Flykt från makt och förtryck, krig och nationalism, är att dra undan sitt samarbete. Flykt är en form för olydnad. Flykt blir på så sätt politisk handling. Den förändrar ordningar och öppnar upp för befrielse. Flykt intervenerar i det politiska genom att överge en maktordning, krossa nationsgränser och söka fristad. Flykt drar undan stöd till maktordningar och krig. Flykt […]
Flykt är olydnad och befrielse Läs mer »
Rasifiera är handlingar som särskiljer, överordnar och underordnar människor med hjälp av utseende, nationalitet eller kultur.
Texter om rasifiering Läs mer »
2 mars 1955 avskaffar Claudette Colvin och Ruth Hamilton apartheid på två sittplatser. De vägrar lyda busschaufförens order om att lämna platserna för en vit kvinna. När de bryter segregationslagarna med civil olydnad tvingas busschaufören välja: legitimera avskaffandet av apartheid eller ringa polis. Han ringer polis. Den då femtonåriga Claudette Colvin grips av två poliser
Claudette Colvin avskaffar apartheid på vit sittplats 1955 Läs mer »
Bryta sig ur en politik av erkännanden, uttalanden och mångfald
Texter om Sara Ahmed Läs mer »
Att öppet förneka övergrepp och folkmord är inte så effektivt. Ett nej upphöjer det som nejet förnekar. Nejet underordnar sig jaet. Det finns effektivare metoder att förneka våld än att öppet förneka det. Mer effektfullt är om förnekandet istället blir effekt av det som uttrycks. Vanligaste makttekniken är att antyda eller ställa frågor istället för
Makttekniker som förnekar våld och folkmord Läs mer »
Artikeln är publicerad i tidskriften Kurage oktober 2018 Vi frestas att fångas av vår motvilja mot rasifierande uttalanden. ”Nämen så dumt!” Det kan vara fascister och sverigedemokrater eller etablerade moderater och socialdemokrater som uttalar fördomar. Vår upprördhet lockar oss att nappa. Antirasism förvandlar då sig själv till nyhetsbyrå för rasism. Vi delar med oss av fördomsfulla,
Bjud inte upp fascismen som motdansare Läs mer »
Kolonialism behöver realismen för att organisera och rättfärdiga kolonialismen, menar Homi Bhabha. Realismen presenterar vad som verkligen pågår, och kolonialism kan med realismen återskapa sig som upplyst och insatt. Som mer upplyst än de som kolonialiseras. Under artonhundratalet skapade litteraturen realismen som en berättarkonst. Det är en genre som beskriver det verkliga på ett verkligt
Kritik av realism och kolonialism – Homi Bhabha Läs mer »
Jag skriver detta i Tingsrätten i Göteborg. Här är det Tårtkalas för ohörsamheten. Tio lagstiftare står åtalade för att de beslutat att ge tjugofyra irakier fristad i Göteborg och Europa. Vi är ett trettiotal som stöder dessa åtalade lagstiftare genom att queera tingsrätten till tårtfest. Tingsrätten blir till ett firande av ohörsamheten. Tingsrätten sjunger ohörsamhetens
Tårtfest för ohörsamhet i Göteborgs Tingsrätt Läs mer »
Med förvirring och sorg läser jag hur flera personer, vars handlingar och funderingar jag respekterar och inspireras av, har skrivit under ett upprop som ger dubbla budskap. I uppropet krävs att polisens ökade jakt på flyktingar ska genomföras lagligt och efter en ordentlig utredning. En utredning som ska se till att den ökade jakten ska
Hur upprop legitimerar vad det vänder sig mot Läs mer »
Jag sitter vid ett runt träbord i caféet på Musikens Hus. Musiker Mot Rasisms har en stor gala här i Göteborg. Ett hundratal musiker uppträder under kvällen på två scener. Och ännu fler dansar! Och några gör som oss: analyserar rasism. Vid vårt bord funderade vi huruvida extremrasismens rasism är svag jämfört med det frekventa
Bortom riksorganisationer Läs mer »
I sin bok Positiv antirasism visar Alex Bengtsson hur antirasism glömde av det geniala med Martin Luther Kings tal ”I have a dream”: att faktiskt bygga och förverkliga positiva visioner snarare än att reducera sig till att vara emot det negativa. Här listar jag några makttekniker som används för att hindra antirasismen från att bli
