Konsekvenskalkyler skapar tröghet

Låt oss använda ett tankeexperiment för att se hur konsekvenskalkyler fungerar – eller inte fungerar. För att det inte ska bli oöverskådligt placerar vi en byråkrat i sitt sovrum där handlingsalternativen är ganska begränsade.

Efter en stark kopp kaffe piggnar mannen till och stiger ur sängen. Mannen går in i sin garderob och tänder lampan. Han vet att han bara har ett enda viktigt möte under dagen och behöver hitta den kombination av kläder som skapar bästa intrycket, bästa resultatet.

I garderoben hänger tio skjortor, tio byxor, tio kavajer och tio slipsar. Och längst ner står fyra par skor. Han bestämmer att han bara får använda en halv sekund för att bedöma resultatet av varje klädkombination. Efter någon timme ger han upp.

Att gå igenom alla olika klädkombinationer skulle nämligen ta fyrtio timmar, en hel arbetsvecka.

Hmm, istället för konsekvenskalkyl fick mannen använda magkänslan. Eller också fick han ta på sig kläder som stämde med någon klädregel eller värdering.

Per Herngren
2007-11-09, version 0.1.1

Källa

W.B. Macleod, Complexity, Bounded Rationality and Heuristic Search, Arbeidsnotat fra University of Southern California, San Diego, 1999. Hämtat från:

Gaute Torsvik, Människonatur och samhällsstruktur, en kritisk introduktion till ekonomisk teori, Daidalos, 2006, s 171.