Texter om civilsamhället
Motmakt som förstärkning av staten
Metodologisk nationalism
Hur laglydnad blir brott
Lydnad till staten har i domstolar dömts till brott i sådana fall där staten bryter mot internationell lag. Enligt domslut vid de internationella rättegångarna efter Andra världskriget har människor internationella plikter som står över nationella plikter. ”…the very essence of the Charter is that individuals have international duties which transcend the national obligations of obedience …
Hur laglydnad blir brott Läs mer »
Lydnaden ska vara total – konservativ kritik mot civil olydnad
Här tar jag upp lite av förhistorian till den konservativa och nationalistiska kritik som växer fram efter att Henry David Thoreau uppfinner civil olydnad 1849. John Lockes (1632–1704) och Jean-Jacques Rousseaus (1712–1778) teorier om samhällskontrakt förutsätter att individen ser majoritetens vilja som sin vilja. Genom att delta i nationalstatens omröstningar underställer sig individen frivilligt majoritetens …
Lydnaden ska vara total – konservativ kritik mot civil olydnad Läs mer »
Maktdelning blir starkare än enhet – Hegel
Ett system som hamnar i harmoni förlorar sin förmåga att utvecklas. Den borgerliga revolutionen uppfinner maktdelning som medel för att bevara konflikter inom staten. Och konflikterna måste fortsätta att utvecklas om staten ska utvecklas. Ifall konflikten mellan exempelvis domstolar och parlament upplöses genom att den ena underordnar sig den andre stagnerar staten och dess makt. …
Maktdelning blir starkare än enhet – Hegel Läs mer »
Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest
Moderna stater behöver protest och opposition som motor för att producera makt. Hegel visar att utan motpart stagnerar makten och makten försvagas. Ifall Hegel har rätt tenderar demokratier med starka proteströrelser att producera mer makt än diktaturer som lyckats krossa opposition och motstånd. Hegel menar alltså att kritik mot systemet är kritiskt för systemets fortlevnad. …
Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest Läs mer »
Nationalstat som religion
1762 lanserar Jean-Jacques Rousseau begreppet civilreligion för att beskriva hur staten organiserar ordning och sammanhållning med hjälp av riter och trosföreställningar (The Social Contract, 1762). Nationalstaten skapar sig helig auktoritet och gör sig till egen religion, med tiden möjligen den största världsreligionen. Hundrafemtio år efter Rousseau definierar religionsociologins ”fader” Émile Durkheim religion som ett system av …
Nationalstat som religion Läs mer »
Befria sig från container-världsbilden
Kolumn publicerad i Göteborgs Fria, 2008-01-02 Någon smart typ lyckas övertyga mig om att jorden inte alls är platt. Motvilligt accepterar jag detta, i varje fall logiskt. Fast hur långt tid tar det innan jag börjar se på jorden som rund, uppleva den som rund? Det är en sak att veta, men det tar ett …
Befria sig från container-världsbilden Läs mer »
God härskare och onda rådgivare
Det finns otaliga myter om den gode kungen som är omgiven av onda rådgivare. Lösningen i dessa myter är alltid att hitta ett sätt att ta sig förbi rådgivarna och nå ända fram till kungen med sanningen. Bara han verkligen inser hur det ligger till kommer han att regera rätt. Idag är denna myt starkare …
God härskare och onda rådgivare Läs mer »
Bortom riksorganisationer
Jag sitter vid ett runt träbord i caféet på Musikens Hus. Musiker Mot Rasisms har en stor gala här i Göteborg. Ett hundratal musiker uppträder under kvällen på två scener. Och ännu fler dansar! Och några gör som oss: analyserar rasism. Vid vårt bord funderade vi huruvida extremrasismens rasism är svag jämfört med det frekventa …
Bortom riksorganisationer Läs mer »
Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans
Hur kommer det sig att så många politiska och religiösa organisationer, samt folkrörelser, organiserar sig så att de återskapar nationalstaten? Hur blev riksorganisationer en så dominerande organisationsform. Är det så att nationalstaten styrde att det blev så? Eller är det istället så att riksorganisationer med tiden hamnar i resonans med varandra. De härmar varandra i …
Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans Läs mer »
Etik står över nationalstaten: Erich Fromm
Fascism är när vi sätter nationen som högsta värdet. När våra handlingar följer en princip som överordnar nationen. Och som därmed samtidigt underordnar andra värden som etik, solidaritet, befrielse. I demokratier brukar vi dock inte ideologiskt sätta nationen över alla andra värden. Ifall nationalstaten i praktiken ändå överordnas etik och befrielse är fascismen sällan ideologisk. …
