Frågandet har en riktning, en öppenhet från frågaren för svar och nya tankar. Frågan anger ett intresse från frågaren att lära sig något med hjälp av någon annan, den som frågan är riktad till. Frågandet är alltså en del av ett samtal. Det finns dock några kvasi frågor som kan fungera som maktmedel.
Pedagogiska frågan
Innehåll
Det finns ingen frågare. Den som ställer frågan frågar inte utan tror sig veta. Som Pippi Långstrump sa till fröken när hon skulle pröva att gå i skolan. Varför frågar du för när du kan svaret själv. Möjliga missbrukare: lärare, kursledare, politiker.
Retoriska frågan
Det finns vare sig en frågare eller en svarare. Frågaren frågar inte, och vill inte ha något svar. Möjliga missbrukare: ledare, politiker.
Vinklade frågan
Precis som i den pedagogiska frågan finns det inte heller här en frågare. Den som ställer frågan frågar inte, utan vill ha ett visst svar. Möjliga missbrukare: kursledare, forskare, förhörsledare, journalister.
Per Herngren
2003-01-31, version 0.1
Referens
Texten är inspirerad av Hans-George Gadamer, Sanning och metod, Daidalos, 1997, original 1960.