Vision för ett proaktivt Kristna Freds

Motion till Kristna Fredsrörelsens Årsmöte 1991
Förslag till ny inriktning och strategi

Hur förändras samhället

Både inom vänstern och inom fredsrörelsen har vi varit låsta vid en verklighetsuppfattning och en syn på samhällsförändring, som inom filosofin, samhällsvetenskapen och även inom fredsrörelsen håller på att falla samman.

Vi i fredsrörelsen har tidigare trott att samhällsförändring sker genom opinionsbildning och påverkan på våra ledare.

Vi har varit låsta vid trycka-på-metoder snarare än dra-med-metoder. Vi hoppas att andra (regeringen) ska göra jobbet åt oss snarare än att vi ska föregå med gott exempel. Om vi ser på demokratins framväxt, slaveritets avskaffande, kvinnors rättigheter, de demokratiska revolutionerna i Östeuropa så har förändringarna till stor del skett långt innan regeringar ändrar lagarna. Under c a hundra år hade slavar befriats innan en regering i USA befäste detta genom lagen. I Östeuropa hade yttrandefriheten och demonstrationsrätten införts ett bra tag innan en regering tog beslut om detta.

Utifrån vår erfarenhet som medlemmar i Kristna Fredsrörelsen hävdar vi att vår låsning vid trycka-på-metoder där vi ber andra göra jobbet åt oss, gör oss så gott som helt ineffektiva och att en övergång till metoder där vi använder oss av exemplets makt skulle förändra Kristna Freds roll i samhället på ett betydande sätt. Förslag kan man alltid avfärda som orealistiska och naiva. Men levande exempel som redan är verkliga fungerar som inspiration och utmaning. “Exemplets makt” får inte bara vara en slogan i fredsrörelsen.

Lobbying, protester, uttalanden och demonstrationer är inte speciellt effektiva metoder i västvärlden, om inte de är direkt kopplade till aktiviteter och aktioner som redan (ev i liten symbolisk skala) håller på att förverkliga målen, eller om målsättningen inte är speciellt kontroversiell och politikerna behöver protesterna för att kunna ta bra beslut. Miljöfrågor kan vara exempel där flertalet politiker och företagsägare stöder demonstranterna och då kan få den hjälp de behöver för att komma igenom byråkratins snårskog.

Men de frågor som Kristna Freds driver är så kontroversiella att det krävs helt andra metoder för att få igång en demokratisk process.

I huvudsak är det tre metoder som förändrar samhället.

1. Förverkliga sina mål (i den storlek som råkar vara möjlig för tillfället).

Kapitalism fanns i liten skala i ex italiensk bankverksamhet och i holländsk handel många hundra år innan den kapitalistiska revolutionen. Det tog åttahundra år av kapitalistisk utbredning innan kapitalismen nådde verkliga politiska maktpositioner. (Vilken revolution har varit effektivare än den kapitalistiska?)

2. Dra undan sitt samarbete med det man kämpar emot.

Alternativa banker och försäkringsbolag, bojkott, skattevägran, samvetsvägran och värnpliktsvägran är några exempel.

3. Motstånd. Ex är civil olydnad.

I alla dessa tre verksamheter uppstår kontakter och dialoger med styrande naturligt. Uttalanden och protester blir här inga isolerade, ensamma och kraftlösa aktioner.

Dessa tre huvudmetoder är inga nyheter för Kristna Freds medlemmar även de inte prioriteras så högt idag. En U-landsbutik är exempel på ny ekonomisk världsordning i liten skala (A). Värnpliktsvägran har en stark tradition i Kristna Freds (B). Även direkta aktioner aktioner har används sporadiskt av Kristna Freds medlemmar (C).

Exemplet USA: Den mest konservativa och försiktiga fredsorganisationen i USA, Freeze (Frys-vapnen-till-nuvarande-nivå-rörelsen) hade i mitten på åttiotalet en liknande diskussion om sina metoder. Denna diskussion ledde till några av de största olydnadsaktionerna i västerlandets historia. Under en enda påsk för ett par år sedan arresterades ca femtusen personer vid Nevadas testområde för kärnvapen. Dessa aktioner fortsätter fortfarande när delar av fredsrörelsen går på sparlåga.