Makt avpolitiserar antirasism Läs mer »
Här är några metoder för att manipulera fredsorganisationer att legitimera 99% av vapenhandeln. Peka ut de som inte är så välorganiserade i sitt dödande som Hotet. Använd facebook och aktivism för att tillsammans med tidningar lyfta fram osystematiskt dödande som förskräckliga nyheter. Kamouflera systematiskt dödande bakom ”nyheter”. Peka ut bruna som hot. Associera dem med
Manipulera fredsgrupper att legitimera vapenhandel Läs mer »
Thor Rutgersson intervjuar Per Herngren inför boken Demokratimodellen. Thor: Grupper påverkar oss människor på konstiga sätt. För ett tag sedan träffade jag ett gäng gamla klasskamrater från grundskolan och vi gick ut och åt middag tillsammans. De flesta hade jag inte träffat på nära 15 år. Men efter en liten stund var det som att
Kön, ras och klass klibbar fast – intervju med Per Herngren Läs mer »
Thor Rutgersson intervjuar Per Herngren inför boken Demokratimodellen. Thor: Det kan vara svårt ibland, att stå emot orättvisor och förtryck – även i exempelvis en föreningsstyrelse. Det är inte ovanligt att en råkar ut för en del härskartekniker om en försöker påpeka att något är fel. Eller om en vill förändra. Vanligtvis pratas det om
100 härskartekniker – intervju om ickevåldsträning Läs mer »
I Gandhis tidiga kontakter med kolonialherrar och västerlänningar bar han manlig, brittisk överklasskostym. Senare övergick han till att bära khadi som fattiga i Indien bar. Lokaltillverkade khadis bröt mot koloniallagarna som påbjöd att kläder skulle köpas från engelska tillverkare. Khadis blev en egen rörelse, som kombinerade civil olydnad och skapande hantverk. Rörelsen drogs aldrig in
Kläder gör motstånd – Gandhis dhoti & khadi Läs mer »
Högst ovetenskapligt har jag bläddrat i de senaste två veckornas massmedier. Jag upptäcker att regeringen och ledande socialdemokrater tagit mer utrymme i massmedia än högerpopulister för att peka ut flyktingar som problem och nationen som offer. Högerpopulisters propaganda är så öppet hetsande att den statistiskt tycks göra människor öppnare för öppnare gränser. (Se bilaga.) Förklaringen
Regeringen förbi högerpopulister – i hets mot flyktingar Läs mer »
Vad genomför berättelser om terrorism? Hur används terrorism för att bevara nationalstaten? Hur skyddar berättelser nationalstaten mot etiska och medmänskliga krav på drastiska förändringar? Jag lyssnar på opponentens och Mia Eriksson dialog under disputationen av hennes avhandling Berättelser om Breivik Affektiva läsningar av våld och terrorism (2016). Och jag funderar hur jag själv läser hennes
Berättelser om terrorism: Mia Eriksson Läs mer »
Tillsynes motstridiga aktörer skapar ibland oavsiktligt relationer och band. Dessa relationer kan bygga upp omfattande människohandel och slaveri. Nationalstatsgränser, migrationslagar och gränskontroller skapar möjligheter för människosmuggling. Andra aktörer som accelererat slaveriet de senaste tjugofem åren är liberaliseringen av marknader för pengatransaktioner och handel med varor. Denna delaktighet i slaveri, våld och död behöver kamoufleras. Kamouflerandet
Människohandel och slaveri: nationalstater blir medaktörer Läs mer »
Under historien har inföding, invandrare och andra ord använts för att reproducera vit, upplyst medelklass som hjälper de mindre upplysta, de som inte klarar sig utan det vita, västerländska. ’Förorten’ som rasifiering De senaste åren har ”förorten” lanserats som ett begrepp för att peka ut oupplysta som behöver hjälp av ’upplyst’ medelklass. Upplysning kan handla
’Förorten’ ersätter utlänning/invandrare/inföding Läs mer »
Förklaringar blir makttekniker när de återskapar en grupp som mer upplyst och informerad än ”de andra”. Och när de samtidigt producerar de andra som mindre vetande. Förklaringar producerar de underordnades underordning genom själva försöket att höja deras medvetande. Mansplaining Producera män som bättre vetande än kvinnor genom att förklara och upplysa kvinnor. (Från man+explain.) Medelklassplaining
