Metodologisk nationalism

Containerföreställningar om nationalstat och civilsamhälle

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Den borgerliga revolutionen producerar föreställningar om relativt autonoma sfärer eller boxar. Dessa kan placeras vertikalt och så beskrivs samhället ha skikt och nivåer. Sfärerna kan också framställas mer horisontellt som om nationalstaten består av separata sektorer. Att nationalstaten föreställs innehålla en […]

Containerföreställningar om nationalstat och civilsamhälle Läs mer »

Governmentality – Michel Foucault

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Civilsamhälle förverkligar sig som regerandetekniker. “Civil society is not a primary and immediate reality; it is something which forms part of modern governmental technology.”1 Civilsamhälle praktiserar, enligt Michel Foucault, den regerandeteknik som kallas liberalism.2 Liberalism regerar genom att göra uppror mot

Governmentality – Michel Foucault Läs mer »

Världsregering för internet

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024. Världsregeringar som reglerar olika delar av internet som ICANN (1998) och W3C (1994) är intressanta. Deras regerande bygger ganska öppet på motsättningar och begränsning av nationalstaternas makt. Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) regerar tekniskt över inter i internet.

Världsregering för internet Läs mer »

Sverige är inget samhälle

Göran Ahrne, professor i sociologi, avlivar flera av de myter som ickevåld, vänster och motståndsgrupper gärna lever kvar i. Här tar jag upp hans forskning om att nationalstater inte är samhällen. Citaten är från Göran Ahrnes artikel ”Upptäckten av det globala” från 2007. Nationer är inte samhällen Den globala revolutionen ”innebär att staten inte längre

Sverige är inget samhälle Läs mer »

Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism

En rörelse av forskare som kallar sig världssystemanalytiker lanserade under sjuttiotalet begreppet världssystem. Föreställningen är att de olika systemen bildar egna världar. Enligt Immanuel Wallerstein var valet av begreppet ’världssystem’ (world-system) ”avsedd att indikera att det inte var fråga om system, ekonomier och imperier som omfattar (hela) världen, utan om system, ekonomier och imperier som

Världssystem bryter sig ur metodologisk nationalism Läs mer »

Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault

Det är inte så att enbart ”regeringen” regerar. Civilsamhället rekryterar organisationer och medborgare, protestgrupper och rebeller, att vara med och regera. Undersöker vi var olika beslut tas upptäcker vi att flertalet av de som lyder tar beslut. De som underordnar sig tar tillsammans fler beslut än den så kallade ”regeringen”. Och många av ”regeringens” beslut

Civilsamhället rekryterar oss att regera: Michel Foucault Läs mer »

Kan kritisk lydnad begränsa staten? – Foucault om civilsamhället

Liberalismen uppfinner civilsamhället både för att producera lydig underordning och dessutom begränsa staten. De tidiga liberala tänkarna kämpade därför med problemet hur lydiga medborgare och lydiga organisationer ska kunna begränsa staten så den inte blir totalitär. De önskade en lydig underordning som samtidigt kritiskt protesterade mot statens maktmissbruk. Visionen om att underordna sig nationalstaten och

Kan kritisk lydnad begränsa staten? – Foucault om civilsamhället Läs mer »

Maktdelning starkare än enhetlighet – Hegel

Ett system som hamnar i balans och harmoni förlorar sin förmåga att utvecklas. Den borgerliga revolutionen uppfinner maktdelning för att bevara konflikter inom staten. Och konflikterna måste fortsätta att utvecklas om staten ska utvecklas. Ifall konflikten mellan exempelvis domstolar och parlament upplöses genom att den ena underordnar sig den andre stagnerar staten. Makten försvagas. Paradoxalt

Maktdelning starkare än enhetlighet – Hegel Läs mer »

Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson

Den borgerliga revolutionen avsätter kungen som diktator. När enhet inte längre återfinns i centrum, representerad av suveränen, så blir den framväxande staten en organisation bland andra organisationer. För att undvika detta söker tidiga borgerliga filosofer olika vägar för att producera enhet i myllret. Tidigt uppfinns nationen (folket) som ersättning för konungens rike. Snart uppfinns även

Civilsamhället samlas runt staten: Hobbes, Locke, Ferguson Läs mer »

Civilsamhället blir regeringens partner: Michel Foucault

Civilsamhället uppfinns under den borgerliga revolutionen för att begränsa staten. Märkligt nog blir resultatet att staten blir mäktigare och mer styrande än någonsin kungar och kejsare. Michel Foucault förstår liberalismen som ett uppror mot staten. “The question of liberalism, understood as a question of ‘too much government’”[1]. Civilsamhälle uppfinns och tilldelas uppgiften att begränsa staten:

