’politisk individualism’ respektive ’påverkan på Samhället’. Politisk individualism förstår jag
Relationer – en sårbar politisk filosofi Läs mer »
Motion till Kristna Fredsrörelsens årsmöte 1996 På åttiotalet när man föreslog en ny verksamhet till styrelsen fick man svaret. – Jättebra, gör det! Detta svar kunde vara frustrerande eftersom man hade hoppats att styrelsen skulle göra det. Men man lärde sej uppskatta Kristna Freds inställning. Vi kunde inte lägga över ansvaret på Kristna Freds styrelse.
Vision för mer ickevåld i Kristna Freds Läs mer »
Motion till Kristna Fredsrörelsens Årsmöte 1991 Förslag till ny inriktning och strategi Hur förändras samhället Både inom vänstern och inom fredsrörelsen har vi varit låsta vid en verklighetsuppfattning och en syn på samhällsförändring, som inom filosofin, samhällsvetenskapen och även inom fredsrörelsen håller på att falla samman. Vi i fredsrörelsen har tidigare trott att samhällsförändring sker
Vision för ett proaktivt Kristna Freds Läs mer »
Judith Butler kopplar prekaritet, bekymmersamhet, till sin teori om ickevåld. Det är skillnad mellan hur Judith Butler använder prekaritet som förutsättning för motstånd och för liv överhuvudtaget; och hur prekaritet ibland används i klassanalyser av marxister, autonoma och anarkister. De behöver inte motsäga varandra, men Butler använder prekaritet i en vidare bemärkelse vilket inte kan
Prekaritet gör ingripande nödvändigt – Judith Butler Läs mer »
Gandhi lanserade ickevåld som experiment med sanningen, alltså att testa och pröva nya metoder för sanning. Genom satyagraha kombinerade han motstånd och att direkt börja leva det samhälle man vill ha – det konstruktiva programmet. Istället för experiment föreslår jag att ickevåld snarare ska ses som innovationer. Innovationer inriktar sig – till skillnad mot experiment
Från uppfinning till innovation Läs mer »
Krig och spel har använts som metaforer för att förklara motstånd och politisk kamp. Nyckelbegrepp har därmed blivit taktik och strategi, styrka och styrkeförhållanden, vinna och förlora. En motståndsgrupp skulle i så fall kämpa för att vinna över sin motpart. Genom smarta uttalanden kan man vinna politiska poänger. Genom att använda humor som vapen kan
Sårbarhetspolitik – vinner vi förlorar vi Läs mer »
Utkast för Mode & Motstånd av Otto von Busch och Per Herngren (Korpen, 2016) Otto: Vi tänker oss ofta frihet som definierad genom individens okränkbara rättigheter, att göra vad vi vill (så länge vi inte skadar andra), och mode är ett mycket kraftfullt symboliskt system för att manifestera denna frihet; vi klär oss fritt och
När rättigheter legitimerar makt Läs mer »
Det som kanske är ett av Gandhis största bidrag till motståndet är att gränsöverskridandet och olydnaden inte bör ske som en negation, ett nej-sägande, en protest. Istället föreslog han kombinationen olydnad och konstruktiva programmet. Konstruktivt motstånd konstruerar Ickevåldsmotstånd använder målet som medel. Istället för att satsa på en dålig kompromiss är det bättre att förverkliga
Gandhi – positivt överskridande Läs mer »
Queer som ord användes tidigare för att peka ut och kategorisera vissa som underliga och onormala. Idag betecknar ju queer snarare aktivt omskapande, görande, queer blir ett verb. Queer underliggör och onormaliserar. Queer bryter upp kategorier och normer och identiteter. Det normala görs onormalt. Det naturliga förlorar sin naturlighet. Identiteten splittras och mångfaldigas. Queer gör
Ickevåld & queer är sårbar beröring Läs mer »
Mohandas Gandhi förverkligade ett befriande ickevåld. Han och många andra experimenterade med jämlika ickevåldssamhällen som ashrams. De utvecklade nya befriande praktiker som satyagraha och ickevåldsträning. De ingrep i förtryck och våld genom civil olydnad. Här i nord och väst fortsätter olika grupper att utveckla Gandhis befriande ickevåld. Kvinnofredslägren i USA och England under åttio- och
Befriande eller liberalt ickevåld: Gandhi Läs mer »
Vad innebär pacifism ifall vi använder begreppet på en gemenskap? Ett sätt att ta sig ur individualistiska föreställningar om politisk förändring är att översätta gamla individualistiska begrepp till gemenskaper och grupper. Här är ett förslag på definition av att vara pacifistisk. En organisation är pacifistisk ifall den har som praktik, beslut, princip eller moral: att
Pacifism bortom individualism Läs mer »
Sociala system teori visar att man inte kan påverka och styra ett annat system utifrån. System är autonoma och skapar sig själva. Detta innebär att ickevåld inte orsakar förändring utanför sig själv eller påverkar andra maktsystem. Undantag är när ickevåld bjuds in i ett annat system, exempelvis vid en rättegång. Förhoppningen att aktivister kan påverka
Massaktioner tar kraft från ickevåld Läs mer »
Inom sociologin har man i perioder intresserat sej för den förklarade människan. Det är en människa som inte haft något val, en människa orsakad av strukturer i språket eller dess funktion för samhället eller fast i en speciell egoistisk logik. Dessa ansatser är rimliga. Ibland är de kanske alltför rimliga. Vi kan ofta inte välja,
Lyssna snarare än förklara Läs mer »
Etik är inte att dra sig undan från våld och ondska för att bli god. Etik är att intervenera i våld, visar den italienske filosofen Giorgio Agamben. Etik bygger därför inte öar av godhet och självrättfärdighet. Etik blandar sig i. Etik griper in där våld och förtryck utförs. ”The meaning of ethics becomes clear only
Etik är ingripande: Agamben-Gandhi Läs mer »
Inledning till samtalskväll organiserat av konflikthanteringsorganisationen Praxis, 9 maj 1996. Underlättare (samtalsledare) för kvällen är Per Herngren. Vi samtalar om begreppen praxis och ickevåld. Vad är Praxis? Aristoteles Praxis är den moraliska handlingen, enligt Aristoteles är den moraliska handlingen den handling som är ett mål i sej. Motsatsen är den ickemoraliska handlingen: techne/poiesis, den handling
Från Aristoteles till Berrigan Läs mer »
Judith Butler utvecklar i Krigets ramar När är livet sörjbart? en ontologi för människan som bygger på förutsättningarna för ickevåld. Vår sårbarhet inför varandra ska ses som möjlighet inte något som ska övervinnas. Sårbarhet är förutsättningen för politik. Säkerhet är en omöjlighet som med nödvändighet leder till våld och förtryck. Det vi har gemensamt som
Sårbar förutsättning för politik: Judith Butler Läs mer »
Denna text är dessutom publicerad på kurdiska. Nietzsche ger med sin eviga återkomst ett alternativ till linjära föreställningar om samhällen och samhällsförändring. Den kanske vanligaste linjära föreställningen om samhällsförändring är politisk påverkan av makthavare genom aktioner, medvetandegörande och opinionsbildning. Med Nietzsche och ickelinjär teori kan vi bryta med denna dominerande föreställning om hur samhällen fungerar.
Samhällsförändring är rekursiv Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Socialt arbete och ickevåld Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Smeder – en ickevåldsgrupp Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