Mansplaining, medelklassplaining, vitplaining, stockholmsplaining Läs mer »
Motverka rasistiska förklaringar till EU kravallerna i juni 2001 i Göteborg Flera gånger har jag hört rasistiska förklaringar till våldet i Göteborg, bl a från aktivister. Ex Göteborgsaktionens presstalesperson som påstod att stenkastarna var invandrarkids från förorten. Eller rykten om att det är utlänningar eller Tyskar som bråkar – inte vi snälla svenskar. Jag fick
Rasistisk förklaring av kravaller 2001 Läs mer »
En del antirasism fångas av sin motvilja mot uttalanden från sverigedemokrater, socialdemokrater eller moderater. Den förvandlar sig själv till nyhetsbyrå och delar med sig av fördomsfulla, rasistiska, islamofobiska eller homofobiska citat till andra genom facebook eller twitter. Den rasism som utvinner fetischistisk kraft från att ensamma stolt stå upp mot majoriteten får därmed hjälp av
Antirasism blir nyhetsbyrå för rasism Läs mer »
Rasism i domstolar skulle existera ifall de konsekvent behandlar vissa bruna annorlunda än vita. En sådan rasism kan döljas genom en uppdelning i våra bruna och deras bruna. Med våra bruna menar jag i den här texten de bruna som görs till våra genom svenskt uppehållstillstånd eller medborgarskap. Deras bruna bor istället på andra sidan jordklotet och
Är domstol strukturellt rasistisk? Läs mer »
Svenskhet förknippas vanligen mer med vithet och ras än hur det associeras med faktiskt medborgarskap, födelseplats eller språkkunskap. Detta visar en kritisk forskningsantologi om vithet: ”En vit kropp associeras ofta med förmågan att tala svenska utan förhinder, något som inte med självklarhet gäller icke-vita. Om detta kan blandade, adopterade och de som tillhör den så
Svenskhet blir vithet (nation & ras) Läs mer »
Mångfald används ibland för att förpassa jämlikhet till det som gjordes förr, till något som uppfattas gammalt. Det visar queerfeministen Sara Ahmeds forskning om mångfaldsarbete i olika organisationer. Rättighetsarbete och mångfaldsarbete kan användas för att engagera medlemmar i något som inte hotar organisationens maktordning. Rättigheter och mångfald omvandlas till flykt från radikal förändring. Genom att
Mångfald tränger jämlikhet: Sara Ahmed Läs mer »
I ”Intersektionella rumsligheter”, publicerad i Tidskrift för Genusvetenskap, tar Irene Molina upp ny spännande forskning som visar hur sexism, rum, land, nation och rasism flätas ihop till kraftfulla makttekniker. ”Hemmet” och bilden av hemmet används för att separera och ta kontroll över folk. Den utpekade separationen mellan invandrare och svenskar, eller mellan rika och fattiga
Feministisk geografi Läs mer »
Trygghet växer alltmer fram som huvudsakligt värde för gemenskapen. Trygghet gör sig till riktmärke. Den blir rättesnöre för hur grupper och samlingar organiseras. Ifall en grupp verkligen uppnår full trygghet så har några fått lida för det: de har blivit bortstötta eller så har de fått underordna sig. Trygghet som det väsentliga värdet för en
Trygghet dras mot vithet och medelklass Läs mer »
Beställ en kurs till er organisation eller gå en öppen kurs Utbildning i samarbete och konflikthantering för biståndsarbetare Biståndsteamet tränar på att ingripa när någon i teamet ramlar in i gamla koloniala reflexer som exotisering, idealisering och naturalisering. Deltagarna tränar också på att undergräva kulturella och civilisatoriska uppdelningar och förklaringar av ”de andra”. Ett annat
Konflikthantering för biståndsarbetare Läs mer »
Flera av mina antirasistiska vänner fokuserar sin energi på ett högerparti som kommit in i riksdagen. Detta fokus riskerar att kamouflera de effektivt onda systemen. Hannah Arendt analyserar varför onda system inte rekryterar onda människor. Onda system rekryterar rediga människor. Onda människor platsar inte i onda system. Fanatiker och psykopater platser inte i onda system.