Civilsamhället blir regeringens partner: Michel Foucault Läs mer »

Nationalstaten blir religion: Rousseau

När borgerliga städer etablerade sig som öar i de feodala ordningarna växte utopin om nationalstaten fram. Utopin var att en nationell stat skulle kunna ersätta kungar och feodalherrar. Redan tidigt lanserades nationalstaten som helig. Denna helighet var nödvändig för att nationalstaten skulle kunna tränga undan andra upphöjda ordningar. 1762 skriver Jean-Jacques Rousseau ”no state has

Nationalstaten blir religion: Rousseau Läs mer »

Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest

Moderna stater behöver protest och opposition för att producera makt. Hegel visar att utan motpart stagnerar makten, den förlorar en kraftkälla. Ifall Hegel har rätt tenderar demokratier med starka proteströrelser att producera mer makt än diktaturer som försöker krossa motstånd och opposition. Hegel menar alltså att kritik mot systemet är kritiskt för systemets fortlevnad. Möjligen

Protest blir maktens motor – Hegel & postprotest Läs mer »

Organisationer blir samhällen – befrielse från metodologisk nationalism

Metodologisk nationalism sätter likhetstecken mellan samhället och nationalstaten. Journalister, forskare och aktivister tycker sig se skepnaden av Samhället, en stor sfär som innesluter oss. Och den där sfären verkar ha något sorts centrum, en regering. Identitet mellan samhälle och stat producerar en form av vidskepelse. Vidskepelse ska inte förstås som rena fantasier utan som en

Organisationer blir samhällen – befrielse från metodologisk nationalism Läs mer »

Hur laglydnad blir brott

Lydnad till staten har i domstolar dömts till brott i sådana fall där staten bryter mot internationell lag. Enligt domslut vid de internationella rättegångarna efter Andra världskriget har människor internationella plikter som står över nationella plikter. ”…the very essence of the Charter is that individuals have international duties which transcend the national obligations of obedience

Hur laglydnad blir brott Läs mer »

Lydnaden ska vara total – konservativ kritik mot civil olydnad

Här tar jag upp lite av förhistorian till konservativ och nationalistisk kritik mot Henry David Thoreau och hans uppfinning av civil olydnad 1849. John Lockes (1632–1704) och Jean-Jacques Rousseaus (1712–1778) menar att samhällskontraktet förutsätter att individen ser majoritetens vilja som sin vilja. Genom att exempelvis delta i nationalstatens omröstningar underställer sig individen frivilligt majoritetens vilja.

Lydnaden ska vara total – konservativ kritik mot civil olydnad Läs mer »

Nationalstat som religion

1762 lanserar Jean-Jacques Rousseau begreppet civilreligion för att beskriva hur staten organiserar ordning och sammanhållning med hjälp av riter och trosföreställningar (The Social Contract, 1762). Nationalstaten skapar sig helig auktoritet och gör sig till egen religion, med tiden möjligen den största världsreligionen. Hundrafemtio år efter Rousseau definierar religionsociologins ”fader” Émile Durkheim religion som ett system av

Nationalstat som religion Läs mer »

Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans

Hur kommer det sig att så många politiska och religiösa organisationer, samt folkrörelser, organiserar sig så att de återskapar nationalstaten? Hur blev riksorganisationer en så dominerande organisationsform. Är det så att nationalstaten styrde att det blev så? Eller är det istället så att riksorganisationer med tiden hamnar i resonans med varandra. De härmar varandra i

Riksorganisationer blir konformistiska genom resonans Läs mer »

Etik står över nationalstaten: Erich Fromm

Fascism är när vi sätter nationen som högsta värdet. När våra handlingar följer en princip som överordnar nationen. Och som därmed samtidigt underordnar andra värden som etik, solidaritet, befrielse. I demokratier brukar vi dock inte ideologiskt sätta nationen över alla andra värden. Ifall nationalstaten i praktiken ändå överordnas etik och befrielse är fascismen sällan ideologisk.

Etik står över nationalstaten: Erich Fromm Läs mer »

Demokrati fastnar i kejsardemokrati – Chiara Bottici & Spinoza

Den parlamentariska revolution som ersatte kungaväldet saknade föreställningar om andra ordningar, om andra system. Den saknade fantasi, och just därför återskapade den kungarikets struktur. ”A people accustomed to royal authority and held in check only by it, will despise any lesser authority and hold it in contempt.” ”This is why a people have often been

Demokrati fastnar i kejsardemokrati – Chiara Bottici & Spinoza Läs mer »

Krigets grammatik

Krig, stat och media utvecklar i sin kommunikation med varandra en krigets grammatik. En sådan grammatik över- och underordnar människor. Och den legitimerar våld. Vissa görs sörjbara och andra görs osörjbara. Ickevåldsgrupper och fredsgrupper dras ibland oavsiktligt in i krigets grammatik. De producerar därmed legitimitet för ett krig de bekämpar.  Krigets grammatik Båda parter osynliggör

