Bourdieus fältteori bryter med förklaringar av kultur som identitetsökande: att visa vem du är. Bourdieu avvisar voluntarism och individuella förklaringar. Fält producerar olika dynamiker. Fältet agerar och kan inte reduceras till ett instrument för individen eller gruppen. Fält är alltså inte en spelplan med individuella pjäser. Maktpositioner och dispositioner (möjligheter, färdigheter) i ett fält blir […]
Kultur är inte uttryck – Bourdieu Läs mer »
Bourdieus reflexiva sociologi ramlar in i gnosticism och subjektivism Jag ska här försöka argumentera för att Bourdieus vetenskapliga krav på att objektivera objektiveringen lyfter upp forskning i en särskild och därmed ohållbar position. Den teoretiska kunskapen kan enligt honom teoretisera sig själv till skillnad från praktisk kunskap. Forskningen förstår sig själv som subjekt i forskningen.
Bourdieus gnosticism Läs mer »
Här är ett utkast till en revolutionär undersökning av disposition utifrån Aristoteles, Merleau-Ponty och Bourdieu. Den tar även hjälp av Butlers förkroppsligande av genus – mat(t)erialisering av ordningar. Disposition associerar vi med Aristoteles undersökning av dygd, som benägenhet till mod eller feghet, ambition eller lättja, självkontroll eller passion (Nicomachean Ethics). Denna inrotning i karaktären skiljer
Disposition och revolution Läs mer »
