“If the knowledge of the unconscious were as important to the patient as the inexperienced psychoanalyst believes the cure would be effected if the patient attended lectures or read books on the subject.” (Freud, 1909)
“But these measures have just as much influence on the symptoms of nervous complaints as the distribution of menus has on hunger during a famine. The comparison is useful even beyond its original application, as the imparting of the unconscious to the patient regularly has the result of sharpening his conflict and of exaggerating his complaints.” (Freud, 1909)
Sigmund Freud kritiserar sina kollegor för deras tro att upplysning, diagnos, fakta och information hjälper patienterna att lösa sina problem. Freuds kritik blir dessutom en skarp kritik mot upplysning och information för att lösa politiska problem.
Freud är inte negativ mot fakta och information. Det behövs precis som vi behöver verktyg för att bygga. Han kritiserar snarare tron på att spridande av fakta och information skulle lösa problem. Att sprida information utan en omvandlingsprocess kan förvärra problemen, enligt honom. Citaten från Freuds kritik är insprängda här i texten.
Ifall vetskapen om det onda räckte för att bota elände skulle folk kunna gå på föreläsningar eller läsa en informativ bok. Men sådana åtgärder har lika stor politisk betydelse som att dela ut menyer eller recept under en svält, enligt Freud.
Att överföra information till politiker och medborgare om hotet kring klimat eller krig kan, enligt Freuds kritik, dessutom leda till att aktivister övergår från att genomföra lösningar till att istället protestera och klaga. Fakta och information får i så fall funktionen av flykt från genomförandet av förändring.
“It is easy to refer it to ignorance. It is a conception long since combated, based on a most superficial judgment, that the patient suffers from a lack of knowledge and when this ignorance is removed through enlightenment (…) he must become well. It is not this lack of knowledge in itself that is the pathogenic motive, but the determination of this ignorance by inner resistances which first called forth this ignorance and still supports it. The task of the therapy lies in the combating of these resistances.” (Freud, 1909)
Det är vanligt att skylla världens problem på okunskap. Skulle vi bara nå fram med rätt information kommer det att bli bra. Att politiker, medborgare och beslutsfattare lider av brist på kunskap är en felaktig analys. Rasism och homofobi tas inte bort genom att sprida fakta. Klimatet räddas inte av att informera om problemen.
Det är inte okunnighet som är det sjuka i samhället. Problemet är motstånd mot att genomföra förändring. Fokus behöver vara på processen att övervinna oviljan till långvarig organisatorisk kamp. Bland aktivister finns motstånd mot att praktiskt bearbeta det onda i våra samhällen, det behövs en lång process att bearbeta detta motstånd. Ickevåld är uthållig träning i att ingripa mot lydnaden till sjuka institutioner. Lydnaden har dock ett kraftfullt immunförsvar så tillfrisknandet kräver tid och mycket arbete.
“But as the psychoanalysis cannot dispense with such information it dictates that it should be imparted only after the two following conditions have been fulfilled. First, after the patient has through preparation, himself come into the surrounding of his repression; and secondly, after he has become so attached to the physician (transference) that his feeling toward the latter would make the newer flight impossible.
Only through the fulfillment of these conditions does it become possible to recognize and master the resistances which have led to repression and ignorance. Hence a psychoanalytical procedure assumes from the beginning a longer contact with the patient”. (Freud, 1909)
Samhällsförvandling genomförs när vi tillsammans går igenom en omfattande förberedelse för förändring. Det krävs träning, samtal och bearbetning. Bearbetningen innebär ett ständigt ingripande i det onda. Att faktiskt ingripa hör ihop med analys, förberedelse och träning. Det ena kommer inte före det andra.
Kamp är överföring från destruktiva vanor, rutiner och resurser till rättvisa, jämlika och demokratiska ordningar. Det kräver kamp med känslor mer än att veta vad som är problemet. Maktordningar lever vidare med hjälp av känslor. Känslor producerar dragkraft som drar oss in i lydnad.
För att bryta detta krävs en överföring av gravitationskraft. Att lämna destruktiv dragkraft och låta oss dras med i friskare dragkraft kallar Freud överföring. Överföring tar tid och kräver uthållighet.
Samhällsomvandling är alltså en överföring så vi dras med av en konstruktiv ordning. Samhällsförändring är att byta gravitation.
“It is therefore not enough that the physician should know some of the results of psychoanalysis, but he must also be well versed in its technique if he wishes to guide his medical actions by psychoanalytic viewpoints. This technique can not yet be learned from books and to acquire it through one’s self requires great sacrifices of time, effort and success. Like other medical techniques it is best learned from those who have already mastered it. It is therefore certainly not a matter of indifference for the criticism of the case on which I base my remarks, that I do not know nor have I ever heard the name of the physician who is supposed to have given such advice.” (Freud, 1909)
Att dela fakta och vetskap om problemet, kan alltså få funktionen av flykt. Att veta var problemet ligger ersätter i så fall genomförande av förändring. Teknikerna för samhällsomvandling kan inte läras ut via information och böcker. Samhällsomvandling kräver långvarig träning i demokrati, jämlikhet, ickevåld samt i att faktiskt ingripa i det destruktiva, i förtryck och våld.
Per Herngren
15 juli 2022, version 0.1.3
Referens
Sigmund Freud, “Chapter 11: Concerning ”Wild” Psychoanalysis”, Selected Papers on Hysteria and Other Psychoneuroses, NY: The Journal of nervous and mental disease publishing company, 1909.
