Under historien har inföding, invandrare och andra ord använts för att reproducera vit, upplyst medelklass som hjälper de mindre upplysta, de som inte klarar sig utan det vita, västerländska.
’Förorten’ som rasifiering
Boka kurs med Per Herngren
Er organisation beställer behovsanpassad utbildning, med möjlighet till uppföljning och fortsatt utbildning.
Per Herngren är utsedd till Årets Folkbildare i Sverige. War Resisters International utvalde Per till en av världens mest erfarna ickevåldstränare. Han har publicerat fjorton böcker på fyra språk.
Beställ kurs med Per till er organisation
Han har utbildat i konfliktingripande sedan 1985 i Europa, Centralasien, Mellanöstern samt i Syd- och Nordamerika.
De senaste åren har ”förorten” lanserats som ett begrepp för att peka ut oupplysta som behöver hjälp av ’upplyst’ medelklass. Upplysning kan handla om rättigheter, feminism, hbtq eller demokrati.
’Förorten’ rasifierar grupper samtidigt som ordet kamouflerar rasifieringen genom att härleda det till en huvud ort. Som med det gamla begreppet u-land, utvecklingsland, används plats för att generalisera och bunta ihop människor. Förort blir svårare att genomskåda än ord som mer direkt buntar ihop en grupp, som exempelvis ’flyktingar’, invandrare eller ’EU-immigranter’.
Homonationalism
Förorten-utpekandet som återskapar upplyst medelklass och Dom därute som oupplysta har en liknande dynamik som andra metoder för att definiera medelklassen som upplyst. Ett motsvarande exempel är homonationalism som Jasbir Puar kritiserar i sin bok om homonationalism. Hbtq-rörelser pekar, enligt Puar, ibland ut människor från tredje världen, immigranter, flyktingar, muslimer och afrikaner som oupplysta i hbtq-frågor medan det vita väst förutsätts vara mer upplyst och mer utvecklat.
Per Herngren
10 oktober 2016, version 0.1.2
Referens
Jasbir Puar, Terrorist Assemblages: Homonationalism in Queer Times, Durham: Duke University Press, 2007.
Per Herngrens texter om Sara Ahmed.