Plogbillsgrupper hamrar med hammare för att smida om vapen till något som kan föda människor. Namnet plogbillar kommer från att plogbillsgrupperna hörsammar två profeter Jesaja och Mika: “De skall smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar. (Mika 4:3) Båda är profeter i judendom, kristendom och islam.
Flertalet plogbillsgrupper försöker bryta sig ur den instrumentella synen på saker och aktioner. Varje handling under aktionen försöker istället vara ett mål i sig. Prylarna behandlas därför med omsorg. Och ofta kommer de från rättvis handel eller från hantverkare. Nedan är en beskrivning av vad olika plogbillsgrupper packar med sig när de ska avrusta ett vapen.
- Smida vapen. Plogbillar tar med sig var sin smideshammare för att börja smida om ett vapen. Snickarhammare tenderar att gå av när man avrustar vapen av hård metall. Metallhammare eller smideshammare håller bättre. Vissa metaller kan smidas om direkt till något som kan föda istället för döda. Gjutjärn som i bazookas kan behöva knackas ned till bitar för framtida omgjutning.
- Liturgi. Före och efter avrustningen av vapnet utför många plogbillsgrupper liturgier med textläsning och delning av måltid. För att förankra solidariteten under sakframställan i rättegången används gärna saker från befrielsegrupper man har kontakt med, samt juice, vin, bröd och kakor gjorda av fair trade råvaror. Leitourgia är gammalgrekiska och betyder ”offentligt arbete” eller ”uppdrag i det allmännas tjänst”.
- Bevismaterial. Hammare, texter om ickevåld, internationell lag, lagboken, bibel, koranen eller andra texter som plogbillsgruppen vill ta upp under rättegången läggs på det som innan avrustningen varit ett vapen. Ifall polis registrerar sakerna som bevis blir det svårare för domare att utesluta det under rättegången som irrelevant.
- I ryggsäcken kan man ha någon bok att läsa i cellen innan omsorgsgruppen börjat skicka in böcker. Den gripne måste ibland förhandla om att få ta in böckerna i cellen. Vid ett tillfälle när jag var häktad sa jag att jag väntar med förhör tills om några dagar när vi vet mer. Ett par dagar senare erbjöd sig förhörsledaren att jag skulle få in allt från ryggsäcken i cellen ifall jag gick med på att delta i förhör. Jag förklarade att jag inte förhörsvägrade för att idka utpressning eller för att förhandla. Nänä, jag vet. Se det bara som ömsesidigt stöd, sa förhörsledaren.
- Minnesanteckning. Risken är att allt gruppen har med sig beslagtas de första dagarna i cellen. Därför skriver vi ofta ner telefonnummer till vår advokatkontakt samt plogbillsgruppens kontaktperson på underarmen eller vaden.
- Stängsel. För att ta sig över stängsel har plogbillsgrupper vikt kartong över taggtråd. Stegar kan tillverkas genom att fläta in pinnar där stängslet vinklar sig. Ibland har vi med avbitartänger klippt upp vackra ingångar kantade med vinrankor. Avgörande för aktion och rättegång är att vi i varje detalj fokuserar på att skapa och bygga så det inte misstolkas som vandalism.
- Låst dörr. Igge från gruppen Jas till plogbillar hade med sig en mindre kofot för att ta sig in i JAS-hangaren. Han kom på att han kunde ta med sig ett lätt metallrör. Röret använde gruppen för att förlänga kofoten så den fick större momentum när de bände upp dörren in till hangaren. Det fungerade, i hangaren avrustade de bombfästena på ett JAS-plan.
- Möte med vakter och polis. Som omsorg om de personer gruppen möter inne på fabrik eller militärbas har plogbillsgrupper med sig fair trade kaffe och fika att bjuda på. Att möta och fika tillsammans med ordningspersonal är inom ickevåld ett mål i sig. Det är alltså inte ett instrument för propaganda eller taktik. Ofta ber vi under kaffepausen polis att ge oss konstruktiv kritik. Polis och vakter förvandlar sig till rådgivare.
Per Herngren
Juni 2023, version 0.1