Etik står över nationalstaten: Erich Fromm Läs mer »
Demokrati fastnar i kejsardemokrati – Chiara Bottici & Spinoza
Den parlamentariska revolution som ersatte kungaväldet saknade föreställningar om andra ordningar, om andra system. Den saknade fantasi, och just därför återskapade den kungarikets struktur. Filosofen Spinoza (1632-1677) var skeptisk till revolutioner utan fantasi och föreställningsförmåga. Chiara Bottici verkar som professor i filosofi i Europa och New York. Med hjälp av bland annat Spinoza reflekterar hon …
Demokrati fastnar i kejsardemokrati – Chiara Bottici & Spinoza Läs mer »
Krigets grammatik
Krig, stat och media utvecklar i sin kommunikation med varandra en krigets grammatik. Denna grammatik över- och underordnar människor. Den gör vissa sörjbara och den gör andra osörjbara. Ickevåldsgrupper och fredsgrupper dras ibland oavsiktligt in i krigets grammatik. De producerar därmed legitimitet för ett krig de bekämpar. Krigets grammatik Båda parter är ett uttryck som …
Sverige flockar sig – containerföreställningar
Föreställningar om maktordningar som stora sfärer kallas containerföreställningar: chimärer av stora lådor eller sfärer som omsluter mängder med saker. Förutom mode, kolonialism och kapitalism så använder vi gärna containerföreställningar på kultur. Folk påstås vara annorlunda för att de skulle komma från en annan kultur. Som om kulturer vore lådor snarare än vanor som trasslar in …
Sverige flockar sig – containerföreställningar Läs mer »
Nationalstaten är religion: Rousseau
När de borgerliga städerna etablerade sig som öar i de feodala samhällena växte det fram en föreställning om en nationalstat som skulle kunna ersätta kungar och feodalherrar. Nationalismen blev alltmer en konkurrerande religion till kungaväldet, till tron på en härskare med suverän makt. Redan från början lanserades nationalstaten som helig. Denna helighet var nödvändig ifall …
Nationalstaten är religion: Rousseau Läs mer »
Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson
Den borgerliga revolutionen avsätter kungen som diktator. När enhet inte längre kan återfinnas i centrum, genom suveränen, så blir staten en organisation bland andra organisationer. För att undvika detta söker tidiga borgerliga filosofer olika vägar för att skapa enhet i myllret runt staten. Redan tidigt uppfinns civilsamhället som medel för att skapa nationell enhet. 1640 …
Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson Läs mer »
Existerar civilsamhället? Michel Foucault
Civilsamhället existerar inte som ett samhälle. Och inte heller som en egen sfär. Civilsamhället är snarare en instruktion om vart vi ska vända oss och hur vi ska agera. I sina föreläsningar om biopolitik tar Michel Foucault avstånd från civilsamhället som något som existerar: “I think we should be very prudent regarding the degree of …
Existerar civilsamhället? Michel Foucault Läs mer »
Civilsamhället blir regeringens danspartner: Michel Foucault
Civilsamhället uppfinns av borgerliga tänkare för att begränsa staten. Resultatet blir märkligt nog att staten blir starkare än vad kungar och kejsare någonsin kunde vara. Michel Foucault förstår liberalismen som ett uppror mot staten. “The question of liberalism, understood as a question of ‘too much government’”[1]. Civilsamhälle uppfinns och tilldelas uppgiften att begränsa staten: “what …
Civilsamhället blir regeringens danspartner: Michel Foucault Läs mer »
Kan kritisk lydnad begränsa staten? – civilsamhället & Foucault
Liberalismens uppfinner civilsamhället för att både producera lydig underordning och samtidigt begränsa staten. De tidiga liberala tänkarna kämpade därför med problemet hur lydiga medborgare och lydiga organisationer skulle kunna begränsa staten så den inte blir totalitär. De önskade en lydig underordning som samtidigt kritiskt protesterade mot statens maktmissbruk. Michel Foucault visar hur underordningen är nedärvd …
Kan kritisk lydnad begränsa staten? – civilsamhället & Foucault Läs mer »
Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault
Det är inte så att ”regeringen” regerar. Inte bara. Civilsamhället rekryterar organisationer och medborgare, protestgrupper och rebeller, att själva regera. “Civil society … leads the individual to enlist ‘on the side of one tribe or community’”[1]. Genom att lojalt bli del av civilsamhället producerar organisationer och medborgare underordning och lydnad. Vi frestas gärna att skapa …
Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault Läs mer »
Existerar Sverige? Foucault & mikromakt
Den långa cyklisten pekar på sin karta. ”Ursäkta, kan du visa mig vägen till Samhället?” Den andra cyklisten nickar som om hon förutsätter att jag vet vägen. Hon undrar i förbifarten om Marknaden möjligtvis ligger på vägen till Samhället. De skulle behöva köpa lite att äta och några tillbehör till sina cyklar, ifall de nu …
