Ickevåldsträning i skola, gymnasium och läroplan

”Skolväsendet vilar på demokratins grund” (Läroplan för gymnasieskolan, 2011). Men i ickevåld är demokrati inte bara en grund. Demokrati används mer som ett verb än ett substantiv. Demokrati är något som organisationer och samhällen ständigt behöver träna, praktisera, finslipa och utveckla i nya riktningar. I så fall behöver demokrati genomsyra samhällen och skolor snarare än att förpassas ner till grunden. (Herngren & von Busch, 2016.)

Bli demokrati

En sådan praktisk och performativ ansats inom ickevåld stämmer med andra ställen i Läroplanen: ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Undervisningen ska dessutom bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet” (Läroplan för gymnasieskolan, 2011). Skolans fostran lyfter därmed fram andra värden än endast lydnad och lojalitet. Undervisning i demokrati sker därför ”genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande” (Läroplan för gymnasieskolan, 2011).

Betoningen på ansvarstagande i läroplanen knyter an till den huvudsakliga poängen med ickevåld, nämligen att vi behöver gå från att vara åskådare med åsikter till att istället ta ansvar och ingripa. Enligt Gandhi krävs det dock regelbunden träning för att kunna uppnå en sådan samhällsförändring. Även i modern tid har ickevåldsgrupper i Indien organiserat fleråriga träningar i ickevåld. För några år sedan intervjuade jag sonen till Gandhis sekreterare. Han organiserade heltidsträningar i ickevåld som höll på i sex år och andra som höll på i två år.

Träna ickevåld regelbundet

Ickevåldsträningens eventuella bidrag till undervisning utifrån läroplanens inriktning är de hundratusentals metoder för att ingripa i orättvisor och förtryck som har finslipats och tränats sedan Gandhi startade ickevåldsträning. Ickevåld tränar och finslipar metoder för att ingripa vid mobbning, sexism, rasism och våld. En kontinuerlig övning i dessa metoder skulle kunna hjälpa till att bygga en demokratisk skola av omsorg och generositet vilket kan smitta av sig även till andra organisationer och sammanhang.

Under ickevåldsträning analyseras svaghet och styrka med varje metod. I vilka situationer ska en specifik metod användas eller inte? Hur kan olika metoder kombineras? Denna mångfald av lösningar blir möjligen en konflikt med skolor som söker färdiga modeller och lösningar som kan tillämpas på ett mer generellt eller instrumentellt sätt. För ickevåld finns det inga enkla fix eller tre-stegs-modeller. Ett exempel är kritik från ickevåld mot medling vid mobbning, rasism och sexuella övergrepp. I dessa sammanhang blir medling alltför ofta del i övergreppet, hävdar de. Den skjuter undan ansvaret från gruppen och belastar istället offret.

Skola som fokuserar träning och ingripande snarare än vetande

Min läsning av läroplanen är att den, i likhet med ickevåldstraditionen, betonar ingripandet. Våld och övergrepp ska motverkas aktivt i skolan:

Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. (Läroplan för gymnasieskolan, 2011, s 5.)

Experimentera med demokrati och samhällsförändring

Gandhi menar att samhällsförändring förutom övning även kräver experimenterande med lösningar. Då syftar han inte på stora, generella experiment utan snarare på myller av metoder som kritiskt prövas på olika platser. Gandhis saltmarsch eller plogbillarnas hamrande på vapen fungerar kanske i vissa situationer men inte i andra sammanhang. Men det går inte att reducera metoder till en viss kontext. Metoder smittar av sig, muterar och används på nya sätt i nya sammanhang. Gandhi betonar därför behovet att öva färdigheter snarare än att tillämpa enkla lösningar (Gandhi, 1999).

Färdigheter bortom attityder och åsikter

Att träna ickevåld som färdighet är något annat än attityd och åsikt. Lika långsökt som att reducera yrkesskicklighet till inställning är ickevåld värdering, åsikt eller attityd. Ickevåld och civil olydnad förändrar skola och samhälle genom att ingripa i exempelvis mobbning, förtryck och orättvisor. Under civil olydnad mot det engelska kolonialväldet i Indien och apartheid i USAs sydstater användes komplexa metoder där flera parter samverkade och stödde varandra. Ickevåld behövde tränas, justeras och finslipas för att fungera. I detta skulle skolan kunna bli avgörande.

Den här betoningen på samhällsförändring som träning i att ingripa gör att ickevåld möjligen har mer gemensamt med att öva dans eller fotboll än det har med rörelser som fokuserar på föredrag, informationsutskick eller värderingsövningar.

Per Herngren
2021, version 1.1

Texten är skriven under arbetet med läroboken Känsliga frågor, nödvändiga samtal, antologi utgiven av Studentlitteratur, 2021.

Känsliga frågor nödvändiga samtal (Studentlitteratur, 2021)

Referens

Butler, J. (1997). Excitable speech: A politics of the performative. New York, NY: Routledge.

Butler, J. (2020). The force of nonviolence. London: Verso.

Gandhi, M. (1985). Non‑violent resistance. New York: Schocken Books.

Gandhi, M. (1999). Collected works of Mahatma Gandhi. (Volym 36, 41, 51, 54, 76). New Delhi: Publications Division Government of India.

Hebert, N. & Jacobsson, K. (1999). Olydiga medborgare, Om flyktinggömmare och djurrättsaktivister, Demokratiutredningens skrift nr 27, Statens Offentliga Utredningar 1999:101. Stockholm: Statens Offentliga Utredningar.

Herngren, P. (1990). Handbok i civil olydnad. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.

Herngren, P. (1999). Civil olydnad – en dialog. Göteborg: Lindelöws förlag.

Herngren, P. & von Busch, O. (2016). Mode & Motstånd: Dialoger om befrielse och civil olydnad, imitation och politik. Göteborg: Korpen.

Pejcic, M. & Rutgersson, T. (2015). Vi har pratat med Per Herngren. Demokratimodellen Gör din förening livskraftig och inkluderande. Stockholm: Trinambai.

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011, Lgy 11. Stockholm: Skolverket.

Tarde, G. (1903). The laws of imitation. New York: Henry Holt and Company. Från facsimile 2007 by Books on Demand UMI. (Original publicerade texter 1882-1888).

Bli kreativ med texten och dela idéer!