Krigets grammatik Läs mer »

Sverige flockar sig – containerföreställningar

Föreställningar om maktordningar som stora sfärer kallas containerföreställningar: chimärer av stora lådor eller sfärer som omsluter mängder med saker. Förutom mode, kolonialism och kapitalism så använder vi gärna containerföreställningar på kultur. Folk påstås vara annorlunda för att de skulle komma från en annan kultur. Som om kulturer vore lådor snarare än vanor som trasslar in

Sverige flockar sig – containerföreställningar Läs mer »

Kämpa glokalt – undvik riksnivå

Psykologiskt, individuellt, lokalt, stat och globalt uppfattas som olika nivåer. Jag föreslår att sådana nivåer är chimärer, luftslott. Chimär kommer från franskans chimère fantasifoster, hjärnspöke. Paradoxalt nog suddar föreställningen om nivåer ut de lokala kamper som ständigt förs mellan mängder med olika maktintensiteter. Ett litet barn kan trampa på Apple så att Apple förlorar makten

Kämpa glokalt – undvik riksnivå Läs mer »

Krig, terrorism och nation i resonans

Det engelska ”war” hör etymologiskt ihop med att skapa förvirring(1). Förvirringen kan kopplas till att krig också fick betydelsen stora angrepp, mycket dödande. Mycket dödande skapar förutom mördandet dessutom förvirring. Krig skapar dock samtidigt egna ordningar. Dessa ordningar producerar oordning. Krigets ordningar förvirrar medmänsklighet, jämlikhet, solidaritet, moral, samarbete och gemenskap. Krig där civila dödas producerar

Krig, terrorism och nation i resonans Läs mer »

Fascism

Fascism materialiseras när en grupp höjer sig över andra värden som moral, rättvisa och solidaritet. Andra värden bejakas, men fascism ställer den egna organisationen över andra värden. Fascism kan också upphöja ett värde över andra värden. Fascism har historiskt kopplats till en nation (ett folk) och till en stat. Nationalstaten och dess egna medborgare får

Fascism Läs mer »

Svenskhet blir vithet (nation & ras)

Svenskhet förknippas vanligen mer med vithet och ras än hur det associeras med faktiskt medborgarskap, födelseplats eller språkkunskap. Detta visar en kritisk forskningsantologi om vithet: ”En vit kropp associeras ofta med förmågan att tala svenska utan förhinder, något som inte med självklarhet gäller icke-vita. Om detta kan blandade, adopterade och de som tillhör den så

Svenskhet blir vithet (nation & ras) Läs mer »

Fundamentalism i riksdag: postpolitiska

Riksdagsledamöter och ministrar säger ibland att de inte kan stödja civil olydnad eftersom de sitter i riksdagen eller regeringen. Lydnad har upphöjts till norm för riksdagen. En given norm ersätter därmed kravet på att argumentera för sitt agerande. Lydnaden slipper legitimeras. Total lydnad till lag är en form av fundamentalism. Lagfundamentalism görs ibland till den

Fundamentalism i riksdag: postpolitiska Läs mer »

Feministisk geografi

I ”Intersektionella rumsligheter”, publicerad i Tidskrift för Genusvetenskap, tar Irene Molina upp ny spännande forskning som visar hur sexism, rum, land, nation och rasism flätas ihop till kraftfulla makttekniker. ”Hemmet” och bilden av hemmet används för att separera och ta kontroll över folk. Den utpekade separationen mellan invandrare och svenskar, eller mellan rika och fattiga

Feministisk geografi Läs mer »

Ondska rekryterar ordentliga: Hannah Arendt

Flera av mina antirasistiska vänner fokuserar sin energi på ett högerparti som kommit in i riksdagen. Detta fokus riskerar att kamouflera de effektivt onda systemen. Hannah Arendt analyserar varför onda system inte rekryterar onda människor. Onda system rekryterar rediga människor. Onda människor platsar inte i onda system. Fanatiker och psykopater platser inte i onda system.

Ondska rekryterar ordentliga: Hannah Arendt Läs mer »

Träna bort containervärldsbilden

Ulrich Becks kritik av metodologisk nationalism En gång i tiden började nationalstaten grunda sin makt ”på bindningen till en viss plats” (s 17). Ulrich Beck visar i Vad innebär globaliseringen? hur statens glasögon sprider sig och börjar användas även av vetenskapen. Sociologer, samhällsvetare så väl som folkrörelser skapar sig en fiktiv bild av att samhället

Träna bort containervärldsbilden Läs mer »