Existerar Sverige? Foucault & mikromakt Läs mer »
Kämpa glokalt – undvik riksnivå
Psykologiskt, individuellt, lokalt, stat och globalt uppfattas som olika nivåer. Jag föreslår att sådana nivåer är chimärer, luftslott. Chimär kommer från franskans chimère fantasifoster, hjärnspöke. Paradoxalt nog suddar föreställningen om nivåer ut de lokala kamper som ständigt förs mellan mängder med olika maktintensiteter. Ett litet barn kan trampa på Apple så att Apple förlorar makten …
Kämpa glokalt – undvik riksnivå Läs mer »
Krig, terrorism och nation i resonans
Det engelska ”war” hör etymologiskt ihop med att skapa förvirring(1). Förvirringen kan kopplas till att krig också betydde stora angrepp, mycket dödande. Mycket dödande skapar förvirring. Krig skapar egna ordningar. Krigets ordning förvirrar medmänsklighet, jämlikhet, solidaritet, moral, samarbete och gemenskap. Terrorism är angrepp på civila vilket skapar skräck, vaksamhet, misstänksamhet och paranoia – terror(2). Terror …
Krig, terrorism och nation i resonans Läs mer »
Fascism
Fascism materialiseras när en grupp höjer sig över andra värden som moral, rättvisa och solidaritet. Andra värden bejakas, men fascism ställer den egna organisationen över andra värden. Fascism kan också upphöja ett värde över andra värden. Fascism har historiskt kopplats till en nation (ett folk) och till en stat. Nationalstaten och dess egna medborgare får …
Svenskhet blir vithet (nation & ras)
Svenskhet förknippas vanligen mer med vithet och ras än hur det associeras med faktiskt medborgarskap, födelseplats eller språkkunskap. Detta visar en kritisk forskningsantologi om vithet: ”En vit kropp associeras ofta med förmågan att tala svenska utan förhinder, något som inte med självklarhet gäller icke-vita. Om detta kan blandade, adopterade och de som tillhör den så …
Svenskhet blir vithet (nation & ras) Läs mer »
Fundamentalism i riksdag: postpolitiska
Riksdagsledamöter och ministrar säger ibland att de inte kan stödja civil olydnad eftersom de sitter i riksdagen eller regeringen. Lydnad har upphöjts till norm för riksdagen. En given norm ersätter därmed kravet på att argumentera för sitt agerande. Lydnaden slipper legitimeras. Total lydnad till lag är en form av fundamentalism. Lagfundamentalism görs ibland till den …
Fundamentalism i riksdag: postpolitiska Läs mer »
Feministisk geografi
I ”Intersektionella rumsligheter”, publicerad i Tidskrift för Genusvetenskap, tar Irene Molina upp ny spännande forskning som visar hur sexism, rum, land, nation och rasism flätas ihop till kraftfulla makttekniker. ”Hemmet” och bilden av hemmet används för att separera och ta kontroll över folk. Den utpekade separationen mellan invandrare och svenskar, eller mellan rika och fattiga …
Feministisk geografi Läs mer »
Ondska rekryterar ordentliga: Hannah Arendt
Flera av mina antirasistiska vänner fokuserar sin energi på ett högerparti som kommit in i riksdagen. Detta fokus riskerar att kamouflera de effektivt onda systemen. Hannah Arendt analyserar varför onda system inte rekryterar onda människor. Onda system rekryterar rediga människor. Onda människor platsar inte i onda system. Fanatiker och psykopater platser inte i onda system. …
Ondska rekryterar ordentliga: Hannah Arendt Läs mer »
Containervärldsbildens kollaps
En rörelse av forskare som kallar sig världssystemanalytiker lanserade under sjuttiotalet begreppet världssystem. Föreställningen är att de olika systemen bildar egna världar. Enligt Immanuel Wallerstein var valet av begreppet ’världssystem’ (world-system) ”avsedd att indikera att det inte var fråga om system, ekonomier och imperier som omfattar (hela) världen, utan om system, ekonomier och imperier som …
Containervärldsbildens kollaps Läs mer »
Sverige är inget samhälle
Göran Ahrne, professor i sociologi, avlivar flera av de myter som ickevåld, vänster och motståndsgrupper ofta fortfarande lever kvar i. Här är ett referat av hans spännande analys. Nationer är inte samhällen Den globala revolutionen ”innebär att staten inte längre kan ses som mittpunkten i samhället.” Samhället kretsar inte kring staten. ”En stat är inget …
Sverige är inget samhälle Läs mer »
Vem ska integreras?
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Demokrati blir postdemokrati
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Kultur är inte container
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen
Ta hand om flyktingar – kolonial praktik
Texter om ickevåld, konflikthantering, samhällsförändring, civil olydnad och plogbillsrörelsen