Ondska rekryterar ordentliga: Hannah Arendt Läs mer »
Rasism upprätthålls inte så mycket av rasister, elaka människor eller extremister utan snarare av vår lydnad till nationalstater, gränser, kapitalism, egendom och konsumtion. Ras, kön, klass och kapitalism är inte olika sfärer. De trasslar in sig i varandra, och de bygger varandra. Men det är inte så att det ena är orsakat av det andra,
Konsumtion-nationalism-rasism: Sara Ahmed Läs mer »
Hur produceras rasism av de som kämpar mot rasism? I denna text vaskar jag fram olika tekniker för hur vithet produceras av antirasiter, feminister och civil olydnads-aktivister. Jag använder analyser från kritiska vithetsstudier, samt från feministisk och postkolonial forskning. Texterna är främst publicerade i Tidskrift för genusvetenskaps temanummer ”Vithet”. Fokus för forskarna i temanumret är
Vithet i antirasism, feminism & civil olydnad Läs mer »
Motstånd mot krig, förtryck och imperialism riskerar att bekräfta och förstärka det som bekämpas. I denna fristående artikel om Judith Butlers teori om ickevåld tar jag upp hennes kritik mot mångfalds- och erkännandepolitik. Hennes kritik och hennes förslag om koalitioner och andra lösningar är användbara för ickevåldsmotstånd och politisk kamp som frestas återskapa det som
Bortom mångkulturalismen: Judith Butler Läs mer »
Ulrich Becks kritik av metodologisk nationalism En gång i tiden började nationalstaten grunda sin makt ”på bindningen till en viss plats” (s 17). Ulrich Beck visar i Vad innebär globaliseringen? hur statens glasögon sprider sig och börjar användas även av vetenskapen. Sociologer, samhällsvetare så väl som folkrörelser skapar sig en fiktiv bild av att samhället
Träna bort containervärldsbilden Läs mer »
Nedan finns länkar till texter om rasifiering och våld. Rasifiering är handlingen att behandla folk annorlunda på grund av hudfärg. Ras finns alltså inte som biologiskt begrepp om människor. Ras produceras istället som maktmedel genom att människor rasifierias. Rasifiering använder sig av kropp, kultur, nationalitet och andra medel. Texter kring rasifiering, makt och våld Texter
Några texter om rasism och våld Läs mer »
Sara Ahmed analyserar hur antirasistisk skuld kan återskapa vithet och särskillnad, vilket sedan genom antirasism och mångfaldspolitik producerar en ny nationalistisk stolthet. Jag sammanfattar denna dynamik till tre steg. Sara Ahmed är queerfeminist och forskar kring kritiska vithetstudier. 1. Sara Ahmed visar hur obehaget inför vita och nationalistiska privilegier kan återskapa en vit självupptagenhet. Skuldkänslor återskapar
Antirasism som svensk stolhet: Sara Ahmed Läs mer »
Erkännande och erkännandepolitik är inte så vanliga begrepp i svenskan. Det används främst om att erkänna ett folk, en kultur eller en stat som i erkännandet av Palestina. Men det används också om att erkänna kvinnor, homosexuella och transpersoner som likvärdiga, och om att erkänna deras rättigheter. Här tar jag upp ett par aspekter av
Erkännandepolitik skapar gäster: Sara Ahmed Läs mer »
Integration kommer ursprungligen från latinets integrare – något som inte är helt görs helt. Här är en intressant kritik av integrationstänkandet från Statens Offentliga Utredningar: SOU 2005:41 Paulina de los Reyes & Masoud Kamali, s 7-8. ”Integrationspolitiken sätter upp ett mål om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund samtidigt
Kritik mot integration Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Offergöra flyktingar: tycka synd om som rasifiering Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Kultur är inte container Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Kunskap tar ej bort rasism: Sara Ahmed Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Ta hand om flyktingar – kolonial praktik Läs mer »
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
’Förstå dom’ som rasifiering Läs mer »