Exemplet Sovjet: Övervinnandet av militärkuppen i Moskva på några dagar av kanske runt 100 000 otränade olydiga medborgare visar att det inte behöver krävas speciellt många ens i extrema situationer när man använder effektiva motståndsformer. Kristna Freds har en kontaktyta som motsvarar det antal som deltog i motståndet i Moskva mot kuppen. Vilka möjligheter! Dessa ska vi utnyttja! 

Vi föreslår:

– Att Kristna Freds centralt genom sin verksamhet, sina kurser, sina beslut, sitt material inriktar sej på nedanstående verksamhetsområden A-C (observera att detta inte ska vara en detaljerad verksamhetsplan utan snarare en övergripande verksamhetsplan).

– Att Kristna Freds kraftigt minskar sitt deltagande i protester, uttalanden, namninsamlingar, demonstrationer, lobbying om dessa inte är direkt kopplad till redan pågående aktiviteter enligt nedanstående verksamhetsplan.

– Att Kristna Freds utarbetar en mer utförlig handlingsplan och en prioritering enligt följande modell:

Själva eller tillsammans med grupper i liten skala bygga upp de alternativ vi verkar för

– Att vi i Kristna Freds genom exempelvis Folkhögskolor bygger upp en civilmotståndsutbildning. I den första etappen kan den vara på ca en månad under sommaren medan den senare kan byggas ut till terminskurser, ettårskurser och även kurser på flera år.

– Att vi tillsammans med intresserade lokalgrupper och andra föreningar bygger upp förslag på civilmotståndsplaner för olika situationer eller kriser, där de resurser som kan användas redan finns idag (ex 14 tränare, 200 utbildade i civilmotstånd, 400 ytterligare som är villiga att delta) – alltså inga utopiska fantasifulla planer.

– Att de planer som först ska utarbetas kan handla om hur vapenexporten ska stoppas, hur vi i Kristna Freds ska göra ifall stora grupper av flyktingar eller värnpliktsvägrare anländer från ex öst, hur vi kan hjälpa till i kampen mot en kupp i ex Sovjet eller Latinamerika (Aktioner i Sverige och fredsbrigader som kan skickas iväg).

– Att dessa planer sen börjar användas.

– Att Kristna Freds organiserar kurser i konfliktlösning och medlingsteknik som sen kan användas lokalt i bostadsområden, i en familjekonflikt etc.

Att vi drar undan det stöd till våld och förtryck som vi idag ger

– Att Kristna Freds undersöker ickevåldsliga alternativ att spara pengar och försäkra sej. Alltså banker och försäkringsbolag som inte lånar ut pengar till företag som deltar i förtryck i tredje världen eller till vapenföretag.

– Att en kampanj för mönstringsvägran startas ev tillsammans med någon annan organisation.

– Att Kristna Freds undersöker möjligheterna för föreningen och oss medlemmar att undvika att betala den delen av momsen som går till militära ändamål.

– Att Kristna Freds stöder initiativ och undersöker möjligheten att föra en utrikespolitik lokalt eller i kommunen (Ex har varit bojkott av Sydafrika, Kärnvapenfria kommuner etc). Hur skulle en utrikespolitik och diplomati kunna utföras av föreningar och kyrkor?

Att vi gör civil olydnad mot våld och förtryck

– Att Kristna Freds tillsammans med ex Plogbillsrörelsen tar initiativ att starta upp (ett eller flera) fredsläger vid militära installationer och/eller vid vapenfabriker som är lämpliga. Ex skulle vara en JAS fabrik, eller ett Swedish Ordnance (Bofors/FFV) företag.

– Att Kristna Freds tar initiativ till återkommande årliga motståndsdagar på speciella platser så som kristna ofta gör i USA och Östeuropa. Förslag skulle vara civil olydnad varje år vid ett speciellt fängelse där det sitter värnpliktsvägrare på Fredsfångars dag 1 december, att under påsk göra civil olydnad vid en speciell vapenfabrik etc. Helgen innan skulle träning kunna hållas för alla deltagare. Dessa riksarrangemang kan sen vara ett stöd till ett växande lokalt motstånd både genom att erfarenheter sprids och att lokala grupper får kontakter med aktivister från ev hela norden.

– Att Kristna Freds hjälper till att starta upp nya motståndsgrupper, som ex vängrupper eller avrustningsgrupper genom årliga träffar där aktivister kan möta varandra och diskutera framtida motstånd.

Floda, Göteborg 26 augusti 1991
Johan Hammarstedt
Per Herngren 

Bli kreativ med texten och dela idéer!