Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024.
Civilsamhälle förverkligar sig som regerandetekniker. “Civil society is not a primary and immediate reality; it is something which forms part of modern governmental technology.”1
Civilsamhälle praktiserar, enligt Michel Foucault, den regerandeteknik som kallas liberalism.2 Liberalism regerar genom att göra uppror mot staten.3 Det skiljer sig från den konservativa tradition som betonar lojalitet och identitet med staten.
Civilsamhället tilldelas både uppgiften att begränsa staten och samtidigt bli med i regerandet.4 Att civilsamhället blir med i regerandet gör att staten kan bli mer styrande än kungar och kejsare. Detta möjliggörs eftersom regerandet decentraliseras till mängder av organisationer, institutioner, företag och grupper.5 Opposition mot staten görs alltså till del av regerandet. Regerande genom opposition reglerar och effektiviserar staten.6
Medregerande
Michel Foucaults begrepp governmentality utforskar konsten att bli med i regerandet. Jag föreslår medregerande som översättning. Ordet mentality i governmentality har idag fått en mer individualistisk betydelse av attityd än hur Foucault använder det. Governmentality missförstås därför gärna.
Medregerande ska dock inte enbart förstås som att vara med och regera. Foucault undersöker hur regerande reglerar regerandet.
Traditionella föreställningar om hur makt finns däruppe ovanför oss, och hur vi styrs av denna högre makt, vänder Foucault upp och ner7. Civilsamhället ordnar ordningen. Tillsammans med staten förvandlar civilsamhället företag och organisationer, grupper och medborgare till ett myller av regerande organ.
Myller av regerande
Dessutom regerar själva regerandet. Governmentality regerar därmed över både civilsamhälle och stat.8 Således är governmentality inte något maktmedel som staten har kontroll över.9 Här missförstår många Foucault. Att det skulle existera någon regering som ensam regerar blir vidskepelse. Foucault utforskar relationer mellan olika former av regerande. Som forskningsmetod bryter begreppet sig ur enkla förklaringar som regering eller styrande i singularis.
Enligt Foucault kräver governmentality att negerandet införlivas som ordning för regerandet.10 Att vara emot blir regerandeteknik. För att det liberala regerandet ska bli möjligt måste därför organisationer och medborgare vända sig mot staten.
Ett annat missförstånd är att governmentality reduceras till påverkan. Det är inte budskap och åsikter från civilsamhället som utgör medregerandet. Det är snarare hur civilsamhället agerar. Regerande begränsar sig inte till att producera tyckande, istället förkroppsligar det en politisk praktik. Civilsamhälle formar hur regerande ska regera: ”this notion of civil society, amount to an attempt to answer the question … how to govern”11. “Civil society is … a concept of governmental technology”12. Staten regerar tillsammans med sin negation.
Den moderna staten och civilsamhället gör sig på så sätt beroende av varandra. De blir beroende av att vara varandras motparter.
Per Herngren
2024 03 23, version 0.1
Fotnoter
1 Michel Foucault, The Birth of Biopolitis, Lectures at the Collège de France, 1978-79, New York: Palgrave Macmillan, 2008, p 297.
2 “Civil society … seems to me to be absolutely correlative to the form of governmental technology we call liberalism, that is to say, a technology of government whose objective is its own self-limitation” Michel Foucault, The Birth of Biopolitis, Lectures at the Collège de France, 1978-79, New York: Palgrave Macmillan, 2008, p 297.
3 “The question of liberalism, understood as a question of ‘too much government’” Michel Foucault, The Birth of Biopolitis, Lectures at the Collège de France, 1978-79, New York: Palgrave Macmillan, 2008, p 321.
4 ”civil society is analyzed in Germany in terms of the opposition and relation between civil society and the state.” Michel Foucault, The Birth of Biopolitis, Lectures at the Collège de France, 1978-79, New York: Palgrave Macmillan, 2008, p 309.
5 ”Assuming that “governing” is different from “reigning or ruling” and not the same as “commanding” or “laying down the law” or being a sovereign, suzerain, lord, judge, general, landowner, master, or a teacher, assuming therefore that governing is a specific activity, we now need to know something about the type of power the notion covers.” Michel Foucault, Security, Territory, Population: Lectures at the Collège de France, 1977-78, Palgrave Macmillan 2009, p 115-116.
6 “a tool for the criticism of reality … of a governmentality to which one is opposed and whose abuses one wants to limit, … it will be possible to find liberalism both as a regulative schema of governmental practice and as a sometimes radical oppositional theme.” Michel Foucault, The Birth of Biopolitis, Lectures at the Collège de France, 1978-79, New York: Palgrave Macmillan, 2008, p 320.
7 Foucault lanserar inte en individualistisk teori som förklarar politik utifrån individens åsikt, attityd eller föreställning. Inte heller skapar han en teori om hur en regering högt däruppe styr oss. Han analyserar snarare medregerande mellan stater, organisationer, företag och grupper, hur rutiner och vanor införlivas i regerandet.
8 ”But the state is only an episode in government, and it is not government that is an instrument of the state. Or at any rate, the state is an episode in governmentality.” Michel Foucault, Security, Territory, Population: Lectures at the Collège de France, 1977-78, Palgrave Macmillan 2009, p 248.
9 ”But the state is only an episode in government, and it is not government that is an instrument of the state. Or at any rate, the state is an episode in governmentality.” Michel Foucault, Security, Territory, Population: Lectures at the Collège de France, 1977-78, Palgrave Macmillan 2009, p 248.
10 ”By this word ‘governmentality’ I mean three things. First, by ‘governmentality’ I understand the ensemble formed by institutions, procedures, analyses and reflections, calculations, and tactics that allow the exercise of this very specific, albeit very complex, power that has the population as its target, political economy as its major form of knowledge, and apparatuses of security as its essential technical instrument. Second, by ‘governmentality’ I understand the tendency, the line of force, that for a long time, and throughout the West, has constantly led towards the pre-eminence over all other types of power – sovereignty, discipline, and so on – of the type of power that we can call ‘government’ and which has led to the development of a series of specific governmental apparatuses (appareils) on the one hand, [and, on the other] to the development of a series of knowledges (savoirs). Finally, by ‘governmentality’ I think we should understand the process, or rather, the result of the process by which the state of justice of the Middle Ages became the administrative state in the fifteenth and sixteenth centuries and was gradually ‘governmentalized’.” Michel Foucault, Security, Territory, Population: Lectures at the Collège de France, 1977-78, Palgrave Macmillan 2009, p 108.
11 Michel Foucault, The Birth of Biopolitis, Lectures at the Collège de France, 1978-79, New York: Palgrave Macmillan, 2008, p 295.
12 Michel Foucault, The Birth of Biopolitis, Lectures at the Collège de France, 1978-79, New York: Palgrave Macmillan, 2008, p 296.
