Civil olydnad skyldighet snarare än taktik

I debatter om civil olydnad argumenteras det ibland utifall det är taktiskt riktigt att använda civil olydnad. Civil olydnad reduceras därmed till del av en maktkamp.

Juridiskt och etiskt går det att argumentera för att civil olydnad under olika förhållanden snarare blir en skyldighet än en taktik. Exempelvis vid vapenhandel till krig som dödar bruna och fattiga. Eller när demokrati monteras ner. Eller vid utvisning av flyktingar som flyr krig och förtryck.

Lydnad blir ett brott

Civil olydnad blir en skyldighet ifall lydnad är ett brott. Internationell lag fastställer att lydnad vid vissa tillfällen är brott och olydnad en skyldighet. Mest känt är domsluten från internationella domstolen efter Andra världskriget.

Lydnad till staten som brott citerat från domslut vid Nuremberg (Nürnberg) rättegångarna efter Andra världskriget:

“…the very essence of the Charter is that individuals have international duties which transcend the national obligations of obedience imposed by the individual State. He who violates the laws of war cannot obtain immunity while acting in pursuance of the authority of the State, if the State in authorising action moves outside its competence under international law.”
The Law of the Charter The Nuremberg Charter 1945.

Under rättegångar mot plogbillsgrupper som avrustat vapen med hammare argumenterar “plogbillarna” utifrån internationell lag, nationell lag och etiska principer att det vore ett brott att inte avrusta vapnen och därmed lagligt att avrusta dem. Flera juryer i England och Skottland och en domare i Skottland har stött denna tolkning och frikänt plogbillar som avrustat vapen för miljontals pund.

Per Herngren
2 september 2006, version 0.2

Referens

Nuremburg War Crimes Tribunal 1945:
http://www.nizkor.org/hweb/imt/tgmwc/judgment/j-law-charter-02.html
http://www.nizkor.org/hweb/imt/tgmwc/judgment/j-law-charter-01.html

Plogbillsaktioner

Kommentera gärna