Interventioner tränger sig in i maktordningar

Utkast till boken Civilsamhälle och Makt Hur kritik förvandlas till lydnad som ska komma ut 2024.

Intervention kommer från latin: att komma mellan eller komma in mitt ibland. Intervention kommer ofta utifrån men den genomförs inte utifrån. Intervention går in mitt ibland.

Genom att gå in mitt i en ordning och där börja ersätta den med en annan ordning blir det möjligt för interventionen att undvika ett dialektiskt motpartsförhållande. Det öppnar upp för att intervenera i nationalstater och privata stater utan att tvingas bli motpart eller hålla sig utanför systemet.

På svenska finns inget bra begrepp som kombinerar intervenera och ersätta. Engelskan har displace som betyder både att tränga undan och att ersätta. Intervention blir i så fall att trängas med rådande ordning. Det blir en annan form av ingripande än att stoppa, hindra eller protestera.

Här är det lätt att ramla in i en antropocentrisk föreställning om att det bara är människor som intervenerar. Men även växter och djur, saker och ting, ljus och ljud, kemikalier och lukter intervenerar. Vi utsätts ständigt för en ström av interventioner. Ibland hindrar de oss och ibland samverkar vi med dem. Utan detta samarbete skulle vi inte kunna tänka eller agera.1

 Ting agerar med oss. Vi tänker ihop med saker, texter och språk som inte är beståndsdelar av oss själva. Bruno Latours vetenskapssociologi visar att det inte existerar någon ensam aktör, “things might authorize, allow, afford, encourage, permit, suggest, influence, block, render possible, forbid, and so on.”2

Per Herngren

2024 07 22, version 0.1

Fotnoter

1 ”the relevant external features are active, playing a crucial role in the here-and-now. Because they are coupled with the human organism, they have a direct impact on the organismand on its behaviour. In these cases,the relevant parts of the world are in the loop, not dangling at the other end of a long causal chain. Concentrating on this sort of coupling leads us to an active externalism”. Andy Clark, David Chalmers. ”The Extended Mind”. Analysis, Vol. 58, No. 1. 1998. s 7-19.

2 Bruno Latour, Reassembling the Social An introduction to Actor-Network-Theory, Oxford University Press, 2005, s 72.

Rulla till toppen